Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Någon som känner som mig?

Skapad av Borttagen, 2010-06-07 01:44 i Kärlek & Relationer

2 309
45 inlägg
0 poäng
BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
0
Jag har aldrig haft en relation, men dem gånger man tänker tanken att bli ihop med någon delvis skrämmer mig. Visst, det är antagligen mycket trevligt att starta en relation med en tjej, men det får vissa jobbiga följder också.

Att bara vara tillsammans med en partner är ju bra, men jag tycker att det är jobbigt att behöva vara social med andra människor, vilket får följden när man måste lära sig känna partnerns familj och delta på vissa av deras engagemang (man kan inte ha en seriöst relation med någon utan att lära känna familjerna).

Ibland har jag tänk tanken hur underbart det skulle vara att bli ihop med en familje-lös partner, då jag bara behöver koncentrera mig på henne, och inte familjer runt omkring det hela.
(Ja, jag medger att jag kanske är lite konstig, haha :P)


Jag är inte heller den personen som direkt gillar att dra ut och göra saker, att resa utomlands är verkligen inget för mig. Men om man är i en relation så skulle det inte förvåna mig om partnern vill göra en massa "påfrestande" saker. Jag själv är den sortens person som skulle vara fullt nöjd med en relation som inte innebär att man måste göra en massa saker.


Jag är nyfiken om det är några som känner likandant och har liknande tankar som mig (eller till och med erfarenhet). Och hur hanterar ni det i sånna fall?

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

Octaviushype
Visningsbild
P 29 Göteborg Hjälte 701 inlägg
0
Låter mer som att du är en ensamvarg och är inte direkt social av sig. Skall nog säga att det är få tjejer som vill ha killar som dig.

Inget Personligt alltså, sry :(

Where bright lights and angels meet

MonoplaxSaxen
Visningsbild
Hjälte 60 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:
Jadu, jag hade en lång relation med en tjej och mitt hjärta är fortfarande trasigt trots att det nu har gått ett par månader.
Relationer har följder som är oroväckande och riktigt jävla idiotiska i många fall. Följderna som man kan hoppas på är ju familjeliv och barn. Men ibland går allt i kras.

Jag skulle säga att om du är nöjd med att vara själv och endast är nyfiken ska du inte ge dig inte i något, det är precis som sex i min mening, helt jävla överskattat med fel brud/kille.

Det värsta som slår tillbaka på dig när du har blivit dumpad eller helt enkelt gjort slut är minnena. Speciellt om det är som mitt fall, mer än ett halvår.

Ska inte sitta och tjata om hur jävla nere jag är pågrund av det här, men som sagt, om du trivs ensam och du ger dig in i ett förhållande så är det med största sannolikhet att du inte tar så jävla illa vid dig om du blir ensam igen.


Åt helvete.

BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Shadoow [Gå till post]:

Ensamvarg (så som jag tolkar ordet) kanske är lite fel uttryck på mig, då jag faktiskt drömmer om att vilja vara väldigt social. Jag stormtrivs inte direkt med att vara ensam.

Grejen är den att jag är ofta osäker på hur jag ska bete mig med andra människor, vilket gör sociala situationer för mig väldigt jobbiga, och jag undviker dem.


Jag har kompisar hur som helst, men eftersom det "bara" är kompisar så umgås jag bara med dem, och vi pysslar bara med våra gemensamma intressen. I en relation så kan man inte bara pyssla med sitt intresse tillsammans med partnern, och man tvingas även vara social med massa annat folk också. Det är där dilemmat ligger.

Som du sa, vilket jag förstår också, en tjej skulle nog tycka jag var en väldigt tråkig partner.


BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Vansinne [Gå till post]:

Jag är inte den som alls skulle stressa mig till en relation. Jag tänker inte på relationer så mycket egentligen.

Det är bara det att ibland tänker man tanken: "Om jag nån gång träffar någon, hur skulle jag klara av allt en relation innebär?"

Förhoppningsvis så "mognar" jag kanske till med åren och blir bättre på det sociala och inte lika skygg för att gå ut och göra saker/resa.

pelutt
Visningsbild
F 32 Hjälte 3 185 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Hur fan kan du veta om du inte har prövat? Verkligen rätt inställning om du tycker att ett förhållande bara innebär skyldigheter. Bara för att andra gör såna saker i förhållanden måste du inte göra det.
Skaffa en tjej du flyttar in med så slipper du vara hemma hos henne/hos dig med respektive föräldrar.

