mitzuku
F
28
Malmö
Hjälte
300 inlägg
2014-08-20 02:36
Gick också estet och min första dag på gymnasiet (Augusti 2011) var lite som helvetet! Jag hade öroninflammation på båda öronen så jag hörde aldrig ordentligt vad folk sa till mig och fick säga "va?" alldeles för många gånger. Jag hade även den värsta rethostan jag haft i hela mitt liv, så jag höll på att hosta upp mina lungor under uppropet, alltid härligt <3 Vi hade samlings- och informationsrum längst uppe i ett torn på 5:e våningen som vi skulle upp och ner till för att hämta böcker och fan allts moster, så svettig som en gris blev man. Jag gjorde bort mig totalt när jag frågade en klasskamrat om hon kände någon här, och när hon sa nej sa jag glatt "jamen då kan vi ju känna ingen tillsammans!" efter att ha kämpat upp mod i en evighet att ens säga någonting eftersom jag är så jääkla blyg. Hon tyckte att jag var skitkonstig </3
Med andra ord så var jag skitnervös, jag satt ensam på lunchen hela första veckan och var övertygad om att jag aldrig skulle hitta några vänner och att alla i klassen redan hade bondat och jag skulle bli forever alone.
Men! Bruden jag snackade med där på första dagen blev snabbt en bra kompis och är nu, även efter gymnasiet, min absolut bästa vän! Efter den där första veckan började saker och ting ljusna och under alla mina 3 år tror jag inte att det fanns en enda människa i klassen eller skolan som ogillade mig ens lite. Jag var vänner med de flesta och hela klassen gillade mig och jag hade många bra vänner och några få tror jag kommer hålla för livet! :)
Så även om du är nervös och allt verkar skita sig- ta det lugnt, hur drygt det än låter så stämmer det alltid: Det löser sig!
Sen att det gick bra med det sociala men att gymnasieskolan och Gy-11 (A-F betygen som lärarna knappt har hunnit lära sig själva) fuckade upp allas betyg och gav mig psykologiska ärr för livet och liter efter liter av tårar på grund av helt sjuka skoluppgifter som enligt systemet var i princip omöjliga att få A på- det är en annan femma.. Men förhoppningsvis har de lärt sig något efter 3 år, det var bara jävligt synd att min årskull skulle vara försökskaninerna :/
Lycka till!
Tillägg av
mitzuku 2014-08-20 17:52
Kan tilläggas att jag flyttade från en liten skitby på 86 invånare i norra sverige, 120 mil söderut heela vägen till Malmö för att gå en spetsutbildning i musik i Lund, så jag kände verkligen inte en endaste jäkla kotte, vilket kändes fruktansvärt jobbigt då många i min klass hade gått i skola med varandra sedan typ lågstadiet </3
Men som sagt, allt löser sig!
Livet är hårt mot de hårda - Familjeordspråk