Kommer hem till dig inatt, och hugger huvudet av din jävla katt!
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Annons
Biverkningarna av Sertralin
Skapad av Psycho, 2015-04-13 01:41 i Alkohol, tobak & droger
6 881
14 inlägg
2 poäng
Så man fick inte prata om SSRI i chatten. Archania, hur länge brukar biverkningarna på en cold turkey av Sertralin vara om man har tagit 50mg i 2 månader?
Svar till Psycho [Gå till post]:
Från person till person. Du ska aldrig gå CT från 50mg och om en läkare råder dig att göra det så är risken stor att hen inte kommer ha licens länge till. Du ska titrera ner till 25 under flera veckors tid och sedan ta en varannan dag et cetera.
Men i ditt fall så kan du nog förvänta dig två tre unpleasant weeks. Som sagt, tänk att det kunde ha varit Venlafaxin - Zoloft-detox är kakpromenad i jämförelse =)
L-Tyrosin supplement kan vara till viss hjälp för ett fåtal.
Från person till person. Du ska aldrig gå CT från 50mg och om en läkare råder dig att göra det så är risken stor att hen inte kommer ha licens länge till. Du ska titrera ner till 25 under flera veckors tid och sedan ta en varannan dag et cetera.
Men i ditt fall så kan du nog förvänta dig två tre unpleasant weeks. Som sagt, tänk att det kunde ha varit Venlafaxin - Zoloft-detox är kakpromenad i jämförelse =)
L-Tyrosin supplement kan vara till viss hjälp för ett fåtal.
Svar till Archania [Gå till post]:
Läakren vet inte om det än, aja har gått en vecka om 24 timmar så det är inte så farligt
Läakren vet inte om det än, aja har gått en vecka om 24 timmar så det är inte så farligt
Kommer hem till dig inatt, och hugger huvudet av din jävla katt!
Svar till Psycho [Gå till post]:
Rid ut stormen, det är obehagligt men det blir successivt lättare =)
Rid ut stormen, det är obehagligt men det blir successivt lättare =)
Om du bara slutar helt utan att trappa ner kommer du må sämre än innan du börja ta setralin iaf vad läkaren sa till mig när jag fick nog med alla dumma biverkningar
Låter ju knasigt att inte SSRI får diskuteras i chatten, då det varken är narkotikaklassat eller känt för att användas som berusningsmedel. Aja.
Har själv haft några perioder på ca. en vecka då jag tvärt slutat med sertralin (100mg) och inte känt av några biverkningar. Har du tur så blir det inte allt för farligt.
Har själv haft några perioder på ca. en vecka då jag tvärt slutat med sertralin (100mg) och inte känt av några biverkningar. Har du tur så blir det inte allt för farligt.
<--- Pro // Did i ask you what you thought you maggot?!
Svar till Tjingsallad [Gå till post]:
Precis. SSRI går inte att intoxikera sig med då det inte agerar som en direkt kaskadfrisättare av postsynaptiskt serotonin (E). Det som skulle hända är att du mår lite muggigt och vid stor överdos kan drabbas av serotonergt syndrom vilket kan vara livshotande.
Sedan är "SSRI" en mycket simplifierad samlingsterm för en vedertagen verkningsmekanism som alltmer börjar förstås. I grunden så hindrar du återupptaget av neurotransmittorn serotonin (storage), med mer tillgängligt serotonin 'ute på gatorna' så mår man bättre. Meeeeen det är Kalle-Anka-förklaringen eftersom de flesta människor varken har läst neurofysiologi eller bryr sig det minsta.
Hursomhelst så finns det en myriad av olika 5-HT-receptorer som reglerar allt ifrån att snorren står upp till att tarmfloran fungerar som den ska. Det är oerhört intrikat och styr och ställer både det autonoma och somatiska.
