Inte många (speciellt inte unga verkar det som) har heller riktigt koll på hur mycket skatt vi faktiskt betalar.
Detta är ett ämne jag har skrivit om flera gånger och de som har läst mina tidigare trådar kommer säkert att känna igen mycket av det men just skatterna är ett sådant viktigt ämne att det bör återkomma regelbundet.
Låt oss börja med att titta på hur varje skattekrona faktiskt används:
[img] http://www.ekonomifakta.se/upload/Webbgrafik_offentliga utgifter.png[/img]
Sjukvård och utbildning är nog de två saker som de flesta tycker att mest skatt ska gå till. Vi i Sverige spenderar cirka 13 öre av en skattekrona på vardera.
Att 13 öre av en skattekrona läggs på sjukvård och utbildning ligger precis i linje med genomsnittet för de 27 EU-länderna. Vi prioriterar alltså inte dessa områden högre än andra EU-länder gör.
I gruppen socialt skydd ingår lite olika saker, bland annat
kostnaderna för äldreomsorgen men den absolut största kostnaden är olika transfereringar, dvs olika sorters bidrag.
Hur mycket skatt betalar vi?
Denna fråga är väldigt intressant då många verkar vara av uppfattningen att vi endast betalar 33% i skatt vilket inte stämmer.
Låt oss först jämföra skattetrycket i Sverige jämfört med andra länder:
Skattetrycket
Så här defilerar man skattetryck:
Visa spoiler
Ett uttryck som brukar anges för att beskriva ett lands samtliga skatter och sociala avgifter i förhållande till landets BNP. Brukar räknas ut för att kunna jämföra olika länder. Kallas ibland också för skattekvot.
Totala skatteintäkter som andel av BNP, 2008
Danmark 48,3
Sverige 47,1
Belgien 44,3
Italien 43,2
Frankrike 43,1
Österrike 42,9
Finland 42,8
Norge 42,1
Ungern 40,1
EU-15* 39,7
Hela listan finns i spoilern:
Visa spoiler
Danmark 48,3
Sverige 47,1
Belgien 44,3
Italien 43,2
Frankrike 43,1
Österrike 42,9
Finland 42,8
Norge 42,1
Ungern 40,1
EU-15* 39,7
Luxemburg 38,3
Nederländerna 37,5
Tjeckien 36,6
Portugal 36,5
Tyskland 36,4
Island 36,0
OECD* 35,8
Storbritannien 35,7
Polen* 34,9
Nya Zeeland 34,5
Spanien 33,0
Kanada 32,2
Grekland 31,3
Australien* 30,8
Schweiz 29,4
Slovakien 29,3
Japan* 28,3
Irland 28,3
USA 26,9
Sydkorea 26,6
Turkiet 23,5
Mexiko 20,4
Siffrorna är angivna i procent.
Källa: OECD Revenue Statistics 2008
Som vi ser här har Sverige nästhögst skattetryck i världen efter Danmark. Detta kanske inte är så konstigt men kom ihåg att verken sjukvård eller utbildning prioriteras högre i Sverige än i resten av EU.
Sveriges skattetryck har sjunkit mellan 2006 och 2008 tack vare jobbskatteavdraget.
Hur mycket betalar jag i skatt?
Det totala skattetrycket är intressant om man jämför mellan länder men det säger nödvändigtvist inte hur mycket jag som individ betalar i skatt, även om det ligger ganska nära.
Några av de vanligaste skatterna är arbetsgivaravgift, kommunalskatt, moms och punktskatter och dessa brukar räcka för att komma nära en skatt på 50% för oss vanliga knegare.
Här kan du räkna ut vad du betalar i skatt. http://www.skatterna.se/skattebarometern/
Jag som vanlig knegare betalar just nu ca 48% vilket är lägre än genomsnittet. Detta på grund av att jag inte har någon bil för tillfället och slipper där med bensin- och bilskatter.
