Svar till InComplete [
Gå till post]:
"Saken är den att jag ska INTE behöver oroa mig för att få personangrepp och påståenden som inte är sanna. oavsett om jag nu var neger, eller som jag i detta tilfälle råkar va, Emo."Ingen ska behöva oroa sig för något sådant, men vi vet likförbannat att det är så och att det kommer fortsätta att vara så, frågan är till vilken utsträckning.
Men det första man kan tänka på själv är att hur man själv kan åtgärda dessa problem. Man får väga sina alternativ mot dess konsekvenser. Man får vänta sig konsekvenser. Man kan inte tro att allt är frid och fröjd och att alla ska kunna vara "egna" i dagens samhälle. Så är det inte. Åtminstone inte utan att dess konsekvenser medföljer.
Skillnaden är också som sagt att negrer inte har någon valmöjlighet, ingen utväg i huvudtaget. Om man är emo så har man sin egna utväg, att välja att inte vara emo. Men det är upp till en själv att välja. Känner man att man klarar av att vara det trots dess konsekvenser så borde man det.
Men många som inte kan ta konsekvenserna har åtminstone möjligheten att dra sig ur, de har inte de som blir utsatta för rasism. Det är något de måste leva med, hela sina liv. Är man emo så är det snarare en tillfällig fas i livet, kortvarig dessutom.
Jag hoppas att du förstod hur signifikant skillnaden är.
"Jag ska kunna klä mig, lyssna, ja göra VAD FAN SOM HELST, utan att behöva oroa mig för sådant."Självklart, men trots det så är det naivt att tänka i de banorna. Det funkar inte, inte i dagens samhälle. Det är dock något att sträva efter. Det finns alltid något att sträva efter.
"Och kom inte och säg svagt om man inte kan ta det.
Jag har ett oerhört starkt psyke, men jag ska ändå inte behöva höra kränkande saker."Självklart ska du inte det, men du kommer få höra det ändå, det vet du, det vet jag. Jag har själv blivit utsatt för liknande saker, så jag vet hur det känns.
Men återigen, det går inte att tänka i de banorna. Saker bör alltid vara på ett visst sätt, men de är inte så. Sen anser jag inte att det är samma sak att bli kallad 'neger' som 'emo' som jag förklarade ovan och som jag har förklarat i tidigare inlägg.
Svar till pawwla [
Gå till post]:
"Man vill väl ändå ha på sig kläder som man känner sig bekväm och trygg i?"
Just precis. Det är klart man vill. Då vill jag gärna ta upp en annan trygghet. Om man vill känna sig trygg, bör man då inte ta på sig de kläder som inte medföljer de hemska konsekvenser som de andra möjliga kläder man har att välja på?
Att välja kläder som inte medföljer konsekvenser genom kränkningar eller liknande är enligt mig att välja kläder som man kan känna sig trygg i, dock en annan trygghet.
Det är bara ännu en faktor ett välja kläder utefter. Som jag sa ovan till InComplete så går det inte att tänka i de banorna du presenterar för samhället funkar inte så idag, även om det är något att STRÄVA efter.
"Och om man nu vill sticka ut för att visa att man inte är som alla andra så ber man väl ändå inte om uppmärksamhet? "Nej, inte nödvändigtvis, men alla människor vet med sig att om man är annorlunda så stöts man ut från gruppen och detta är isf något man själv har valt att göra.
Många som gör detta kan dock komplettera sin annorlunda klädstil med en riktigt skön personlighet som gör att man blir accepterad, men vid en första anblick så tänker nog folk "Oj, hon/han såg konstig ut." vilket leder dem till att tro att hon ÄR konstig. Fördomar.
"Det gäller inte just honom, utan alla. Folk tar illa upp för olika saker, ibland mer och ibland mindre. Allting är individuellt."Vilket är precis det jag sa innan :) Allting är individuellt, men det jag ville ha sagt förut var att saker så som 'neger' och liknande är generellt mer kränkande än något så som 'emo'.
"Nu vill jag inte få det här att låta rasistiskt, men är det inte nästan lite så att invandrare tar mer illa upp än vad vi gör? Nog kanske för att vi är vana vid olika saker, men jag ser det överallt! Framförallt i skolan, då jag går sista året i grundskolan.
I min skola så är i alla fall 70% av skolans elever invandrare, kanske t.o.m 75%.
Men det kanske är så att de tror att de kan ställa till med mera liv om rasism i ju med att majoriteten är invandrare?"Nej, givetvis rättfärdigas inte deras handlande genom någon sorts tidigare rasism. Sen finns det många som tar mer eller mindre illa upp. Många utlänningar/invandrare värnar mer om sin kultur än vad vi gör, vilket är t.ex. en av de saker som gör att de blir väldigt arga när man säger rasistiska saker.
Sen som jag sa så anser jag att att rasism är värre än simpla lägre kränkningar som äckel/tönt/tjockis/emo (vad man nu kan tänka sig).
Det kan förklara deras starka reaktioner, men gör dem inte nödvändigtvis acceptabla.
"Om det bara hade varit några få invandrare i min skola så tror jag inte att rasism hade varit en så stor grej. Rasism är fel, och det vet de flesta, men ju färre de är desto färre bryr sig, enligt min åsikt. Jag tror faktiskt att det är så."Eller så är det så att ju färre det är desto färre är det som vågar stå upp för sig själva och säga sitt. Alla vet att man blir modigare i grupp. Är man 3/4 invandrare så är det nog inte som är rädd för att säga sitt.
Rasismen i en grupp med 3/4 invandrare blir nog dessutom betydligt mindre jämfört med en grupp med 3/4 svenskar.
Givetvis finns det andra faktorer, och självklart behöver du inte ha helt fel. Det skiljer sig beroende på vilka individer man tittar på. Och man kan anse att utlänningar/invandrare är mindre toleranta än andra, men samtidigt har de genom tiderna tagit mycket mer skit än många andra, så man kan nästan förstå deras frustration.
"Jag tycker att de borde det, eftersom man kan känna sig minst lika kränkt."Man kan, men man gör inte det. Det är som om jag skulle känna mig kränkt över vilket replik som helst, och då skulle det genast hamna på samma nivå som rasism eller liknande.
T.ex. om någon sa att de föredrar blåögda pojkar. Då skulle jag känna mig diskriminerad och kränkt för att jag är grönögd. Det blir fortfarande inte samma sak som rasism, även om jag kan bli lika kränkt för det. Det handlar som sagt om hur känsliga människor är och man kan inte tillgodose exakt allas behov.
Det går inte.
"Jo, men för de som verkligen är religösa så tar dem ju religionen på största allvar, och religion är ett levnadssätt som berättar hur man ska göra för att må som bäst (bli accepterad/älskad av Gud)."Jag tar mina egna tankar, min egen moral, mina egna värderingar på största allvar. Allt jag tänker utgör mitt levnadssätt, och jag gör allt jag kan för att må så bra som möjligt och att bli accepterad av mig själv.
Är inte det värt lika mycket?
"Jag tror att de som verkligen är religösa lever efter deras religion för att de helt enkelt vill ha något att gå efter, att de ska veta vad som är rätt och fel i livets lagar."Det är upp till dem, vilka/vems värderingar/tankar/åsikter/regler/normer som de vill följa, men ska inte allas vara lika värda? Jag tycker att frågan är väldigt likvärdig med ovanstående diskussion :)
