Hjälp mig med mer information till min uppsats!
Evolution
Prokaryoter utan fotosyntes→ blågröna bakterier→ encelliga eukaryoter→ flercelliga eukaryoter → skaldjur → fiskar → mosso (liv på land) → ormbunkar → kärlväxter, spindlar/tusingfotingar → hajar → amfibier → reptiler → fröväxter → dinosaurier → blomväxter → däggdjur → människor
Sid, 109
Evolutionen har inget mål!
Jorden bildades för 4,6 miljarder år sedan och det har funnits liv på jorden i minst 3,8 miljarder år.
Förändringen eller utvecklingen av organismer kallas evolution.
Population är ett begrepp som betyder, alla de individer inom ett område som tillhör samma art.
Evolutionen sker genom det naturliga urvalet. Det naturliga urvalet innebär att de individer som bäst anpassar sig till miljön har störst chans att överleva och fortplanta sig framgångsrikt.
För att de ska ske utveckling behövs det variation i individernas gener i en art.
Mutationer är ett exempel som gör så att det blir variation i en art.
Sid, 110-114
Selektion på olika sätt!
Det naturliga urvalet sker på individnivå (bäst anpassad överlever). Det är hos de enskilda individerna som anlagen kommer till uttryck och det är individerna som har bättre eller sämre förmåga att kunna överleva och fortplanta sig. Evolutionen verkar däremot på populationsnivå. Det är inte en viss enskild individ som förändras genom naturligt urval, utan sammansättningen av individer med ärftliga egenskaper. Miljön, samevolution, könsurval är faktorer som ingår till att evolutionen sker.
Anpassning till miljön!
Ett vanligt exempel på naturligt urval är björkmätare. Fjärilar med svarta vingar eller ljusa vingar. De visar på hur när miljön förändras, ändras också deras förutsättningar för att överleva. När luftföroreningar blev allt mer omfattande under 1800-talet i London. Detta medförde att lavarna på träden försvann, vilket ledde till en svart stam. Det gjorde att det blev fler svarta björkmätare och mindre ljusa pga dem ljusa upptäcktes av rovdjur, medans dem mörka var bäst anpassad och förökade sig.
Resistenta bakterier!
I tarmarna finns det grymt många bakterier, och de försvinner miljontals som dör och ersättts av nya varje dag. Det sker tusentals mutationer av bakterier i en människokropp varje dygn. Om en människa tar antibiotika som slår ut nästan alla bakterier, men att visa som är muterade som är resistanta inte slås ut. Nu får de resistanta bakterierna tillfälle att föröka sig och bli extra många och de får konkurrens fördel mot dem andra bakterierna. Om dem resistanta tarmbakterierna sprids till ett fel ställe i kroppen kan dem göra stor skada. Dem kan orsaka svårbotade sjukdomar. Tarmbakterierna kan sprida antibiotikaresistans till bakterier som normalt orsakar sjukdomar.
Samevolution!!
Arter anpassar sig till varandra också , detta kallas samevolution. Detta sker ofta mellan insekter och växter. Växter bjuder insekter på nektar och får därmed samtidigt hjälp med pollineringen. Varje växtart har utvecklat blommor med speciell färg, doft och form. Detta därför att dem behöver locka vissa sorters av insekter eller insekt som håller sig just till deras blommor. På detta sättet är det stor chans att deras pollenkorn sprids inom dess egna art. En växt som lockar inekter som också flyger till andra växtarter, uttnyttjar sitt pollen mindre effektivt än om insekterrna är arttrogna. Insekterna utvecklas också i takt med växterna, både växter och insekter utvecklas (möts på mitten). Insekterna behöver vara anpassade till blommornas byggnad/form för att komma åt nektarn som finns i blommans inre mitt. Fjärilar är har långa och smala munnar som ett sugrör och kan ta nektar från trattformade blommor. Så länge fjärilar håller sig till dessa blommor behöver de inte konkurrera med andra insekter, eftersom det är inte många insekter som har långa munnar.
Rovdjur och bytesdjur!
Ex, De snabbaste geparderna är bäst anpassade till att överleva, eftersom den jagar snabba djur, dem som inte är snabba kommer förmodligen dö tidigt, detta leder till att dem geparderna har blivit snabbare med tiden det samma dess bytesdjur. Detta eftersom det inte har varit framgångsrikt för någon av arterna att vara långsam. Båda arterna har anlag för att bli snabba. Detta exemplet har det naturliga urvalet gynnat anlag för snabbhet.
Könsurval!!
