Den här frågan kommer från en anonym medlem och är besvarad av våra kunniga sexperter.
Besök Sex och Sinne här om du vill ställa en fråga anonymt också!
Hej!Besök Sex och Sinne här om du vill ställa en fråga anonymt också!
Nu är det så här att jag har varit kär i en tjej under hela gymnasietiden (går andra året). Först nu under det andra året som vi pratat lite mer med varandra, jag skaffade också gratis sms under förra terminen och vi smsar en hel del, men jag är rädd att jag hamnat i den så kallade "Friend zonen". Ansåg mig inte värdig henne under en väldigt lång tid och tyckte inte det var någon idé eftersom hon då hade en annan kille, som det nu är slut mellan. Dumt nog blev jag lite småkär i hennes kompis, som också går i samma klass under den tiden och försökte med lite smått, men fick till slut dissen av henne, men vi är fortfarande ganska bra vänner.
Idiot som jag är berättade jag om allt detta för den första tjejen jag pratade om eftersom vi då var ganska bra vänner och anförtrodde varandra en del. Så jag har pratat med henne om alla mina känslor jag hade (som nu svalnat sedan länge) för henne!
Vi smsar med varandra varje dag och nästan alla mina 3000 gratis sms i månaden går till henne. Så vi smsar en hel del, pratar om allt från skolan till omogna saker och privata grejer.
Är med henne en del i skolan också, brukar kramas när vi säger hejdå t.ex., hjärtan förekommer också i sms, men det är mer när man tycker synd om den andra eller om det är något man gillar. Men det känns som om jag bara är en vän och att hon inte är intresserad av mig, inte på det sättet. Har föreslagit att vi ska träffas, ett antal gånger för många gånger, eftersom jag så gärna vill vara med henne ensam, blir inte så i skolan, men hon har nekat. Har frågat om hon vill att jag ska fortsätta försöka få ut henne på något eller om jag bara var jobbig, så sa hon att jag var jobbig med en :P-smiley efter...
Hon säger att hon inte är med så många och att hon skulle svarat likadant till nästan vem som än frågat.
Är fruktansvärt kär i henne, men det känns inte som om hon har några sånna känslor för mig! Hon uppskattar mig verkligen som vän, men inte mer... En ganska nära vän isf!
Är den andra tjejen jag någonsin varit kär i, och den första som jag berättade om var nog mer av en impuls eftersom vi hade en del gemensamma intressen. Har varit livrädd för tjejer under hela högstadiet, så det är först nu under gymnasieperioden jag kan snacka riktigt med de!
Vill ha henne, men vill inte säga något eftersom det kan förstöra vår vänskap och det vill jag inte!
Tänker i princip bara på henne och vill inget mer än att vara tillsammans med henne!
Hjälp mig analysera min situation! Säg inte att det är kört, för jag kommer inte ge upp detta, hur illa till det än ligger!
Kom gärna med tips! Slukar allt ni kan ge mig!
Tack på förhand