Sämsta ursäkten för att inte ha ett förhållande jag har hört.

Ung Pirat och funktionär - hela sommaren

BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till pelutt [Gå till post]:

Spelar ju ingen roll om man har eget boende >.>, man måste ju ändå bort och träffa folk ofta om man är i en relation.

Jag skäms över det, men när min kompis tog studenten förut så blev jag bjuden på fest hos honom, men jag ljög och sa att jag var sjuk för att slippa det. Just för att jag tycker det hade varit väldigt jobbigt att träffa hela hans familj och alla andra som kommer.

Frågan är hur man ska tackla sånna problem i en relation.


pelutt
Visningsbild
F 32 Hjälte 3 185 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Du måste ingenting.
Var tydlig med att du känner så från början så är det möjligt att din brud anpassar sig efter dig.

Ung Pirat och funktionär - hela sommaren

ruffs
Visningsbild
P Hjälte 7 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:



låter som du har socialfobi,det kan vara riktigt jobbigt! säger detta då jag har det själv och kan knappt träffa kompisar utan att försöka dra mig undan vissa saker. åka ned på pizzerian med kompisar är inget jag hurrar över då jag vet att det kmr bli asjobbigt och hur kul är det, när det är meningen man ska njuta och ha kul. det enda som är skönt är lättnaden precis efter man gjort ngt "jobbigt". MEN! det finns ngt som heter kbt, kognisiv beteende terapi som är jättebra om man vill försöka övervinna sina demoner. kbt ftw (Y)
LonnyLoLife
Visningsbild
P 35 Burträsk Hjälte 4 744 inlägg
0
Jag känner igen mig i en del av det där: Ja. Dock är du betydligt värre (mer asocial) än vad jag är. Men även jag kan tycka att det är svårt att veta exakt hur man ska bete sig i flera sociala situationer.

Din mening är inte koherent. Den innehåller inte biceps.

Oliveran
Visningsbild
P 30 Åkersberga Hjälte 5 719 inlägg
0
Svar till BlueShard [Gå till post]:

Låter som en ensamvarg, en sådan där person som tycker att han/hon klarar sig "bäst utan någon", men faktiskt vill ha någon. Typisk anime-greja, på det.
OnT:
Att ha en relation är inte så hemskt, trots allt. Min första och även förra flickvän var inte jobbig, och vi var ihop i nästan ett år, och jag gillade henne väldigt mycket. Det som händer efteråt, när det underbara tar slut, det är desto hemskare. Bara du vet konsekvenserna med att ha en relation med någon du älskar så lär du inte tycka det är så hemskt. (Ja, jag har fortfarande kvar samma känslor för henne som för 1,5 år sedan ^_^! Dock är jag väldigt seg med sådant.)

You're my boo! ~

Tanna
Visningsbild
F 32 Hjälte 2 763 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Tjejer är bara jobbiga, nej men om du hittar någon du börjar tycka om och hon tycker om dig så varför inte försöka man behöver självklart inte stressa till saker så som att träffa hennes familj eller din och sådana saker.

Jag och min sambo gick väldigt fort och han är mina första på nästan allt. Han träffade hela min släkt andra dagen vi hade träffats och blev då tillsammans efter en vecka hade vi sex. Ja allt gick väldigt fort men allt kändes så himla rätt och fel hade man inte :) Nu sitter vi här över 3 år tsm i en lägenhet med en underbart barn tillsammans. :) Många förhållande krachar då vissa inte vågar fullt ut och då brukar det helt enkelt inte funka samma med svartsjuka brukar styra över en som man måste försöka kontrollera som är extremt svårt, jag blir svartsjuk för att jag är livrädd att förlora min sambo. Jag skulle kunna dö för Min familj för att jag Älskar dom så jävla mycket. Men att Älska är inget man bar känner utan det säger man när man är redo och Verkligen gör det :) Ett förhållande är inte alltid så kul som man tror. :) Man blir vansinnig på sin partner ^^ Man bråkar/tjafsar/blir ledsen ja allt sånt i ett förhållande som man måste komma förbi och klara Tillsammans. Man har perioder t.ex en period så bråkar man en annan period är allt frid occh fröjd nästa period har man endast sex andra perioder så gör man inte så mycket ja du förstår? Det är inte bara att Älska och se glad ut utan man måste kämpa för sitt förhållande för att det ska funka.

