Den här frågan kommer från en anonym medlem och är besvarad av våra kunniga sexperter.
Besök Sex och Sinne här om du vill ställa en fråga anonymt också!
Hej.Besök Sex och Sinne här om du vill ställa en fråga anonymt också!
Jag har ganska många problem, men vissa känns viktigare än andra och det finns ingen jag kan anförtro mig åt så därför måste jag få be om att låna lite tid från er.
Jag har så sjukt svårt för nära relationer, jag står inte ut med att någon rör mig, jag är sluten och nån tillit har jag inte till någon. Vad jag egentligen vill är att någon bara ska ta hand om mig, skydda mig och lära mig att leva ett normalt tonårsliv. Att få känna kärlek till någon annan än karaktärerna i de böcker jag så förtvivlat gärna önskar att jag var en del av. Men livet funkar inte så, jag är dessutom varken vacker eller särskilt smart och jag är oerhört morbid, jag är inte speciellt tilltalande som person överhuvudtaget så det är kanske inte så konstigt att jag ständigt söker bekräftelse över nätet, där ingen kan se mig, hur rubbad och ful jag faktiskt är. Så jag chattar, med män som jag inte känner, både yngre och äldre än mig. Sexchatten har blivit en vana och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det, jag vet inte ens om jag är redo att förlora den bekräftelsen jag får för deras njutning. Jag hade, snarare har, ett "förhållande" med en man jag träffade över internet, han är gift, runt 30 och bor i Kanada. Språkskillnaden är inget problem, jag har A i engelska, jag betvivlar att min lärare vet orsaken, fast det är ju inte hans fel. På något underligt sätt trivs jag ändå bättre med killar.
Det jag egentligen ville fråga är väl: Kommer jag någonsin kunna leva utan deras bekräftelse? Kommer jag att hitta någon som orka stanna hos mig, trots mitt bagage och kommer det där suget som får det att klia i fingrarna efter bekräftelse någonsin att försvinna?
//Det är inget kul att leva som femton år och tjej.