När en receptor binds så kan det göras på flera olika sätt; en agonist orsakar ett respons. En antagonist förhindrar det. En inverterad agonist orsakar ett motsatt respons. Och det finns många fler endogena (kroppsegna) hormon som agerar på receptorer och exogena (dödsknark, SSRI, bordssalt, navelludd etc).
Jag kan väldigt lite om detta så jag ska inte virra bort mig själv nu men det är viktigt att veta att SSRIs inte är harmlösa. Många har extrema biverkningsprofiler som vida överstiger t.ex amfetamin (en DRI och DRA (SSRI är en "selective serotonin reuptake inhibitor", en DRI är en "dopamine reuptake inhibitor", for comparison).
Jag har provat alla SSRI's som finns utan att en enda har fungerat annat än att koppla bort min förmåga till skratt. Men "doktorerna vet ju bäst" så man provade den ena efter den andra. Jag fick aldrig några utsättningssymptom överhuvudtaget även efter långa perioder med höga doser. Detta ledde mig till att börja intressera mig för vad som egentligen orsakar depressionen.
Jag lärde mig snabbt skillnaden på en serotonerg depression och en dopaminerg depression så båda neurotransmittorerna regulerar ditt mående fast på olika och indirekta sätt. Dopamin är t.ex ansvarigt för fritänkande kreativitet, lust, nyfikenhet, självförtroende et cetera.
Min depression är dopaminerg vilket är den värre varianten (min kallas melankolisk depression) då anhedonin, alltså oförmågan att kunna influeras positivt av extern stimuli, var så total.
Det är fascinerande, ni har säkert alla hört om människor som är kliniskt deprimerade (alltså inte bara lite "blue") men som säger "Jag blir som mest kreativ då och försöker få tankarna på annat" etc etc. Detta är möjligt vid serotonerga depressioner men inte vid dopaminerga då dopamin absolut och obönhörligt dikterar din förmåga till iniativ, driv, ambition och lust.
Så vad fick mig att gilla livet igen? Amfetamin. Superdödsknarket! Men den mediala stigman är ren okunskap och folk vill inte göra skillnad på bruk och missbruk. Hjälp eller stjälp. Jag får mitt amfetamin (Metamina) utskrivet av en läkare som sökte licens baserat på mina egna ord och läkemedelsverket godkände detta på merit och sak. Pang.
Men amfetamin fungerar oerhört annorlunda och medan SSRIs ofta har en insättningsperiod på ett par veckor, så är amfetamin en direktverkande releasing agent och verkar positivt redan efter en kvart-tjugo minuter.
Detta gör det mycket viktigare att vara medveten om hur det styr humöret för när det slutar verka på kvällen så faller du tillbaka. Men god timing och rätt dosering så brukar det inte vara några problem.
Men att missbruka amfetamin i russyfte? Det är en kraftig empatogen och världen blir vackrare och människorna däri också. Den potentialen finns inte med SSRIs och detta måste man beakta.
Själv har jag sådan stor respekt för psykotropa substanser så jag vidtar alla åtgärder jag kan; rätt typ av magnesium supplement vid rätt tidpunkt för att eliminera bieffekter, L-tyrosin för att ha en bättre reserv dopamin, Memantine (en Alzheimersmedicin funnily enough) som helt motverkar toleransuppbyggnad. Just toleransuppbyggnad sker snabbare än du hinner reagera kring det om du aktivt söker motarbeta den. Det är läskigt att se människor med ADHD som går på så höga doser Ritalin(snabbverkande metylfenidat), Metamina(dexamfetamin) eller Elvanse (lisdexamfetamindimesylat) att de flaxar som väderkvarnar och de facto är "the poster child" av en speed junkie. Detta rationaliseras alltid bort genom att individen säger att det var värre utan. Dettta ses med blida ögon på av trötta läkare som inte brinner för sitt yrke längre. Anledningarna är många.
Så när det gäller stigma, droger, klassningar, vad som är narkotika, vad som är missbrukbart et cetera... Snälla läs på om ni vill ha en åsikt, uttala er inte om saker ni inte kan.