Vissa gör ju slut p.g.a några få bråk och tjafs och jag själv tycker det är fel då man behöver bråka för att styrka sitt förhållande. :) Nej nu blev det allt för mycket här och många kommer förmodligen inte hålla med mig men så ser jag på ett förhållande iaf att man Måste kämpa och inte bara att ge upp efter några få mesiga bråk. :)

Jag Älskar min fästman <3 Och våra 2 döttrar <3

erik_anton
Visningsbild
P 32 Kristianstad Hjälte 231 inlägg
0
fuck me har hittat en som är som mig:O.

Men gör som jag, va inte ihop med någon utan va lite med alla?:)

Ingen status

Linus
Visningsbild
P 30 Hjälte 408 inlägg
0
Sök hjälp

Online 4 tim 1 min 52 s

fiskhummer
Visningsbild
F 32 Solna Hjälte 3 307 inlägg
0
Du borde lära dig att bli mer social.. Det där verkar ytterst jobbigt. =/
Hur ska du någonsin skaffa ett förhållande om du inte ens pallar umgås med människor?

För övrigt så är du ju en vuxen människa, om du skaffar en tjej i din ålder så kommer du förmodligen inte ha så mycket kontakt med dennes föräldrar, om hon inte bor hemma.
BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till pelutt [Gå till post]:
Självklart måste jag göra vissa saker i en relation. Klart att partnern kan anpassa sig, men det finns ju gränser.


Svar till ruffrider [Gå till post]:
Gå på resturang med vänner tycker jag också är obehagligt. När jag äter på resturang så vill jag alltid sitta vid ett hörn-bord, helst med ansiktet vänd mot väggen (ryggen mot folket). För jag tycker det är jobbigt när alla kan stirra på en.

Jag brukar få svårigheter med att äta också när jag känner mig pressad i sociala situationer. Var på en fest förut med släkten, jag kunde inte äta upp maten som bjöds på för jag blev stressad av allt folk.

Det är möjligt att jag har nån sorts av social fobi. Jag är dock autistisk (enligt läkare), och var nog därmed för tillbakadragen/inne i min egen värld som barn. Eftersom jag då antagligen inte fick den sociala övning som jag behövde som barn så blev jag osäker och jag blev rädd för sociala situationer.


Svar till Tanna [Gå till post]:
Inte för att jag har nån erfarenhet av relationer, men jag tycker det du säger låter sunt. Stämmer nog att man måste tjafsa/bråka lite ibland för att bygga upp ett förhållande.
Det var modigt av din partner förresten att träffa hela din släkt efter två dagar. Sånt jag inte skulle våga.


Svar till erik_anton [Gå till post]:
Jo så skulle man kunna göra. Sen om man känner sig säker så kan man börja ta ett steg längre i taget.


Svar till fiskhummer [Gå till post]:
Problemet med att ha lite kontakt med föräldrarna är att när man väl måste träffa dem, så kommer det kännas ännu jobbigare för att man inte känner dem så bra. Men det är väl sånna stunder som man tyvärr måste uppleva och härda ut antar jag.
BlondieSara
Visningsbild
F 31 Ekerö Hjälte 200 inlägg
0
Jag var väldigt osocial för ca 3 år sedan. Pratade typ ingenting alls. Gick på en utredning och fick veta att jag har en typ av en bokstavskombination, ADD heter den, och istället för att vara hyper aktiv som dom som har ADHD är, så är jag motsatsen. Men försöker jobba bort den. Men så träffade jag min nuvarande pojkvän som jag har varit tillsammans i 2 år nu, och vi är raka motsattsen. Han är över social, han pratar med allt och alla känns det som, och tack vare han å hans morsa så har jag blivit "normalt" social, jag pratar med andra jag inte känner, med min pojkväns kompisar osv. Och jag har kommit jävligt långt och utvecklats väldigt mycket! Och jag jobbar på det fortfarande för det går inte över en natt att bli social lixsom.

