Har inte träffat så många människor den här sommaren och vissa "kompisar" har inte brytt sej om att höra av sej alls. När jag flyttade många kilometer från hemorten för ett skolår var det inte många som kom och hälsade på. För långt avstånd och dyrt, jaja. Så många veckoslut satt man ensam framför TVn.
Har så lätt att börja deppa och isolera mej, vissa dagar är telefonen avstängd några timmar. Är inte nöjd med min situation, och skulle vilja hitta ett yrke som passar en men får nöja mej med det jag är utbildad till, men hatar den hemska tidspressen inom köket.
Jag känner mej aldrig speciell och behövd. Vill bara fly iväg.
Har deppat ihop över en vecka nu och jag orkar inte mer. Här sitter man ensam i lägenheten och stirrar på väggen.
Walk with me, talk to me, follow your heart.