Men. Men men men. Lilla förvirrade mor gjorde mig smått sur häromdan. Efter över en månads flytande undan-plockning så råkade jag glömma att ta undan kartongen efter att ha stekt mig ett egg att lägga på mackan. Hon tog det på ett konstigt vis, hon blev ganska sur(wtf.) Och min reaktion: Men du.. Chilla. Borde jag inte ha sagt, hon börja skrika och jag vandrade ner till garaget där jag bor. Sen, nån dag senare när vi hade nya ägg hemma, jag väntade tills vi enbart hade mellan 1-2 ägg kvar, gick upp i huset, tog de två äggen och stekte en omelett. Ville köra en kapten uppenbar på mor, så jag tog och klistra samt tejpa ihop all kartong jag kunde och med stora bokstäver skrev jag: JAG TOG DE SISTA ÄGGEN. KÖP NYA ANNARS HAR VI INGA. Dagen efter var hon ännu surare. (wtf x2.) Jag frågade om det inte var det hon ville, hon sa att jag var uppkäftig osv. Nu undrar jag.
Vad vill hon mig. Vill bara kunna gå och steka ett egg utan att det ska bli ett jävla liv hemma, men verkar inte gå för sig. Hur kan jag på något sätt dämpa hennes.. Ilska angående mat?
Gu va grymt, kör på't.