Vi har samma mamma men inte samma pappa.
Nu har det gått fem års sedan jag hade kontakt med min bror.
Jag vet ingeting om han.
Jag vet bara att han inte mår bra.
Bor med min pappa och min "andra" mamma (bonus).(hon har uppfostrat mig och tagit hand om mig)
Nu ska jag komma till ämnet. Jag vill ha kontakt med min halvbror och vet inte vart han befinner sig. Jag vet att han har suttit i ungdomsfängelse från när han var 15-17 och var hemma i några månader innan han åkte in igen. Det är det jag vet. Jag vet inte fall han är ute igen eller fall han sitter inne. Just nu är han 18 år. Fyllde 18 i somras.
Mina föräldrar tar lite avstånd med mig från honom.
Vissa nätter kommer jag gråtandes och nästan skriker att jag måste träffa min bror och bara upprepar meningen om
och om igen. Min bonus mamma säger att vi kan lösa det. Jag ska se om jag kan får reda på vart han är. Det har hon sagt i 2 år nu och det känns som bara ord.
Det kanske känns helt sjukt men jag tror att jag kan hjälpa honom om jag bara får lära känna honom lite.
En som går i trean är bättre än skolan än han. Han levde i 12 år med min mamma som misshandlade han.
"Jag fick bort han därifrån, nu ska jag hjälpa han"
Vad ska jag göra? Jag måste träffa min bror!
Adrian Jansson är min bror!
Tillägg av Karolina 2014-01-22 21:32
Jag önskar att jag verkligen skulle kunna få svar. Så snälla ni som läser, "jag orkar inte gråta mig till sömns längre av saknad efter min bror"
Jag önskar att jag verkligen skulle kunna få svar. Så snälla ni som läser, "jag orkar inte gråta mig till sömns längre av saknad efter min bror"
Tillägg av Karolina 2014-01-22 22:02
Förresten min mamma är fortfarande på fri fot och heter Suzanne Jansson.
Förresten min mamma är fortfarande på fri fot och heter Suzanne Jansson.
A diabetic life isn't a life. It is killing you from inside and out
