Kan ju ta och svara på dina frågor personligen :)
Ett tele-objektiv har lång brännvidd, alltså att du kommer nära ditt motiv.
Ett Macro-objektiv har kort närgräns, så att du kan hålla kameran
riktigt nära motivet, och fortfarande få det skarpt.
Brännvidd är avståndet från bländaren till sensorn, men det behöver vi inte gå in på. Brännvidden bestämmer alltså hur mycket zoom (inte korrekt uttryckt, men lättare att förstå om man inte är kunnig...) objektivet har, en brännvidd på 300mm är ett tele-objektiv, och du kan komma riktigt nära ditt motiv, medans en brännvidd på 15mm är vidvinkel, och du får med väldigt mycket på bilden.
Bländaren bestämmer hur mycket ljus som ska släppas in i kameran. Högt bländartal t.ex. F22 släpper in väldigt lite ljus, medans F1,8 släpper in väldigt mycket, ganska bakvänt det där, med det är så det är.
En annan viktig sak med bländaren är att om du har ett lågt bländartal blir skärpedjupet väldigt kort, alltså endast det du fokuserar på är skarpt. Om du fokuserar på en sak, så kan alltså det som är 5cm bakom vara väldigt oskarpt.
Medans om du har ett högt bländartal (släpper in lite ljus), så får du långt skärpedjup, alltså att bakgrunden inte blir lika oskarp.
Fördelen med lågt bländartal är alltså att det släpper in mer ljus, och du kan ha en kortare slutartid.
Och nackdelen är att det ofta är lite dyrare, och billigare objektiv har en tendens att vara lite mera oskarpa, även där du fokuserar.
Rätt verktyg till rätt arbete - Makaroner äts med sked.