Hos många djurarterkan det vara stor skillnad på hanar och honor. Ex påfågeln, hjortar och sjölejon m.m. darwin noterade att extra praktfulla hanar förekommer hos arter där honorna får bestämma vilken partner de vill ha. Det kan förekomma sjukdommar hos tex de hanfåglar med lite färg, därför väljer honorna dem mest färgstarka hanarna, alltså inte bara hur snygga de är. Alltså de hanar som är så som honorna vill ha dem får chansen att sprida sin avkomma, de som inte passar dör utan att sprida sina gener. I bland kan anlagen för vissa typer av egenskaper har börjat favoriseras de i det naturliga urvalet, ibland har utvecklingen skenat iväg mot extrema ibland dåliga utstyrsel. I naturen finns det dock gränser för hur extrema egenskaperna kan bli. Ex är påfågen som har stora färglada och långa stjärtfjädrar inte alltid något positivt. Den långa stjärten gör så att den lätt upptäcks av rovdjur och den försämrar flygningen.
Sid 115
Genetiskt drift!
Antag att de flesta individerna i en population dör pågrund av sjukdom eller en plötslig katastrof. Då kan slumpen göra att de få individer som överlever inte är representativa för den ursprungliga populationen. Tex så kanske deras medellängd vara ovanligt liten, deras genomsnittliga pälsfärg är kanske ovanligt mörk osv. Detta leder till genvarianter som var ovanliga innan katastrofen. Populationen har då förändras till följd av genetisk drift beror på en flaskhalseffekt. Alltså genetiskt drift är när populationer eller arter förändras påfrund av slumpen som naturkatastrofer.
Sid 116- 117
Artbildning!
Artbegreppet = morfologiskt artbegrepp ( de individer som såg olika ut räknades till olika arter). Biologiska artbegreppet ( organismer räknas till en art om de kan fortplanta sig med varandra och få avkomma).
Geografisk isolering!
Ofta blir det artbildning när en population splittras till nya populationer. Exempel på det kan vara en bergskedja, ett hav, en inlandsis eller något annat geografiskt delar den ursprungliga populationen. Barriären som skildrar arter som vanligtvis byter gener vilket leder till att arterna bildar ny gener var för sig. Var och en utav de åtskilda populationerna anpassar sig till sin kanske nya miljö. Med tiden har evolutionen gjort sitt och det har bildas nya arter som inte längre parar sig med varandra.
Geografisk isolering är den vanligaste orsaken till artbildning.
Långsam och snabb artbildning!
Snabbt ex. Fiskar som är skygga som från början är av samma art kan bli olika arter med tiden då de inte vågar gå långt från sitt hem. Ex ciklider.
De är geografisk isolerade även om de bor i samma sjö.
Sid 118
Artisolerade mekanismer!
När hybrider uppstår brukas offta de vara sterila. För att undvika hybridparningar kan djur t-ex fortplanta sig på olika platser, vid olika tillfällen, olika tidpunkter eller ha olika fortplantningsbeetenden ( t.ex fåglar sång bara lockar honor från den ena arten).
Sid 119- 126
Makroevolutionen kartläggs!!
Den proccess som leder till att arter förändras och bildas kallas ibland makroevolution. Hur släkte, familj, ordning osv har utvecklas. När fick djur sådana egenskaper att de kunde kolonisera land? Varför fick vissa kräldjur fjädrar och blev fåglar? Varför började människans förfäder gå på två ben? Varför har vissa växt- och djurarter försvunnit m.m.
Fossil avslöjar makroevolutionen!!
Fossil = partilkar ex sand och kalkskal regnar ner till botten vilket leder till att ett stort tryck bildas och döda organismer som utsätts för det stora trycket under miljontals år, leder till att de pressas ihop och bildas berg. Fossil är olika typer av lämningar eller avtryck av organismer från en svunnen tid.
Djur och växter på land har också blivit fossil genom att de har begravts i t.ex kärr eller bäddats in i bottenmatrial i sjöar.
Att ålderbestämma fossil
Man får en uppfattning fossilers ålder genom att titta på vart i berggrunden dem befinner sig. De som är långt ner är äldre än de som är högre upp. Fossil som hittas i samma lager är ungefär lika gamla. Om man är intresserad om en fossils bestämda ålder kan man undersöka förekomsten av radioaktiva isotoper. När en organism lever och ständigt byter atomer med omgivningen, innehåller den bestämda halter av olika grundämnens isotoper. När organismen är död avtar halterna av de radioaktiva isotoperna i takt med dessa sönderfaller. Man beräknar åldern genom att mäta andelen radioaktiva isotoper som återstår i materialet som härstammar från organismen. Sönderfallet av isotoperna är oberoende av tryck och sådant. Halveringstiden är den tid det tar för hälften av en ursprunglig mängd radioaktiva atomer att sönderfalla.
Fossil på drift
anledningen till att man hittar fossil av värmekrävande djur på ex gotland och Grönland är att motsvarande delar av jordskorpan befann sig på sydligare och varmare breddgrader när djuren levde.
