Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Asexuell? men vill ha sex?

Skapad av Borttagen, 2012-10-22 20:04 i Sex & Sinne

2 124
12 inlägg
2 poäng
Sex och blandat
Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
1
Kan det stämma? Eller säger det helt emot varandra? För om det inte stämmer, så vet jag inte vad jag är egentligen.

Jag är en kille på 21 år som gärna skulle VILJA ha sex, i bemärkelsen att jag vill ha sex, vill njuta, vill ha sex både med mig själv och med andra personer, men att när det väl kommer till kritan, så kan jag inte?

Jag har totalt NOLL sexuell lust, känner noll attraktion till någon annan människa, har inga sexuella fantasier, tänker aldrig på sex på det sättet, men jag VILL så gärna ha sex och jag till och med försöker ha sex både med mig själv och med andra personer, men det går givetvis inte, eftersom jag aldrig blir kåt eller upphetsad. OBS! Detta är för att JAG VILL, inte för att jag känner att jag MÅSTE, utan jag vill att det ska fungera, så jag försöker tvinga mig, men det går inte.

Kan jag vara asexuell i alla fall? Eller har jag någon form av sexuell störning? Detta är ju nämligen ett problem för mig, så jag borde inte vara asexuell då, eller hur?

Anledningen till att jag skriver en ny tråd är därför att ju mer jag läser om asexuella och hur andra har det, ju mer irriterad och frustrerad blir jag, då det inte känns som att någon har det som mig och att det inte alls stämmer in på mig.

Så frågan är då, vad är det för fel på mig? Varför är jag "asexuell" eller vad jag nu är? Och hur "löser" man det här? För egentligen kan det ju inte vara min "läggning" då jag inte kan se att det är en läggning då det är ett STORT problem för mig.

Jag ser gärna att alla som kan något om det här svarar och ger mig tips och råd och gärna att någon som själv är asexuell mer ingående kan förklara vad det egentligen innebär, även om det säkert är olika från person till person, för såhär kan jag ju inte ha det? Jag tänker inte acceptera att det är såhär för mig.

Jag kan tillägga att det varit såhär i hela mitt liv.

Snälla någon, hjälp mig?

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

wigra
Visningsbild
P 28 Gnesta Hjälte 790 inlägg
1

Svar till Fladdran [Gå till post]:
Jag får en känsla av att detta är psykiskt... Att du tror att du är asexuell, och därför tappar lusten. Då undermedvetet självklart!
Du kanske borde gå o prata med någon om det här på UM förslagsvis, om du känner att det är ett stort besvär i ditt live. Vilket jag antar att du gör. Jag tror att man måste känna sig själv ordentligt innan man vet vad man vill, och vilket håll men är lagd. De är lätt att bli vilseledd om man är osäker i sig själv. Jag tycker du borde prata med någon professionell om ditt problem :)



there is no spoon...

Kopp
Visningsbild
P 35 Hjälte 154 inlägg
0
vadå hur länge har du haft det så här?

är det nåt som "dykt upp" så lär det va psykiskt som ^ sa. Stress kanske?

Någon gång i ditt liv, om du är 21 bast, måste du väl ha vart kåt och dragit i den liksom eller har det vart så här sen du insåg att du hade en snoppiluring eller?

en fri man frågar ingen om lov

grrau
Visningsbild
F Hjälte 400 inlägg
0
Svar till Fladdran [Gå till post]:
Uppenbarligen har du ett intresse för det, rent psykiskt, även om inte själva känslan (eller hur man ska säga) finnas där.
Har du pratat med någon om det? Kanske har med någon presentationsångest att göra? Det är ju inte omöjligt att det är så liksom. Speciellt eftersom att du säger att du tvingar dig själv till det och att du så gärna vill att det ska fungera - det kan ju sätta igång en hel del hjärnspöken.

Det kan ju mycket väl vara så att du är sexuell, och det är ju inget ovanligt att man inte vill acceptera det med direkten, speciellt inte när vi lever i ett så sexfixerat samhälle. Jag tror att det är svårare och jobbigare att vara asexuell än att vara homo/bi idag.


Innan jag träffade min nuvarande pojkvän var jag helt övertygad om att jag va asexuell, jag hade inte det minsta intresse för varken förhållande eller sex. Hade aldrig varit kär eller känt några sånna känslor för någon.
Det kan vara så för dig också, du kanske måste hitta den rätta?

Det finns ju en hel del andra sexualiteter - queer är en ganska öppen sådan, är man queer så är man "oidentifierad" dvs. att man antingen inte vet eller inte vill sätta någon sexualitetsstämpel på sig.


Av ren nyfikenhet undrar jag om du har försökt vara med både killar och tjejer? eller har du bara testat med tjejer för att "det ska vara så"?

avslutningsvis vill jag säga att jag tycker verkligen att du ska prata med någon om det, även om de inte kan "bota dig" (låter helt fel - men du fattar vad jag menar) så aknske du lär dig att acceptera att det är så du är. Eller så upptäcker du att det bara är "hjärnspöken".
Vad det än är - så är det lika rätt som något annat

i ain't your friend, palooka

Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
Trådskapare
0

Svar till wigra [Gå till post]:
Jo, fast från början så har det ju inte fungerat. Man måste ju tänka på vad som kommer först egentligen också? För eftersom det alltid har varit såhär har jag ju inte alltid kunnat tänka att jag är asexuell och därför har det inte fungerat.

När man var liten visste man ju inte ens vad asexuell var eller att det fanns? Och även då har det aldrig fungerat?

Jo, jag har ju försökt att prata med "proffs", men de är ju inte direkt några proffs på det de gör. Utan de är rätt så inkompetenta tyvärr, då jag varit hos både läkare, psykologer och sexologer och försökt berätta om mitt problem utan att få några vettiga svar.

Det enda jag får är att det inte spelar någon roll om jag inte har tjej, eller att jag får "försöka" ändå, vilket jag gör hela tiden?

Jag menar, hur skulle de kunna hjälpa mig genom att prata med mig?

vise_mannen
Visningsbild
Hjälte 1 161 inlägg
0

Svar till Fladdran [Gå till post]:


Finns redan en tråd men en kille som hade samma problem... leta upp den. Om du nu inte är samma kille.

Ingen status

Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kopp [Gå till post]:
Det har alltid varit såhär, sedan jag föddes. Dock har det hänt EN ENDA GÅNG, att jag typ svimmade av i sängen, eller dylikt och då kom det, och då blev det bara skönare och skönare och jag var tvungen att göra något åt det och fortsätta, och då kom jag typ på riktigt. Men annars aldrig.

Har hänt att jag haft någon dag, typ två gånger, där det också fungerat lite grann och kunnat njuta lite bara, men inte så starkt som gången jag beskrev över. Men annars aldrig. Aldrig i perioder eller så, utan det har varit fåtal gånger, vilket jag inte heller fattar.

Kan det vara stress och konstigt nog så bara släppte all stress den där gången då jag typ "svimmade" i sängen? Eller vad tror du? :O



Kopp
Visningsbild
P 35 Hjälte 154 inlägg
0

Svar till Fladdran [Gå till post]:
Vet inte direkt om stress sitter i större delen av livet. Nog för att jag inte vet något om din uppväxt men barn är väl oftast inte så jädras stressiga.

Skulle nog trots att det kanske känns skamligt fixa ett möta med någon och snacka om det - och tycker den personen inte att det är något psykiskt så kanske du bör söka hjälp på sjukan, eller tvärt om såklart.

Om du verkligen mår dåligt av det alltså, annars är det väl bara att leva på och hoppas det ändrar sig utav sig själv. Vem vet, du kanske vaknar med morgonstånd imorn.

en fri man frågar ingen om lov

Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
Trådskapare
0

Svar till grrau [Gå till post]:
Jo, men jag känner ingen presentationsångest, hur kan man göra det när man är själv? Jag vet ju med mig att det inte fungerar, så har ju inget att ha presentationsångest över liksom. Det är ju inte så att det fungerar ibland och ibland inte, utan jag vet ju hur det kommer sluta. Och de tankarna är ju rent baserade på fakta och inte att jag tänker "åh nej det kommer inte fungera", förstår du?

Fast det handlar ju inte om att jag "skäms" över att vara asexuell, om jag nu skulle vara det, det handlar ju om att det är ett PROBLEM, inte om att jag bryr mig om vad andra tycker och jag har svårt att bli accepterad för det eller acceptera det själv?

Man ska ju inte acceptera ett problem, eller hur? För det är ju det det är.

Klyscha nummer två kommer här, "Du måste hitta den rätta". Alltså jag har varit med de "rätta", haft förhållande och så i flera år utan att det fungerat en enda gång.

Och hur menar du att du inte hade intresse för sex? Du säger att du var asexuell innan, kunde du ha sex med dig själv då? Var det just andra som inte intresserade dig? För jag kan ju inte ens ha sex med mig själv, känna någon lust, ha några fantasier, eller känna något alls så.

Vad spelar det för roll vilken "stämpel" man har, om mna är bi/homo/straight eller asexuell, är det ett problem så är det ju fortfarande ett problem, oavsätt vilken stämpel man har. Det måste ju finnas en lösning?

De som har cancer skulle nog inte bli gladare för att de visste att det var cancer om de visste att det inte finns någon hjälp i alla fall? Men att de vet att de har "cancer". Det är ju lite samma sak. De är väl glada för att veta att det är just cancer så de kan få hjälp innan det är försent.

Säger någon att jag är asexuell, men säger att jag bara måste acceptera det, när det är ett sådant STORT problem för mig, som det faktiskt är, blir jag ju inte direkt gladare eller mer hjälpt för det, eller hur?

Jag har bara testat med tjejer. Men varför skulle det fungera med killar om det inte ens fungerar när jag är själv? Bögar runkar ju också? Det är inte så att bögar inte har någon sexlust och det är därför de är bögar? Haha. Utan de dras till killar, men jag är säker på att de fortfarande har fantasier, lustar och sådant, som dock rör killar kanske mer än tjejer ^^

Jo, jag har försökt prata med folk om det. Men allt man får av sk. experter är ett eller två möten, där de inte kommer fram till någon lösning alls, så jag har mer eller mindre gett upp nu, eftersom alla bekräftar för mig att det inte finns något att göra åt det? :/

Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kopp [Gå till post]:
Som liten var jag otroligt spänd. Minns att en som jag gick hos, som skulle kolla ryggen eller om det var en massör eller något, sa att hon aldrig hade känt på ett så spänt barn förut, jag kunde dessutom inte sätta på mig strumporna själv, kunde inte komma upp ur sängen heller, så pass "Spänd" var jag. Helt sjukt.

Kanske kan ha något med det att göra? Att jag har inre spänningar av något slag? Men det borde inte vara det, för den biten klarar jag ju av utan problem idag..

Jo, men det är ju såna möten jag har försökt och även gått på, hos både ungdomsmottagningen, läkare, psykologer och sexologer, som inte säger något vettigt överhuvudtaget, man tror ju att de kan sin grej, men 3 minuter på google är bättre än 60 min hos de, även om inte google heller ger något.

Intressant att du la till det upp morgonstånd, för jag har aldrig morgonstånd heller, vilket kanske kan vara bra att veta för denna "utredning" ? Och det måste ju betyda att något är galet.

grrau
Visningsbild
F Hjälte 400 inlägg
0
Svar till Fladdran [Gå till post]:
Nä, jag menar inte att du skulle skämmas över det, utan snarare att du inte accepterar det för att du inte vill vara det. Jag vet inte - det va bara en tanke. Jag skrev ner de första tankarna som kom upp i mitt huvud bara :)


"Det kan vara så för dig också, du kanske måste hitta den rätta"
Sa aldrig att det va så, igen - bara en tanke. Och jag visste inte heller att du redan hade gjort det. Det va så för mig, så jag tänkte att det kanske kunde vara så för dig också.