Men visst jag tycker fortfarande det är jobbigt att prata ibland och det är inte alltid jag är på humör för att vara social men dom i min omgivning, släkt och vänner respekterar det :)

Och alla är inte sociala heller, vi är alla olika individer lixsom :)
Tanna
Visningsbild
F 32 Hjälte 2 763 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Ja det tyckte jag också. Men nu står vi här 3 år senare. :) Men om du inte tycker om att stressa dig fram ska du inte behöva göra det heller.:) Hittar du någon så ta det lugnt och berätta det för henne att du inte vill gå för fort och vill hon gå fort så är hon inget för dig.:) Jag träffade Nils via internet så du behöver inte direkt gå ut och träffa du kan säkert hitta någon via internet, lättare att skriva med varann också.:)

Jag Älskar min fästman <3 Och våra 2 döttrar <3

Tubbey
Visningsbild
P Hjälte 53 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Gillar din korrekta svenska! Dock hittade jag ett fel.
Det stavas evenemang, inte engagemang.
Du förstår nog skillnaden :)


pumba

Jiggan
Visningsbild
P 35 Vara Hjälte 867 inlägg
0
Svar till BlueShard [Gå till post]:

Ja faktiskt, delvis iaf. Men oftast handlar det om att flickan alltid vill träffa min familj och det vill inte jag för att jag försöker hålla mitt privatliv utanför familjen.

Sen kan man ju tycka att det är så jobbigt att tjejer nuförtiden är så galna i att festa. Jag skulle inte vilja festa med min eventuella partner eftersom det känns bara lame på nåt sätt. Jag vill dessutom inte att vi ska sitta ihop som ett pussel. Så när jag haft flickvän så har vi oftast varit på olika fester, det blir bäst så. Jag är tyvärr inte den svartsjuka killen så jag låter tjejen vara ganska mycket och det har tyvärr lett till otrohet mot mig flera gånger.

Men jag förstår iaf grejen med att vara hälften ensamvarg,hälften socialapa. Eftersom jag inte är beroende av någon gör jag ofta saker för mig själv också. Jag behöver inte ha folk med mig om jag t.ex ska åka en attraktion på liseberg, jag gör det själv utan att skämmas för att se ensam ut.


Det finns negativitet med det här. Jag är samtidigt en väldigt social person,men jag behöver alltid utveckla min sociala förmåga.=)



Tillägg av Jiggan 2010-06-08 12:45

Svar till BlueShard [Gå till post]:
Vill bara tillägga att jag precis gått igenom en process och läst boken "The Game" visst boken kanske är skriven om raggning men boken kan hjälpa en med sina sociala förmågor i allmänhet. Efter jag läste boken har jag blivit mycket bättre på att gå fram till personer jag inte känner och bara prata

Vad ska jag med dig till? Kan du svara mig det?

BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till BlondieSara [Gå till post]:
Ja, det sociala går ju att öva upp ^^ roligt att höra att du har lyckats med det :) Dock kan det vara lite svårare för oss med bokstavskombinationer, men då är det ju extra viktigt att man övar.

Jag själv har blivit bättre på senare tid, men vissa situationer känns fortfarande helt omöjliga. Får nog försöka jobba hårdare på det.


Svar till Tanna [Gå till post]:
Närå, jag stressar inte alls. Som jag sa tidigare, man tänker tanken ibland att om man blir ihop med någon i framtiden, hur ska man då tackla dem problem man har?



Svar till Tubbey [Gå till post]:
Jag förstod att det var felstavat, det känndes fel när jag skrev det, men jag var lat nog att inte ta reda på den korrekta stavningen. Jag tyckte inte det spelade så stor roll då folk borde förstå vad jag menar ändå.



Svar till Jiggan [Gå till post]:

Du säger att tjejer nu för tiden är galna i att festa. Jag förstår inte det där riktigt, vad är det för sorts fester dem anordnar hela tiden? Och hur har dem råd med det? Jobbar dem? Eller går dem bara på andras fester? Och vilka är det hos i sånna fall, och varför?

Angående boken, det låter som nått att skumma igenom om man undrar över vissa sociala situationer ^^

Slipmaskin
Visningsbild
F 33 Torsåker Hjälte 2 522 inlägg
0
Svar till BlueShard [Gå till post]:

Så varför ens ha tjej i huvud taget? För att du ska kunna knulla när du känner för det?
Boya, det behöver du inte bygga upp en sådan relation för.

