Denna historia är baserad på en verklig händelse. I disrespekt till PUL lagen har inte ett enda jävla namn ändrats. Lev med det. Det gör jag.
Prologen: Början på skiten
1939
Den Schweiziska kusten (om ni trodde att Schweiz inte hade en kust så hade ni helt fel)
Araben Henric al-Kladdkaka hade en fiskebåt som han trevligt nog döpt till Jordgubben. Henric var mycket stolt över sin fiskebåt och han brukade ofta segla ut på det Schweiziska havet och fiska. Just den här dagen hände något mycket märkligt...
Henric hade en arabson vid namn Martin al-Kladdkaka som brukade följa med Henric ut och fiska. Martin var en mycket finurlig pojk som var Scweizisk mästare i Pokémon (År 1939? Författaren är uppenbarligen dum i huvudet) med sin episka level 100 Bulbasaur. Martin var dock lite grinig över att han inte fick ha med sitt Nintendo DS till havs och satt och tjurade på toppen av Henrics hög med Schweiziska nötkrabbor, som var Scweiz nationalrätt (100% faktarätt, enligt en sida jag hittade på Google) Henric hade tjänat stora mängder med pengar på grund av sina nötkrabbor, så han, Martin och hans fru, Martina al-Kladdkaka, levde lyckligt i det Schweiziska slottet Muffinsborg. Muffinsborg hade många hemliga gångar, men oturligt nog var tre av dessa uppätna av älgar (Det finns älgar i Schweiz, Wikipedia säger att det inte finns men alla vet att Wikipedia är en turk med dålig humor) Men tillbaka till Jordgubben. Martin som stod och tittade ner på vattnet upptäckte plötsligt ett märkligt ljussken.
"Vad är det där, far?" frågade Martin och pekade på det märkliga ljuset. Henric gick fram till relingen och tittade ner.
"Bra min son, du har hittat ett präktigt exemplar av den Franska Humlesnurren, ikväll kommer vi ha en festlig middag!" Henric rusade strålande iväg och hämtade båtens lyftkran. Efter att ha släppt ner nätet stod Henric och skrockade. "Ikväll ska jag och din mamma göra en ny bror till dig, min pojk." Martin strålade upp.
"Tack pappa!" Han hoppade på sin pappa och ströp honom till döds. Sedan hissade de upp nätet, som faktiskt inte innehöll en humlesnurr, utan en märklig manick. Det såg ut som ett stort skepp, men Henric bara stod och log.
"Vilken tur! Vi behövde ju en ny bastu!" Henric tyckte nu att de hade nog med nötkrabbor och styrde Jordgubben tillbaka mot Muffinsborg. Martin var lite sur över den förlorade humlesnurren, men var glad för att han äntligen skulle få träffa sin Bulbasaur igen.
Efter att de installerat bastun satte sig Henric, Martin och Martina till bords och åt nötkrabborna. De smakade typ krabba med en lite sprätt av nöt, märkligt nog. Natten bröt sig in i Muffinsborg, och nästa dag hittades hela familjen död, förutom Martin. Muffinsborgs bastu och soffa fattades...
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
