Hej!
Jag är en 17-årig kille som har ett problem. Jag vet inte alls hur jag ska göra.
Mina föräldrar separerade för ungefär 5 år sedan. Sedan dess har jag bott varannan vecka hos min mamma, och varannan vecka hos min pappa.
Jag trivs väldigt bra hos min pappa, dels därför att han är mycket min typ och jag kan prata med honom om nästan allt, men också för att jag trivs i hans villa, eftersom att han har renoverat hela huset själv.
Jag kan säga att den största skillnaden mellan mina föräldrar är att min pappa är ganska passiv, och min mor är mer aktiv. Pappa tänker långsiktigt, min mamma spenderar pengar mest på resor och sånt.
Min mamma bor i en lägenhet, och när jag bor där bor jag där tillsammans med min lillasyster. Två av mina äldre bröder har redan flyttat till min pappa, efter separationen.
Problemet är i alla fall att det blir bara värre för varje vecka jag är här. Idag tror jag att jag har fått bekräftat att min mamma vägrar att köpa vegetarisk mat till mig. Jag blir så störd på att det känns som att hon älskar min syster men inte bryr sig alls om mig. Jag vågar inte be om någonting materiellt, det brukar alltid sluta med att jag får betala det själv och så mår jag ännu sämre efter.
Därför gör jag ingenting när jag är hos mamma. Kan inte ta hit kompisar, det känns som att min mamma kommer skrämma bort dem. Kan inte ägna mig åt att spela musik, eftersom att mina instrument oftast är hos pappa.
Så nu sitter jag här. Jag och min dator. Min mamma tror att jag är en helt annan person än vad jag är, känns det som, eftersom att det enda jag nästan gör dessa veckor är att sitta vid datorn och inte göra ett piss. Vågar knappt prata med henne om saker, så jag vet inte vad jag ska göra.
På sätt och vis känner jag ibland att hon kanske vill att jag ska flytta härifrån, för det känns som att hon ger mig sådana meddelanden, men jag vet ju inte om jag tolkar dem rätt. Jag vet inte riktigt om jag lipar över ingenting, vad jag bör göra eller hur seriöst detta egentligen är. Känner mest bara skriva av mig lite grann.
Det jag tycker är bra i alla fall: När jag kommer till pappa så blir jag väldigt glad. Jag lär mig att inte ta saker för givet.
Hur det kan bli bättre: Min mamma och vi ska snart flytta ihop med hennes särbo/sambo, som är jävligt schysst.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
