Skrev en dikt som jag tänkte läsa upp i klassen, vad tycks?
Vad finns det att vara rädd för egentligen? Klara stjärnattacker? Robot universum? Eller bara en svans? Hur mycket stenar som en flyger, så kommer ingen att träffa dig. Räkna med ost, så löser sig terrängen snabär elden hade brunnit ut. Öl var inmundigat, och jättarna hade somnat för länge sedan. Ur ett magiskt perspektiv, hade lustarna smugit sig in i hornhinnan. Stopp! Sa Jerusalem, VEM DÄR? Kan det ha varit Gbare än någonsin. VI eftertanke, är kronan ett mynt. Inte lasern. Uråldriga förfäder kom på detta nuacemole? Han med den vita hästen? Jo fan, så vare, helt rätt Ronny. Och applåderna smattrar mot fönsterrutan. Svara mig!!! Sa Herkules, Annars lyfter jag på jordgubbsplantorna! Håll i dom i det gröna, där blir du inte smutsig, sa bamse. Men återigen så kommer det tillbaka till jordens omständigheter. Vad hade denna värld varit om det inte vore för denna fabulösa berättelse? Vad hade Obama sagt, om jättarna inte hade somnat denna magiska kväll? Hade fjärilarna fortfarande varit blå? Eller hade råkorna övertagit himlen? Svanskotorna har slutat användas för länge sedan, Aporna svingar sig inte längre, för de har ramlat ner. Utan en liten Hjälte, kommer svaren alltid vara tysta. Är klara hemma än? Nej hon knullar.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