"dödsknarket" amfetamin har räddat många människors liv, bland annat mitt. I fel dos hade det gjort det motsatta. Det är där vi har det som är så viktigt att förstå - ingenting är singulärt, enhetligt och enkelt.
Amfetamin gör att jag kan vara tyst och lyssna på andra människor och faktiskt hålla kvar koncentrationen. Det hjälper mig att orka gå upp på morgonen. Det hjälper mig förstå att jag har en enorm kapacitet och inte är "lat, värdelös och självisk". Men det ska man veta; oavsett om det är SSRI, SNRI, DNRI, NaSSa eller amfetamin. De är inte magiska lösningar. De är verktyg, hjälpmedel, det du behöver för att kunna skapa dig ditt eget shangri-la.
Nu blev det väldigt långrandigt men det här ämnet ligger mig varmt om hjärtat då jag vet hur amfetamin kan förstöra drömmar, människor och familjer. Jag har sett antipsykotiska mediciner "ta livet" av människor framför mina ögon. Jag har sett en vän ta livet av sig på grund av initial förvärring av depression skapad av SSRIn hon blev förskriven.
Jag vet att ingenting är svart eller vitt. Men jag vet att kunskap hjälper alla. Det är vad våra liv går ut på; lära oss, förstå, vara nyfikna, utveckla oss... Varför ska det vara annorlunda gällande detta när det handlar om liv och död för många?
Jag svarar gärna på frågor om någon undrar något eller om jag var lite väl osammanhängande (satt i telefon samtidigt som jag skrev detta).
Precis. SSRI går inte att intoxikera sig med då det inte agerar som en direkt kaskadfrisättare av postsynaptiskt serotonin (E). Det som skulle hända är att du mår lite muggigt och vid stor överdos kan drabbas av serotonergt syndrom vilket kan vara livshotande.
Sedan är "SSRI" en mycket simplifierad samlingsterm för en vedertagen verkningsmekanism som alltmer börjar förstås. I grunden så hindrar du återupptaget av neurotransmittorn serotonin (storage), med mer tillgängligt serotonin 'ute på gatorna' så mår man bättre. Meeeeen det är Kalle-Anka-förklaringen eftersom de flesta människor varken har läst neurofysiologi eller bryr sig det minsta.
Hursomhelst så finns det en myriad av olika 5-HT-receptorer som reglerar allt ifrån att snorren står upp till att tarmfloran fungerar som den ska. Det är oerhört intrikat och styr och ställer både det autonoma och somatiska.
När en receptor binds så kan det göras på flera olika sätt; en agonist orsakar ett respons. En antagonist förhindrar det. En inverterad agonist orsakar ett motsatt respons. Och det finns många fler endogena (kroppsegna) hormon som agerar på receptorer och exogena (dödsknark, SSRI, bordssalt, navelludd etc).
Jag kan väldigt lite om detta så jag ska inte virra bort mig själv nu men det är viktigt att veta att SSRIs inte är harmlösa. Många har extrema biverkningsprofiler som vida överstiger t.ex amfetamin (en DRI och DRA (SSRI är en "selective serotonin reuptake inhibitor", en DRI är en "dopamine reuptake inhibitor", for comparison).
Jag har provat alla SSRI's som finns utan att en enda har fungerat annat än att koppla bort min förmåga till skratt. Men "doktorerna vet ju bäst" så man provade den ena efter den andra. Jag fick aldrig några utsättningssymptom överhuvudtaget även efter långa perioder med höga doser. Detta ledde mig till att börja intressera mig för vad som egentligen orsakar depressionen.
Jag lärde mig snabbt skillnaden på en serotonerg depression och en dopaminerg depression så båda neurotransmittorerna regulerar ditt mående fast på olika och indirekta sätt. Dopamin är t.ex ansvarigt för fritänkande kreativitet, lust, nyfikenhet, självförtroende et cetera.
