Jag har skilda föräldrar sen ca 6 år tillbaka.
Varket mitt eller min brors liv har varit lätt med bråk, avundsjuka, deprission och tårar i flera år. Men det har precis börjat bli bättre sen ungefär ett år tillbaka där mina föräldrar slöt fred och jag blev frisk från min deprission.
Anledningen till att jag berättar det här är för att det är problem med min tolvåriga bror...
Han förstör ALLT.
Det ända han gör att sitta på sitt rum och spela dator och playstation. Våran pappa ska vara borta i ett halvår och har varit borta halva det tiden just nu, vilket betyder att vi bor hos mamma under tiden. Mamma är alltid snäll och vill verkligen inte att någon ska vara arg på varandra och vill bara att alla ska ha det bra. Min bror är alltid otrevlig mot henne och är väldigt elak mot henne så att hon tillslut inte orkar mer och börjar gråta. Jag får inte säga till honom eller lägga mej i för då blir han så förbannad på mej, sist när han var elak mot mamma så hotade han med att han skulle döda mej och slå ihäl mej om jag inte aktade på mej, vilket jag inte gjorde.. då tog han tag i mina armar och slängde iväg mej, jag har ingen chans mot honom eftersom han är mycket större än mej. Mina armar sved och var röda i timmar efter.
När mamma vill hitta på något med oss, tex åka till Göteborg och hitta något fint till oss och ha mysigt, vägrar han och vill stanna hemma och vara med kompisar eller spela. När jag var så liten sa man inte ens emot, då hängde man alltid med för man inte fick stanna hemma ensam.
Han svär till mamma och säger att det är så jävla tråkigt här hemma och mamma är så jävla elak och tråkig.
Mamma skjutsar ALLTID honom, kompisar, skola, handbollen, fotbollen osv.
Idag ville han sova över hos två tjejer, där jag vet att dom inte är världens änglar plus att han har träffat dom typ en gång innan.
Mamma visste inte riktigt hur hon skulle göra först, jag sa att jag fyllde 15 innan jag fick sova över med en kille, som jag ändå var ihop med i flera månader innan, HELT SANT!
Hon bestämde sig för att hon skulle hämta honom senare på kvällen istället då, så kunde hon skjutsa in honom tidigt på morgonen istället för vi skulle ändå ut då. Då blir han skit sur och är jätte arg, svär och lägger på mamma mitt i örat och kallar henne elaka saker och säger att han inte vill vara här hemma och att det är så tråkigt här. Mamma har inte gjort ett skit elakt mot honom, tvärtom!
Han kallar mej egoistist, men vem är det som är egoistisk här igentligen?
jag som kommer försent ibland för jag är lite seg, eller han?
Vad är det med honom?
Han och jag har alltid bott tillsammans och flyttat hit och dit, fram och tillbaka. Jag har försökt hålla honom utanför det som har hänt mej och försökt att få honom att inte höra mamma och pappas bråk om allt möjligt. Är det pga av allt som hänt eller VAD ÄR DET MED HONOM?
Han förstör mitt liv, han förstör mammas liv.
Hemma hos pappa är allt bra och där är det inte tråkigt, där spelar han inte så mycket och gör något hela tiden, han snackar skit om mamma med pappa. men varför kan han inte hitta på något hos mamma då?!
vad ska jag göra? vad ska vi göra?
vad kommer hända om ett tag, kommer det bli ännu värre?
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
