Jag kom att tänka på en sak: Hur fungerar egentligen en spegel? Eller vilken yta som helst som har liknande egenskaper?
"Hurrdurr, det är ju ljusstrålarna som studsar på spegeln!"
INTE RIKTIGT! Det skulle innebära att fotonerna vid ögonblicket då de reflekteras har hastigheten 0, och det blir ju inte bra. Min lärare i fysik kollade upp detta och det visade sig att ljuset (inte helt oväntat, om man kan sin partikelfysik) absorberas av elektronerna i den reflekterande ytan, exciterar atomerna, och sedan avges omedelbart.
MEN!
Atomabsorptionsspektrum, någon?
Precis! Aluminium (som står för själva speglingen i dagens speglar) kan omöjligt ha ett så vitt spektrum så att allt, även UV- och infraljus tas upp av elektronerna. Det finns helt enkelt inte tillräckligt många elektroner i en aluminiumatom för att ha så många olika sätt att excitera den på!
Detta betyder att egentligen borde bara några våglängder, alltså några få färger synas i en spegel. Men så är det ju inte :(
En lösning jag funderade på till detta är att fotonerna faktiskt studsar, precis som ni sa. Det som talar för att detta skulle fungera är ju det faktum att de inte har någon massa vilket betyder att accelerationen från noll till ljushastigheten blir omedelbar. Problemet med detta är att det inte finns något för fotonerna att studsa på. Och detta av den enkla anledningen att fotoner inte studsar. Det ligger inte i deras natur. De bara.. går igenom eller absorberas.
NU TILL NÄSTA DILEMMA!
Om vi nu säger att ljuset absorberas och sen avges, och det finns någon mystisk förklaring till varför hela vårt spektrum kan interagera med något så simpelt som aluminium, så finns det ändå en grej till. Eller rättare sagt, det fattas något. Något som bestämmer att infallsvinkeln = utfallsvinkeln. För som alla vet är ju en spegelbild exakt likadan som verkligheten, fast spegelvänd (såklart).
När man använder en atomabsorptionsspektrofotometer (för en sån har ju alla hemma, eller hur?) så kan man se vilka ämnen som finns i en lösning eftersom delar av spektrat absorberas (precis som jag nämnt) och sen avges. Det som gör att man kan avläsa detta är att det som avges inte har något bestämd riktning. Alls. Det bara sticker iväg åt ett helt slumpmässigt håll.
Därför borde samma sak hända i en spegel om det nu är så att ljuset absorberas istället för reflekteras, eller hur?
OCH NU TILL DISKUSSIONEN! (Har du orkat läsa hit, grattis, du får en kaka.)
Är det NÅGON som har en aning om hur det här funkar? Eller ska jag behöva ta reda på det på egen hand? (I'm a very busy man.)
Och ja, det är sånt här jag går och tänker på om dagarna. Inte vad jag ska äta till middag. Faktum är att jag ska byta matlagning mot partikelfysik till våren. Vadå nörd? :(
TL; DR: Hur fungerar speglar EGENTLIGEN?
๏̯͡๏)
