Jag tror jag är människo-rädd? om det nu går, för varje gång någon skrattar, mumlar, pratar, tror jag alltid att dem snackar skit/hånar mig på något sätt.
Jag tål inte folk som stirrar, och jag kan inte sitta runt ett bord med fler än tre personer.
Jag får panik, svårt att andas och blir spyfärdig.
Jag räcker aldrig upp handen, och ifall min lärare frågar mig något, så svarar jag halvt och viftar undan mig.
Jag kommer alltid försent, för jag vill inte öppna mitt skåp på morgonen för då är alla där och stirrar, så därför kommer jag lite senare för då är det tomt i korridoren.
Jag sätter på mig in-ear hörlurarna, skruvar upp deathmetal'n och använder hörlurarna för jag tål inte att höra för många röster.
Och det blir en bra ursäkt för att inte prata!
Jag vet inte vad min flickvän tycker, ett mirakel att vi fortfarande är tillsammans, men jag tycker synd om henne, och vill att hon hittar en bättre partner än mig...
Snälla hjälp mig, jag tål inte att leva igenom dagarna längre!
Jag vågar INTE prata med skolkuratorn om det
Så att på denna websidan vet ingen vem jag är (mohaha!) så därför blir det mer anonymt och säkrare här!
Det känns som om jag är kamera övervakad, och att alla mina grannar kan höra mig!
Hjälp mig snälla!
Because i flush men/boys down the toilet