Höga skatter jämnar ut samhällsklyftorna!
Det stämmer inte alls, eller ja det gör det väl men det slår helt mot fel människor. Tanken är att de rika ska betala skatt till de fattigare, allt enligt sann socialist anda, men problemet blir att skatterna slår mot låginkomsttagarna!
Vi har idag tre samhälles nivåer - de sysslolösa, låginkomsttagare och höginkomsttagare.
Vissa menar att man ska ta pengar från höginkomsttagare och ge till de sysslolösa för att jämna ut klyftorna, vilket kan vara bra till en viss nivå.
Detta gör man genom att höja skatterna och resultatet blir visserligen att höginkomsttagarna betalar en större summa per person än låginkomsttagarna, men höginkomsttagarna har å andra sidan en mycket högre lön och mycket mer kapital, vilket innebär att skattehöjningarna slår hårdast mot låginkomsttagarna.
Istället för att acceptera en viss skillnad mellan sysslolösa och låginkomsttagare där låginkomsttagare har råd att åka på semester, har bil och så vidare så tar man pengar från dessa och gör det mer eller mindre fullständigt ointressant att vara produktiv så länge man inte är höginkomsttagare.
Sveriges höga skatter har gjort att 40 procent av befolkningen har ingen eller negativ nettoförmögenhet!
De höga skatterna har gjort att det i stort sätt är omöjligt att knega till sig en förmögenhet genom att spara pengar och investera dom smart.
Sverige har väldigt ojämn förmögenhets fördelning, till och med USA har en jämnare förmögenhets fördelning, tack vare skatterna.
Det är bara de absolut rikaste som får någorlunda mycket pengar kvar efter skatterna.
Detta har gjort att "kapitalisterna" i stort sätt sitter på alla pengar i landet. Lösningen på detta problem är givetvis sänkta skatter men då ökar "klyftorna", vilket inte är något dåligt så länge som landets totala välstånd ökar.
Det vanliga mot argumentet till sänkta skatter är att det är "orättvist" att sänka skatterna för de "rika" men som det ser ut idag blir du i stort sätt bara "rik" genom att köpa bostad vid rätt tillfälle för att sedan sälja den.
Vad är mest rättvist, att produktivitet ska löna sig och att man kan spara ihop egna pengar eller att man köper och säljer bostäder vid rätt tillfälle?
Alternativ nummer ett utesluter heller inte alternativ nummer två, de som vill kommer fortfarande kunna investera sina pengar i sin bostad för att sedan tjäna på det. Det är inget fel i det men det betyder inte att alla andra vägar ska vara stängda för alla som inte tjänar 40K i månaden.
Hur påverkar skatterna Sveriges arbetsmarknad?
I dag flyttar fler industrier utomlands, det kan nog alla vara överens om, och samhället håller på att ställa om sig från ett storskaligt industri samhälle till ett samhälle med små företag och en stor tjänstesektor.
Hur påverkar skatterna den omställningen?
Vi kan ta ett enkelt exempel:
Vi säger att jag anlitar en hantverkare och han/hon vill ha 100 kr för sitt jobb.
Då måste jag först tjäna ihop 100 kr, arbetsgivaren betalar mig ca 200 kr, minus arbetsgivaravgift 30%, kvar 140 kr, jag betalar inkomstskatt 30%, kvar ca 100 kr.
Så 200 kr blev 100 kr efter att staten tagit sitt.
Jag ger 100 kr till hantverkaren, hantverkaren har redan lagt på moms så han/hon får egentligen bara 75 kr.
Sedan betalar hantverkaren arbetsgivaravgift/egenavgift, kvar 50 kr. Sedan betalar hantverkaren inkomstskatt på dessa 50 kr, kvar ca 35kr.
Av 200 kr har staten tagit 165 kr i skatter, endast 35 kr återstår för hantverkaren att konsumera. 82% försvinner i olika skatter.