Min depression är dopaminerg vilket är den värre varianten (min kallas melankolisk depression) då anhedonin, alltså oförmågan att kunna influeras positivt av extern stimuli, var så total.
Det är fascinerande, ni har säkert alla hört om människor som är kliniskt deprimerade (alltså inte bara lite "blue") men som säger "Jag blir som mest kreativ då och försöker få tankarna på annat" etc etc. Detta är möjligt vid serotonerga depressioner men inte vid dopaminerga då dopamin absolut och obönhörligt dikterar din förmåga till iniativ, driv, ambition och lust.
Så vad fick mig att gilla livet igen? Amfetamin. Superdödsknarket! Men den mediala stigman är ren okunskap och folk vill inte göra skillnad på bruk och missbruk. Hjälp eller stjälp. Jag får mitt amfetamin (Metamina) utskrivet av en läkare som sökte licens baserat på mina egna ord och läkemedelsverket godkände detta på merit och sak. Pang.
Men amfetamin fungerar oerhört annorlunda och medan SSRIs ofta har en insättningsperiod på ett par veckor, så är amfetamin en direktverkande releasing agent och verkar positivt redan efter en kvart-tjugo minuter.
Detta gör det mycket viktigare att vara medveten om hur det styr humöret för när det slutar verka på kvällen så faller du tillbaka. Men god timing och rätt dosering så brukar det inte vara några problem.
Men att missbruka amfetamin i russyfte? Det är en kraftig empatogen och världen blir vackrare och människorna däri också. Den potentialen finns inte med SSRIs och detta måste man beakta.
Själv har jag sådan stor respekt för psykotropa substanser så jag vidtar alla åtgärder jag kan; rätt typ av magnesium supplement vid rätt tidpunkt för att eliminera bieffekter, L-tyrosin för att ha en bättre reserv dopamin, Memantine (en Alzheimersmedicin funnily enough) som helt motverkar toleransuppbyggnad. Just toleransuppbyggnad sker snabbare än du hinner reagera kring det om du aktivt söker motarbeta den. Det är läskigt att se människor med ADHD som går på så höga doser Ritalin(snabbverkande metylfenidat), Metamina(dexamfetamin) eller Elvanse (lisdexamfetamindimesylat) att de flaxar som väderkvarnar och de facto är "the poster child" av en speed junkie. Detta rationaliseras alltid bort genom att individen säger att det var värre utan. Dettta ses med blida ögon på av trötta läkare som inte brinner för sitt yrke längre. Anledningarna är många.
Så när det gäller stigma, droger, klassningar, vad som är narkotika, vad som är missbrukbart et cetera... Snälla läs på om ni vill ha en åsikt, uttala er inte om saker ni inte kan.
"dödsknarket" amfetamin har räddat många människors liv, bland annat mitt. I fel dos hade det gjort det motsatta. Det är där vi har det som är så viktigt att förstå - ingenting är singulärt, enhetligt och enkelt.
Amfetamin gör att jag kan vara tyst och lyssna på andra människor och faktiskt hålla kvar koncentrationen. Det hjälper mig att orka gå upp på morgonen. Det hjälper mig förstå att jag har en enorm kapacitet och inte är "lat, värdelös och självisk". Men det ska man veta; oavsett om det är SSRI, SNRI, DNRI, NaSSa eller amfetamin. De är inte magiska lösningar. De är verktyg, hjälpmedel, det du behöver för att kunna skapa dig ditt eget shangri-la.
Nu blev det väldigt långrandigt men det här ämnet ligger mig varmt om hjärtat då jag vet hur amfetamin kan förstöra drömmar, människor och familjer. Jag har sett antipsykotiska mediciner "ta livet" av människor framför mina ögon. Jag har sett en vän ta livet av sig på grund av initial förvärring av depression skapad av SSRIn hon blev förskriven.