Om lite socialt umgänge är det enda du behöver då och då, lite sällskap when slappis-time framför teven osv, så varför duger inte bara nån kompis?

I'm not gonna make sense, I'm gonna make poop.

1337nazisten1337
Visningsbild
Hjälte 8 inlägg
0
jag e likadan som du. är inte en sån som vill hänga med min tjej på fester, träffa massa folk.. men jag gör det iallafall, när man väl gör det gåre jävligt bra =)
BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Slipmaskin [Gå till post]:

Det är skillnad på kärlek och sex.

Man kan ju råka gå och bli kär i någon (och den tjejen kär tillbaka), så vill man helt enkelt vara tillsammans.

En relation handlar om mycket mer annat än om sex, i alla fall för mig då jag inte är en ytlig person.


Saftgubbe
Visningsbild
P 31 Uddevalla Hjälte 2 093 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:
Känner likadant, det enda emot påfrestningar jag har är onödigt tjafs, som bråk. Vill ha någon som jag kan lita på som inte ser mig bara som en vän, utan vill vara intim med mig...

Jag är rädd för att ta initiativ till saker, så jag står alltid utanför medan andras liv passerar förbi, de byter flickvän, de kysser varandra, och poff är personen borta. En vecka senare har de en ny.

Vill inte ha familj, vill inte träffa familjen. Vill bara ha nån jag kan känna mig trygg med.


The only good is knowledge. The only evil is ignorance. - Socrates

HeXa
Visningsbild
F 31 Alafors Hjälte 1 377 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Du är nog inte ensam om det.
Jag har varit ihop med min pojkvän i över 2 år och jag känner inte hans familj alls. Att resa tycker jag dock är kul som satan! Och jag har vart med min killes familj och rest en hel del, så man kan ju fråga sig varför jag inte känner dem. Jag är jävligt blyg av mig och har inga planer på att lära känna dem någonsin. Ehehh...

DOES NOT APPROVE.

BlueShard
Visningsbild
P 37 Hjälte 135 inlägg
Trådskapare
0
Svar till HeXa [Gå till post]:

Haha okej, där ser man.

Om du och din partner skulle skaffa barn nån gång, då antar jag att du är tvungen att lära dig känna hans familj dock?


När jag tänker på saken, så tror jag nog att det kanske inte är så farligt ändå att lära känna en familj om jag bara får göra det i min egen takt. Sen beror det väl kanske på hur familjen är också.
Daeminionz
Visningsbild
P 17 Tvärred Hjälte 185 inlägg
0
Svar till BlueShard [Gå till post]:

Jag vet hur du känner.
Jag var ihop med en tjej, jag kände redan hennes familj.
Hennes morsa var min lärare, och farsan jobbade i en kiosk.
Vi var ihop några veckor, men hon bedrog mig under fyllan, (det var visserligen inte det, jag har inget emot otrohet fall personen ångrar sig och inser att det var fel, och dom blir mera överseende med dina egna fel) vi började glida isär, var ganska jobbigt för vi hade tyckt om varandra väldigt mycket.
Farsan, som är jäkligt cool kan man tillägga, snackade lite med mig och frågade bara varför vi hade gjort slut, sen var det inte mer med det.
Mamman blev däremot jäkligt arg, hon gav mig felaktiga betyg, (jag klagade oss skolan fick fixa ett par prov, och fick MVG :P tror jag fick MVG istället för VG bara för jag inte stämde skolan.)

Nu är jag ihop med en ny, hon har en ganska cool familj.
När vi träffades första gången låg vi på hennes soffa åt chip och myste (Da-Vinci koden) Dom kom in, vi hälsade sen såg vi klart på filmen.
Hennes lille bror och jag bondade genom att han fick mina gamla hårddisk med lite spel på :P

Så sensmoralen i det hela är, gåvor hjälper alltid.
Och försök se till att första mötet inte är för spänt. och fall det uppstår några fel som inte borde hänt, försök rätta till dom.

HeXa
Visningsbild
F 31 Alafors Hjälte 1 377 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Tja, nu är det väl som så att jag inte har några som helst planer på att skaffa barn. :)
Så jag slipper kanske dem! xD

DOES NOT APPROVE.

Tubbey
Visningsbild
P Hjälte 53 inlägg
0

Svar till BlueShard [Gå till post]:

Så sant :)

pumba


Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Någon som känner som mig?

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons