Det är såhär att jag hatar svaghet. Nu menar jag inte fysisk svaghet, utan mental/psykisk svaghet. Jag vet att detta är fel men jag kan inte hjälpa hur jag känner? T.ex tjocka människor som verkligen har bestämt sig för att gå ner i vikt och gång på gång misslyckas och börjar ''missbruka'' mat igen. Jag vet att det är oerhört svårt att ta sig ur sådana beroenden, men ändå, så hyser jag ilska, nästan hat emot mentalt svaga människor som inte klarar att fullfölja sina mål. Det är oerhört irriterande, varför inte bara ta tag i det och göra det liksom? Det är i alla fall så jag känner, och jag vet att det är svårare än det låter, men jag har alltid haft lätt för saker och jag tror att det är därför jag känner såhär.
Måste bara höra, känner någon annan likadant? (Lite likadant i alla fall)
Ingen status
