2013-08-07 02:13
hej! måste få skriva av mig lite grann och behöver också verkligen hjälp om hur jag ska göra.. för ungefär 4 månader sen så var jag med om en sak som jag verkligen inte mått bra alls över och heller inte vet hur jag ska "hantera" för att gå vidare. bodde fosterplacerad och en helg åkte mina foster "föräldrar" iväg och jag och några kompisar bestämde oss för att dricka hemma hos mig allting gick bra vi hade roligt osv men senare mot kvällen började min tjej kompis spy så hon fick hjälp i säng sen somnade även min andra tjej kompis och dom andra drog sen var det bara jag och en annan kille kvar.. jag var verkligen svin packad så han skulle hjälpa mig upp på mitt rum men när vi väl var där började han strula med mig och då sa jag att jag inte ville och att hans andra kompisar väntade på han vilket dom också gjorde.. sen försökte han komma innan för mina byxor då sa jag nej gå här i från men han lyssnade inte och gav mig istället mer alkohol efter det blev jag ännu fullare.. och han fortsatte jag sa nej flera gånger men efter ett tag såg jag hans blick och såg att han menade allvar jag blev rädd och han tryckte ner mig mer och mer så jag var livrädd visste inte vad jag skulle göra.. (hade även blåmärken dagen efter på axeln) vågade inte säga emot kändes som om han skulle slå mig eller något. så ja låg bara där medans han hade sex med mig, vågade inte göra något alls.. efter det här låtsades jag som ingenting, lyckades pressa undan alla bilder jag hade i huvudet av hur han tryckte ner mig osv. men ungefär en vecka senare började rykterna gå om vilken hora jag var, hur äcklig jag var osvosv, då kom minnerna tillbaka och dom finns fortfarande där hela tiden.. jag vågade inte berätta för någon eftersom jag bara hade bott där ett par månader så kände jag inte ett jag kunde lita på någon där speciellt bra.. började verkligen känna mig som en jävla hora, ett luder och allt det där. alla smsen jag fick, alla blickar, alla kommentarer, alla anonyma kommentarer/frågor på ask och allting.. men efter 2 veckor klarade jag inte mer så bröt ihop helt för en tjej kompis och berättade verkligen allt och hon tyckte att ja skulle anmäla allting men hade ingen ork till det då och har det inte nu heller.. jag vet inte vad jag ska göra.. i början vaknade jag flera gånger mitt i natten och bara skrek.. hade en stor ångest inom mig. sov i samma säng där allt hände varje natt, var i samma hus, bara massa minnen överallt, ville inte vara där ville inte må dålig mer.. det ena ledde till det andra slutade sköta skolan vilket var en av anledningarna till att jag bodde fosterplacerad, började även dricka för att glömma.. fuckade upp mitt liv totalt igen.. och nu vet jag inte vad jag ska göra.. någon som har något tips vad man kan göra för att ta sig ur allt det här och bara må bra igen?