82% försvann i skatt om vi drar utbytet av tjänster i flera led och det är så samhället kommer att se ut mer och mer i Sverige med småföretag som säljer tjänster.
Med så extremt mycket skatt blir det väldigt oattraktivt och dyrt att köpa tjänster vilket alla förlorar på.
Om vi tar ett till exempel:
Här räknar vi på hur mycket det kostar din arbetsgivare för att du ska med din lön kunna betala en hantverkare så att hantverkaren har 10000kr netto i fickan.
Hantverkarens Nettolön: 10000kr
Prel-skatt: ca 5000kr
Hantverkarens Bruttolön: 15000kr
Avsättning sem-ers: 1650kr
Arbetsgivaravgifter: ca 5000kr
Arbetsmarknadsförsäkringar: ca 850kr
Summa totalt lönekostnader: 22500kr
Moms på detta: ca 5600kr
Summa inkl moms: 28100kr
Din nettolön för att kunna betala hantverkaren: 28100kr
Prel-skatt: ca 14000kr
Din Bruttolön: 42100kr
Avsättning sem-ers: 4650 kr
Arbetsgivaravgifter: ca 14000kr
Arbetsmarknadsförsäkringar: ca 2100kr
Summa totalt lönekostnader: 62850kr
Det kostar således din arbetsgivare 62.850kr för att du ska kunna ta ut lön och betala en hantverkare så att denne får ut 10.000kr efter skatt.
Observera att det inte är lagt på för hantverkarens övriga kostnader, och det påslag som arbetsgivaren lägger på för att tjäna något på sin anställde. Normal hantverkartaxa är ca dubbelt så mycket som i uträkningen. Detta innebär att 62.850kr egentligen blir dubbelt så mycket.
Är det någon som på allvar tror att det är bra för arbetsmarknaden, konsumenten eller Sveriges konkurrens med så högskatt som leder till skyhöga priser?
Hur hög bör skatten vara?
Ja, denna fråga kan jag inte ge något svar på eftersom det beror på vad man tycker skatterna ska gå till.
Det man kan ifråga sätta är iaf om man tycker det är rimligt att betala ca 50% av sina slantar som man sliter hårt för när vi ändå inte prioriterar vare sig utbildning eller sjukvård bättre än resten av Europa?
Vidare kan man undra hur så många verkar tycka att skatterna gynnar arbetarklassen mest?
Ta bara t.ex. en sån sak som moms på livsmedel! Vem kommer det slå mot hårdast, Adam som har 10 000 efter att skatten och alla räkningar är betalda eller Bertil som har 3000 efter skatt och räkningar?
Adam kan köpa den dyrare och bättre maten medan Pelle får köpa den sämre och billigare maten. Hade vi inte skattat livsmedel så hade Bertil kunnat köpa lite bättre mat eller fått pengar över till annat.
Nu kan man skriva hur mycket som helst om det här egentligen men tråden är redan alldeles för lång men en sista sak är värd att påminna folket om: Din lön är i första hand din egen – inte statens!
Det borde således vara en självklarhet att man får behålla det mesta av sina hårt förtjänade slantar själv men så är inte fallet idag, bara inkomstskatt och arbetaravgift blir runt 50% sen tillkommer också moms och punktskatter mm...
Skattesystem ska uppmuntra, inte straffa, människor som vill arbeta mer, utbilda sig eller starta företag.
Det ända rimliga och rättvisa är att införa en platt skatt!
En platt skatt, som innebär att alla arbetsinkomster beskattas enbart med kommunalskatten, skulle öka individens möjligheter till utveckling och gynna den ekonomiska tillväxten i stort.
En platt skatt är också mycket enklare att administrera och förenklar byråkratin för småföretagare då arbete och kapital beskattas lika.
Återigen är det värt att poängtera: Din lön är i första hand din egen – inte statens! Glöm inte bort det!