Jag hade helt enkelt inget intresse av att varken va med mig själv eller någon annan. Om jag hade försökt är det möjligt att jag hade kunnat, men jag hade inget intresse för det, vilket du har - så jag förstår att min erfarenhet inte stämmer in på din, men tänkte att det kan vara skönt att höra andras liknande erfarenheter ändå.

Jag tycker absolut inte att det spelar någon roll vilken "stämpel" man har, jag menade inte det så himla bokstavligt.

Nä, det kanske du inte blir - men i många fall så är det skönt att veta vad som är problemet än att inte veta det. även om det inte gör situationen bättre...

Igen - det va bara en tanke. Jag tänkte eftersom att du sa att du inte kan bli upphetsad eller känna attraktion så va jag nyfiken på om du bara testat att vara med tjejer och kanske ignorerat eller inte tänkt på att du kanske hade kunnat känna attraktion till killar istället.

Hm, ja, det är fruktansvärt tråkigt hur oberörda och (i mitt tycke) oproffessionella såkallade "experter" är inom vården/psykiatrin.
Det är såklart möjligt att de inte kunnat lösa ditt problem även om du hade fått flera möten, men att få prata om det, och att någon lyssnar kan ju i vilket fall vara skönt.
Förstår om det känns lönlöst att bara prata utan resultat, men alla behöver någon som lyssnar mer än ett par gånger.
Det är synd att det ska vara så förbannat svårt att få sån hjälp dock....


Jag har aldrig påstått att jag är någon expert. Men jag kände att jag ville svara på ditt inlägg för att jag tyckte att du lät innerligt frustrerad och ledsen över ditt problem. Även om jag inte kan något om det här så tror jag ändå att det kan hjälpa att man får höra och läsa så många olika förslag på vad det kan vara som helst. Vem vet - nångång kanske någon sätter huvudet på spiken, inte heelt omöjligt.

i ain't your friend, palooka

Fladdran
Visningsbild
Hjälte 48 inlägg
Trådskapare
0

Svar till grrau [Gå till post]:
Ah, jag förstår hur du menar, bra med tankar som kanske kan leda till något om man har tur :)

Okej, nä jag har ju tankemässigt intresse för det, man lusten och viljan har jag inte känslomässigt. Det är väl kanske lite som att man skulle vilja ha känslor för något, men inte ha det, men nu har jag inte känslor för någonting.

Jo, självklart är det bra att höra andra erfarenheter med.

Haha jo, det kanske kunde varit så enkelt, men det blir ändå svårt i praktiken eftersom även homosexuella har lustar till sig själv, vilket jag inte har.

Jo, men exakt, det känns inte ens som att de försöker. Utan de gör inget, de ger mig inga tabletter osv, de mer eller mindre hånar en och säger att det inte finns någon hjälp, även om de inte uttrycker så, när de säger att det inte spelar någon roll när jag inte har tjej, eller att jag ska försöka själv, eller att det kan sitta psykiskt, alltså de kan ju åtminstone försöka ta reda på vad det kan bero på och så?

Jo exakt, jag uppskattar verkligen att du tar dig tid och skriver och försöker hjälpa och tänka, det är klart att jag gör. Som du säger kanske någon gör det, kanske därför jag skapar trådar och så, för att få det där svaret, som kan lösa problemet, kanske någon som har det likadant eller något. Men hitils har jag inte hittat någon sådan.


Forum » Livet » Sex & Sinne » Asexuell? men vill ha sex?

Ansvariga ordningsvakter:

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons