Jag vet mitt problem men ändå får jag smått panik. Jag vill ju fortsätta träffa killen och lära känna honom liksom. Man vill ju få ut ett förhållande i slutet. Men jag vet att jag klarar inte av det eftersom jag hela tiden skrämmer bort killar. De säger de inte rakt ut, men om man skall se oddsen så ser de inte bra ut. Om man ser på de senaste tre jag varit kär i kan man se de så här. Ena dejtade jag en månad träffades ca varannan dag, och helt plötsligt hade han flickvän... Den andre han "visste" inte vad han kände för mig så vi sågs aldrig igen... Den tredje "försvann" på jobb långt bort enligt honom, men har sett han i närheten så de där jobbet var nog bara en bortförklaring.
Och nu har jag träffat en kille som jag verkligen gillar. Ville inte först träffa honom, så han har tjatat nästan en månad innan han fick träffa mig. När han väl träffade mig så sa han att han gillade mig och ville ses igen. Nu känner jag att ångesten och desperationen börjar komma... Jag vill inte skrämma iväg honom, men samtidigt vet jag inte riktigt hur jag skall tygla mig själv. Tankar på hur jag skall kunna tänka på annat?
What goes around comes around
