2012-08-12 19:50
Vem fan har inte i det närmsta ångest när man börjar och ska flytta fett långt hemifrån? - Alla. Jag var för fan skiträdd att flytta till en stad jag aldrig satt min fot i där det var -25 grader kallt och jag inte kände en själ.
Såhär i efterhand måste jag nog dock konstatera att det var det bästa jag har gjort hittills. Har blivit mycket bättre på att ta tag i saker och fått ett enormt mycket större självförtroende och lärt känna massvis av trevligt folk. Har dessutom fått en yrkesutbildning som jag antagligen kommer få jobb på.
"Gymnasiet gled jag mig igenom, vilket jag inte kommer kunna göra på högskolan. "
Beror på vilken utbildning du har valt. Men första terminen brukar vara ganska tuff, men du ska se att det där löser sig nog.
"Klarar mig kanske några minuter innan min koncentration börjar vandra bort från böckerna. "
Därför pluggar man i grupp istället. Mycket effektivare. Vill man inte det kan man tillämpa andra studietekniker så som att anteckna medans man läser, och sen plugga på anteckningarna. Sen ska man ha pauser efter cirka 45 min, punkt slut.
" Jag kan tänka mig att det kommer finnas en hel drös av studenter som ser mogna och vuxna ut och sedan kommer lilla jag som inte ser ut att höra hemma på en högskola."
I så fall kan du umgås med de som skiter fullständigt i detta. Vem fan som helst kommer in på en högskola, det är inget speciellt eller magiskt att gå på ett universtiet/högskola.
"Jag klarade knappt att ha redovisning i gymnasiet framför 10 pers utan att skaka, hur fasiken ska jag klara att ha redovisning inför 90 - 100 pers?"
Du förbererder dig in i absurdum och tränar som fan på det och inser att det inte är så farligt.
Din mening är inte koherent. Den innehåller inte biceps.
