2011-02-11 17:25
Det beror på hur man frågar. Det allra första jag tänker på när jag hör ordet kristen är en typisk amerikansk-film-kristen som går till kyrkan, ber för mänskligheten, är väldigt stolt över att vara kristen och tycker synd om de som inte är det. Men han/hon behöver inte nödvändigtvis visa för folk som inte är kristna att han/hon tycker synd om dem.
Hade någon berättat att de har en kompis i min ålder som är kristen så hade jag tänkt på min kompis som är kristen. Men hon tror inte direkt på hur någon speciell kyrka tolkar bibeln utan hon tolkar den själv. Hon är stolt över att vara kristen men hon har ändå inte några problem alls att acceptera att någon annan kanske inte är det eftersom hon själv är det för att hon mår bra av att göra det. Därför kan hon förstå att någon annan kanske mår bra av något annat.
ska jag tänka på en vuxen som är kristen så tänker jag på någon som är likadan som min kompis men som kanske inte pratar lika mycket om religion i allmänhet.
Men om jag får tänka en liten stund på bara ordet kristen så är det första jag tänker på den typiska amerikansk-film-kristna. Sen någon som är lik min kompis. Sen tänker jag antingen på en fanatiskt kristen som tycker att alla som inte är kristna är omoraliska idioter som bara gör en massa dumheter och detta har denna fanatiker inga problem med att förklara för alla icke kristna den stöter på. Eller så tänker jag på ett Jehovas vittne. Vilket kanske inte är så konstigt eftersom jag är uppvuxen som ett. Jag vill bara påpeka att jag inte menar att alla Jehovas vittnen är fanatiska otrevliga människor. Vissa är det men definitivt inte alla. Jag brukar bara relatera till dem när jag hör ordet kristen ungefär lika ofta som jag relaterar till en fanatiker.
Med andra ord: Jag tänker på en massa saker när jag ska tänka på en kristen x)