Arv är inte så svårt som de det låter.
Arvet består i den avlidnes tillgångar minus den avlidnes skulder.
Arvet delas upp i Laglott och arvslott
Laglotten 50% är den del av den avlidnes tillgångar som inte går att testamentera bort. Den går till den avlidnes barn släkt osv... (arvingarna)
Arvslotten / testamentslotten 50% av den avlidnes tillgångar är den del av arvet som går att testamentera bort till vem som helst.
Finns ingen arvinge så går arvet till allmänna arvsfonden (staten).
Exempel
En kvinna har vid sin bortgång tillgångar om en miljon kronor. Kvinnan har en son som, för det fall att det inte föreligger något testamente, har rätt till hela beloppet som utgör arvslotten.
För det fall att kvinnan skrivit ett testamente där hon skänker bort samtliga sina tillgångar till Djurens vänner hade sonen likväl haft rätt till sin laglott, d v s 500 000 kronor.
Testamentslotten, d v s återstående 500 000 har den avlidna kvinnan full frihet att disponera över i sitt testamente.
Men givetvis finns det sätt att göra arvingarna arvslösa.
Tex en person belåna sina tillgångar som fastigheter osv
tar Blanko-lån utan som sms lån, skatteskulder osv...
Om den avlidnes skulder överstiger tillgångarna så det blir minus blir det inget arv till de arvsberättigade.
Som tur är ärver vi inte skulder. Vilket man gör i vissa länder Tex USA.
Svaret på din fråga blir:
JA, det går att göra sina arvingar arvslösa.
Tillägg av
Snygga-Killen 2012-09-24 13:12
Arvsordningen sker enligt följande i Sverige med hjälp av arvsklasser
Första arvsklassen
Första arvsklassen är bröstarvingarna, d.v.s den avlidnes barn.
Om något av barnen har avlidit träder träder barnets barn in hans ställe.
Exempel:
Pelle 75, aldrig gift, har precis gått bort. Han efterlämnade tillgångar på totalt 900 000 kr. Han har tre barn, Mikael, Anna och Lisa. Mikael gick tyvärr bort för ett par år sedan men han efterlämnade två barn, Mikki och Mina.
Mikael, Anna och Lisa ärver lika stora delar av arvet, 300 000 kr var. Men eftersom Mikael inte lever tar istället hans barn över hans rätt. Mikki och Mina ärver därför 150 000 kr var efter Pelle. Om inte Mikael hade haft några barn hade Anna och Lisa ärvt 450 000 kr var.
Skulle Pelle i exemplet ovan varit gift och hans tre barn hade varit deras gemensamma barn så hade barnen fått vänta på sitt arv tills även modern gått bort. Man säger att de har en rätt till efterarv. Hustrun hade alltså ärvt alla tillgångarna.
Om Pelles hade varit gift men barnen hade varit särkullbarn, hade de haft rätt att ärva före den efterlevande maken. En efterlevande maken har dock alltid ett visst minimumskydd.
Andra arvsklassen
Andra arvsklassen är den avlidnes föräldrar och syskon. Om något syskon är avliden, dess barn, barnbarn o.s.v. Andra arvsklassen ärver givetvis bara om det inte finns någon levande i första arvsklassen. Visserligen kan de ärva p.g.a av förordnade i testamente också.
Exempel:
Pelle 75 år, har avlidit. Han har ingen fru, inga barn eller barnbarn. Han efterlämnar en förmögenhet på 100 000 kr.
Om båda hans föräldrar skulle ha levt skulle de ha ärvt allt.
Om bara hans moder hade levt och han bara hade ett syskon så skulle de ha delat lika på arvet 50 000 kr var.
Om bara hans moder hade levt och han hade 5 syskon så skulle fördelning se ut så här:
Modern: 50 000 kr. Syskonen: 10 000 kr var.
Lägg märke till här att föräldrarna har starkast arvsrätt. Det är bara om en eller båda av föräldrarna är döda som syskonen får ärva. Är en av föräldrarna fortfarande i livet så ärver den föräldern hälften medan syskonen får dela på andra hälften. Skulle något av syskonen vara avlidna övertar dennes barn hans arvsrätt.
Tredje arvsklassen
Tredje arvsklassen är farmor, farfar, mormor, morfar samt dessas barn. Kusiner ärver dock inte.
Finns det ingen levande släkting att hitta i någon av dessa arvsklasser tillfaller kvarlåtenskapen allmänna arvsfonden.
Singel kille söker Kärleken .... Är det du som är min stora kärlek?