Jag vet att ingenting är svart eller vitt. Men jag vet att kunskap hjälper alla. Det är vad våra liv går ut på; lära oss, förstå, vara nyfikna, utveckla oss... Varför ska det vara annorlunda gällande detta när det handlar om liv och död för många?
Jag svarar gärna på frågor om någon undrar något eller om jag var lite väl osammanhängande (satt i telefon samtidigt som jag skrev detta).
Det var inte en liten wall of text. To be honest, jag skulle aldrig läst det jag skrev, haha.
Svar till Archania [Gå till post]:
Som en sjuksköterskestuderande pojkvasker som läst en del fysiologi, farmakokenetik och farmakodynamik får jag en lätt "tingling feeling down my pants" när jag läste din text [Cute]
Som en sjuksköterskestuderande pojkvasker som läst en del fysiologi, farmakokenetik och farmakodynamik får jag en lätt "tingling feeling down my pants" när jag läste din text [Cute]
Ingen status
Svar till Kissimurra [Gå till post]:
Kul att höra, trodde inte någon skulle orka läsa igenom det hela =) Jag avundas dina studier. Ska börja plugga i höst (kan känna att min credibility kommer droppa en aning nu) och läsa upp gymnasiet. Jupp. Gymnasiet. Den lösa planeringen är att sikta mot farmaceut. Att injicera möss med anxiogener i en källare är intressant men det får man baskemig inga brudar på. Apotekare är de riktiga rockstjärnorna xD
Kul att höra, trodde inte någon skulle orka läsa igenom det hela =) Jag avundas dina studier. Ska börja plugga i höst (kan känna att min credibility kommer droppa en aning nu) och läsa upp gymnasiet. Jupp. Gymnasiet. Den lösa planeringen är att sikta mot farmaceut. Att injicera möss med anxiogener i en källare är intressant men det får man baskemig inga brudar på. Apotekare är de riktiga rockstjärnorna xD
Svar till Archania [Gå till post]:
Ah, hur många terminer saknar du? :)
Haha apotekarnas lön lär hjälpa dig rätt mycket på tjejfronten ja ;)
Ah, hur många terminer saknar du? :)
Haha apotekarnas lön lär hjälpa dig rätt mycket på tjejfronten ja ;)
Ingen status
Svar till Kissimurra [Gå till post]:
Jag tog märkligt nog studenten men det var med fler IG'n än G'n. Hade 14% närvaro så jag vill gärna hävda att jag faktiskt är aningen skarpare än en slö morot även om jag inte vara lika deltagande ;)
Men nu när jag kan hantera ADHDn så suger jag åt mig saker som en svamp. Det är som en helt ny värld.
Så apotekare tjänar bra? Det hade jag inte en aning om! Härligt informerade och välbegrundade livsbeslut jag tar. Det här blir bra! Haha!
Jag tog märkligt nog studenten men det var med fler IG'n än G'n. Hade 14% närvaro så jag vill gärna hävda att jag faktiskt är aningen skarpare än en slö morot även om jag inte vara lika deltagande ;)
Men nu när jag kan hantera ADHDn så suger jag åt mig saker som en svamp. Det är som en helt ny värld.
Så apotekare tjänar bra? Det hade jag inte en aning om! Härligt informerade och välbegrundade livsbeslut jag tar. Det här blir bra! Haha!
Svar till Archania [Gå till post]:
Med tanke på PISA-resultaten är det inte många som är så smarta inom våra skolor, tyvärr..
Haha ja, det är ju 5 års studier på universitetet trots allt!
Med tanke på PISA-resultaten är det inte många som är så smarta inom våra skolor, tyvärr..
Haha ja, det är ju 5 års studier på universitetet trots allt!
Ingen status
Forum » Samhälle & vetenskap » Alkohol, tobak & droger » Biverkningarna av Sertralin
Ansvariga ordningsvakter:
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!