Molle_23
P
38
Hisings Backa
Hjälte
2 inlägg
2010-03-25 14:57
[svar:vitamin:2989733]
Jag har aldrig varit otrogen men nyligen blev jag verkligen bränd av min numera exflickvän.
Vi hade varit tillsammans i drygt sju år när vi i slutet av januari iår bestämde oss för att göra slut, det var ett gemensamt beslut och vi skildes som vänner. Anledningen till att vi gjorde slut var för att hon har bott i oslo i några månader medans jag har varit fortfarande bofast här i Göteborg. Under den här korta perioden som vi var "singlar" (två veckor) så skrev vi dagligen till varandra via msn, facebook & sms där vi pratade om vardagens bravader och livet i största allmänhet. Självklart så hamnade det ju på tal om vi hade träffat någon annan eller gjort något med någon under den här korta perioden vi var singlar och det framkom att det inte hade gjort det. Efter ett tag så kände vi att vi kanske hade förhastat oss och vi kanske skulle försöka få det att funka trots allt.
Summeringen blev att vi bestämde oss för att vi skulle spendera en helg tillsammans och få det att funka helt enkelt. Helgen kom och den var
fantastisk, magisk rent ut sagt. Helgens timmar for iväg och det blev måndag, vi skildes med en blöt kyss och ett löfte om att vi skulle ses nästa helg. Jag var så glad, det kändes som att det var vi igen och livet var på topp. När jag kom till jobbet så tog jag fram min laptop för att sätta igång att jobba med hemsidan. Till min förvåning så ser jag att exet hade varit inne på sin facebook på min laptop och hon hade glömt att logga ut. I samma hast som jag ska stänga ner webläsaren så ser jag texten "härligt sex vi hade i veckan" i meddelandeboxen ifrån en kille som hade skrivit till henne och när man väl har läst A så läser man även B & C. Det visade sig att hon hade legat med den här killen i Norge sen början av Januari och vi gjorde slut i slutet av Januari.
Ju mer jag läste desto mer växte ilskan och förtvivlan i mig och jag fick en stor klump i kroppen som höll på att kväva mig. Inledningsvis tog ilskan överhand och jag slängde mig på telefonen och ringde henne och krävde en förklaring. För stunden hade hon ingen utan det ända hon kunde pipa fram var "förlåt.." vilket inte hjälpte ett dugg.
Jag kände mig så jävla värdelös och jag sjönk totalt ner i botten, deppig som få och arg som fan helt enkelt. Jag anser inte att jag var den perfekta pojkvännen men efter sju år så tycker jag att jag förtjänar lite mer respekt än så. Men nu är det som det är och det är bara och bita ihop och kämpa vidare. Efter jag får mina grejer som hon har så kommer jag avsluta kontakten helt och hon blir ett avslutat kapitel.
Detta har helt klart förändrat min syn på otrohet, dom känslorna som jag hade då önskar jag inte ens att min värsta fiende skulle få.
Så till er som är otrogna eller funderar på att vara otrogen mot er partner, oavsett om denna förtjänar det eller inte så gör slut innan. Det är det ända rätta i min mening.
Do not fear, the chocolateboy is here!