Sedan detta med att bekanta sig med det motsatta könet, denna press som framkommer vid dessa musikaliska rörelser. Att jämt behöva prestera fram torrjuck och veven samt sleven, medföljt av smöriga kommentarer som knappt går att höra av ett mänskligt öra. Allt vi hör är att jag är "kåt" i en mikrofon då alltså.
Ett mikro"fån", det är jag. Benen blir som spunnet socker, stelt i kylan men kladdigt i värmen.
Studsa upp och studsa ner, sen känns det att man inte vill ha något mer. Svepta öl och shottad vodka, snart kommer allt upp.
Viska i hennes öra, hon böjer sig över för att höra, det snurrar och jag känner mig seg, utan vidare fylls dansgolvet av en deg.
En deg som min kropp har bakat under kvällens gång, den ligger som ett konstverk på golvet i denna salong.
Så återigen denna fråga och plåga, varför?
Men nästa vecka, samma rutin, för nu är det fredag och nu är det dags, jag smetar håret med fibervax.
Väntar på choklad