Det är bortom mitt förstånd varför detta retarderade argument har ett eget namn, och varför det har diskuterats av filosofer i flera sekel.
1. Gud är det mest fullkomliga som går att föreställa sig.
2. En egenskap som det mest fullkomliga måste ha är existens. En ickeexisterande Gud är trots allt inte lika fullkomlig som en existerande Gud.
3. Alltså existerar Gud.
Detta argument kräver knappast något större bemötande. Det går inte att fantisera fram existens helt enkelt. Jag kan föreställa mig jultomten, men inte finns han för det.
Kosmologiska gudsbeviset
Ett av de vanligaste argumenten, trots sina logiska fel.
1. Allt som har en början i tiden har en orsak.
2. Denna kedja kan inte ha pågått hur långt som helst bakåt i tiden.
3. Därför måste det finnas en första orsak - Gud.
4. Alltså existerar Gud.
Vad skapade då Gud? Alla teister kommer direkt att svara att Gud är evig, men det talar ju direkt emot den första premissen, och ogiltigförklarar hela argumentet. Om Gud är evig stämmer det inte att “allt som har en början i tiden har en orsak”, och då finns inget argument.
Moraliska gudsbeviset
1. Om det finns objektiv moral måste det finnas någon eller något som har fastslagit de moraliska värderingarna - Gud.
2. Det finns objektiv moral (vi kan alla vara överens om att t.ex. mord är fel).
3. Alltså existerar Gud.
Den första premissen är nästan sann, förutom att det inte nödvändigtvis måste vara ett övernaturligt väsen som har alla attribut som Gud har tilldelats.
Punkt nummer två stämmer dock inte. Bara för att de allra flesta tycker att mord är fel betyder det inte per automatik att det är en objektiv moralisk lag. (Se argumentum ad populum) Och ja, det finns personer som inte tycker att mord är fel. Att i princip alla tycker att mord fel kan förklaras utmärkt av andra teorier så som evolutionsteorin, och det är egentligen inte konstigare än att i princip alla tycker att glass är gott. (Objektiv fakta, eller?)
Einsteinargumentet
1. Einstein trodde på Gud.
2. Han var typ jättesmart.
3. Alltså existerar Gud.
Einstein trodde inte på Gud i den vanliga benämningen, men han kallade sig inte heller för ateist. 1929 klargjorde han att han trodde på Baruch Spinozas gud (panteism), som innebär att universum (naturen) och Gud är identiska. Både Einstein och Spinoza har dock kritiserat religion och en personlig gud.
Två Einstein-utdrag från 1954:
It was, of course, a lie what you read about my religious convictions, a lie which is being systematically repeated. I do not believe in a personal God and I have never denied this but have expressed it clearly. If something is in me which can be called religious then it is the unbounded admiration for the structure of the world so far as our science can reveal it.
[…]
The word God is for me nothing more than the expression and product of human weaknesses, the Bible a collection of honourable, but still primitive legends which are nevertheless pretty childish.
Med det sagt finns det självklart intelligenta och framstående personer som tror på Gud, vad det nu skulle ha för relevans. Einstein är dock inte en av dem.
Argument från personliga upplevelser
1. Väldigt många har sett eller känt Gud.
2. De kan inte alla ha inbillat sig.
3. Alltså existerar Gud.
Anekdoter är absolut inget bevis; Allt de illustrerar är ett minne av en uppfattning av en händelse. Men om man skulle anta att alla människors upplevelser är helt sanna och tydliga är de fortfarande inga bevis för Gud.
Att det är fullt möjligt att se och känna saker som inte finns borde inte komma som en chock för någon, och det kan utan problem förklaras av psykologi (nyckelord: önsketänkande, självillusion, placeboeffekt). Detta är alltså inget argument för en övernaturlig kraft.
---
Några invändningar? Är något av argumenten egentligen fullvärdiga?
Diskutera.
(Samma text, fast med finare typsnitt: sapiofil.tumblr.com)
Ingen status