Jag har inga fördomar mot bögar men jag är så osäker på mig själv så det känns som om att alla förväntar sig att jag skall vara det. Det snäppte och jag drog henne i armen, hon sparkade mig och skrek ( sa att jag var psykopat, vore död, borde vara på sjukhus etc) jag släppte henne och gick iväg, hon ropade på nytt och det började om. Till slut lugnade jag ner mig och sprang till mitt rum.
Det var bara en av de gånger jag tappat kontrollen, men det är inte alltid oprovocerat. Mest mot min syster då hon är 2 år yngre än mig och hon har alltid varit den bättre. Hon har fått vara ute längre än mig etc, men jag måste alltid hjälpa till där hemma med även så enkla saker som att hålla i en ficklampa som hon skulle kunna göra. Hon är den mer värda, pappa tränar henne i fotboll och de verkar komma jätte bra överens, men jag tycker inte om någon av dem
Igår då jag och pappa skulle sätta upp en dörr så frågade jag varför hon inte kunde hjälpa istället då jag har uppsatser att skriva. Han sa att hon hade kompis över.
Då jag gick i lågstadiet hade jag en granne som var över i princip varenda dag. Då ville han t.ex att vi skulle komma ut i regnet för att hjälpa honom med att hugga ved etc.
Sade detta till honom och han skrek att jag är så otacksam och att det är löjligt att jag inte kan hjälpa med en sån här liten sak. Mina föräldrar har ofta ropat att jag är värdelös och inte kan göra något rätt. Då jag fick 10- i proven så gnällde de över slarvfel. Men om min syster får en 7a i matte så är det grymt!
Jag föddes i Umeå då mina föräldrar jobbade där några år, sedan så flyttade de tillbaka till Finland. Hatar Finland. De gånger jag är riktigt lycklig är då vi är i Sverige och jag får höra rikssvenska. Tror att detta kan ha mycket med hur jag mår med att göra.
Jag har även blivit mobbad i lågstadiet. Då jag spelade fotboll var jag väldigt agressiv och en gång på vägen hem slog jag sönder min cykel för att vi var så dåliga. Började inse då att jag måste kunna kontrollera mig.
Har alltid varit väldigt smart, haft lätt för att lära mig och jag har alltid önskat att jag vore speciell eller annorlunda. Vet att det finns många smartare människor än mig, och det gör mig ledsen helt enkelt för det är det ända jag har, att vara smart.
Har även själv diagnostiserat mig själv med Socialfobi, men vet inte om det bara är en ursäkt för att inte fara på fester eller försöka skaffa flickvän. Jag har börjat bli väldigt deprimerad/arg på allting. Mina vänner har börjat skoja om att jag är en självcentrerad pessimist. Vilket jag håller med om. Jag har länge varit förälskad i en klasskamrat(4år) men inte ''vågat'' agera på känslorna. Hittar på ursäkter för mig själv som jag har börjat tro på.
Ända sedan terror attacken i Norge har jag kännt mig rädd för vad jag skulle kunna göra i framtiden.
Min syster har även sagt att jag kommer bli en mördare.
Vet att jag borde gå till psykolog men jag har så otroligt svårt att öppna mig för någon. Alla i min omgivning tror att jag är en glad och lycklig pojke men det är bara en fasad. Jag har så länge jag kan minnas skrattat och hållit en god min fast jag varit ledsen. Jag är trött på mina föräldrar och vill flytta hemmifrån men har ingen inkomst. Mina morföräldrar har lägenheter i alla deras barnbarns namn och jag skulle kunna flytta dit för att få börja om, men vet inte hur jag skulle klara mig eller berätta för mina föräldrar.
Jag kommer snart till kuratorn på skolan och prata om hur det känns i skolan. Borde jag säga något då? Känns som att jag bara skulle vilja göra det pga då skulle jag känna mig speciell. Har drömt om att jag skulle ha tumörer, asbergers etc etc och då har jag varit lycklig för då är jag inte.... Mig.
Känns likadant att jag skriver detta bara för att få uppmärksamhet men jag förstor att jag borde göra något. Förväntar mig inte att någon skall läsa det här heller. Detta är första gången jag riktigt öppnar upp mig och ingen vet om det här.
Tillägg av Urkel 2011-10-13 17:08
Är en liten klen kille som inte skulle kunna göra så stor skada men jag är ändå rädd.
Är en liten klen kille som inte skulle kunna göra så stor skada men jag är ändå rädd.
Var det här det skulle sprängas?