Växte visserligen upp i en villaförort med typ 95% etniska svenskar, men har spenderat rätt mycket tid på ställen med hög andel invandrare (Skärholmen, Bredäng, Flemingsberg osv), och det närmsta jag kommit till bråk är ett par onda blickar någon gång ibland.
Enligt min erfarenhet är bråkigheten/stökigheten snarare en fråga om ålder och social status än om etnicitet. Var mycket bråk i min skola, och de som bråkade mest var de som hade det lite tuffare hemma (kanske inte hade jättemycket pengar, någon förälder som gillade alkohol lite väl mycket, föräldrar som inte bryr sig, den typen av problem). Träffar man däremot bråkstakarna idag har de oftast skärpt till sig och är som vem som helst.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