Jorden: ytterst finns jordskorpan som består av fast berg. Den vilar på manteln och under den finns kärnan. Det lättaste materialen finns ytterst. Kärnan består av förmodligen av främst järn och nickel. Temperaturen ökar med djupet. Detta orsakar strömmar i den yttre delen av manteln. Plator rör sig i marken och därför kan man hitta fossiler på konstiga ställen där de inte bör vara.
Kontinentaldriften efter urtiden
Jordens geologiska historia delas in i fyra eror urtiden, forntiden, medeltiden och nya tiden. Urtiden finns det få bevarade fossiler då encelligt liv existerade. Under Forntiden tog livet fart och det bildades mer komplexa livsformer från början i havet men sedan också på land. Medeltiden känd som dinosauriernas era, vid medeltidens slut försvann dinosauriernas och därmed tilläts däggdjuren att expandera. Dessa blev artrika under nya tiden. För 2-3 miljoner år sedan gjorde människan entré på jorden.
Kontinentaldriften präglar livet
När landområden förändras och flyttas utmed jordytan påverkas också livet.
Livsformer kommer och går
pangea, djur konkurerade. Sedan när pangea expanderade blev det mer isolerade geografiska områden vilket satte fart på evolutionen.
Andra ledtrådar än fossil
Fosterutveckling är något som också speglar evolutionen, jämförande kroppsbyggnad samt avslöjande DNA-analyser.
Fosterutveckling
Ryggradsdjur har alla ett skelett med ryggrad som fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur. Enligt tolkning av fossil är fåglar och däggdjur i sin tur ättlingar till kräldjur. Fosterutvecklingen hos människan speglar evolutionen genom årmiljonerna. Det unga människofostret har både gälbågar och svans. Gälbågarna ses som en kvarleva från tiden då våra förfäder var fiskar.
Jämförande kroppsbyggnad
Skelettet är byggt enligt samma ”grundplan” hos alla däggdjur.
DNA avslöjar släktskap
Studier av DNA får många gånger forskare att revidera tidigare uppfattningar om organismernas släktskap.
Konvergent utveckling
Olika arter kan ha likartade egenskaper trots att de har utvecklas på skilda platser och saknar nära släktband. Den vanligaste förklaringen till detta är att växt- eller djurgrupperna har präglats av likartade miljöer och levnadsätt på de olika platserna. Likheterna mellan södra halvklotets pingviner och norrahalvklotets alkor.
Sid 127-129
Livets ursprung
Livet på jorden är kanske äldre än 4 miljarder år. Om det fanns liv före 4 miljarder år sedan har eventuella fossil från detta liv utplånats på grund av plattrörelserna och himlakropparnas kollisioner.
Var stod livets vagga?
Man förutsätter att jordens tidigaste organismer var prokaryoter, likt våra dagars bakterier och arkéer. Livets vagga/ ursprung tre st ex: grunda vattensamlingar/ vattenpöl-teorin, berggrunden, heta källor på havets botten, och att liv kommer från rymden :o .
Liv ur en organisk soppa
Stanley Miller . han blandade gaser som han trodde ingicki jordens tidigaste atmosfär och utsatte blandningen för elektriska urladdningar. Efter försöket resulterade det till att det hade gett upphov till aminosyror vilket är beståndsdelar av protein.
Liv i underjorden
Idag tvivlar man om livet kunde ha uppstått nära jordens yta pga att den tidiga jordatmosfären lär ha saknat syrgas. Därmed saknades också ozon (ozonlagret) som skyddar jorden mot solens strålning. Dessutom skulle lava, aska och kometer ha utplånat jordens yta och atmosfär. Underjorden var skyddad mot dessa ovanstående faror. I berggrunden finns/fanns mikrober överallt i jordskorpan där det finns vatten, där det inte är för varmt och där det finns oorganiska ämnen som mikroberna kan utnyttja i energigivande reaktioner. Livet i berggrunden är självförsörjande. Då vätgas är ett av de ämnen som dagens kemoautrofa mikrober utnyttjar som energikälla i berggrundens spricksystem. Vätgasen produceras i jordskorpan och löser sig i grundvattnen där den blir åtkomlig för mikroberna. De är oberoende av solenergi och av organsika ämnen som produceras genom fotosyntes.
Celler bygger sina beståndsdelar av ämnen från omgivningen. De är beroende av enzymer som styr reaktionerna. Enzymer består ofta av proteiner med en aktiv kärna av någon metalljon. I berggrunden finns det gott om metallföreningar som skulle kunna fungera likt cellernas enzymer. Därför var de kanske i kontakt med vissa bergarters metalljoner som urcellernas beståndsdelar uppstod innan det fanns celler. Det höga trycket och värmen nere i berggrunden kan ha utgjort den energikälla som krävdes för att skapa urcellens beståndsdelar.
Liv vid heta källor på havets botten
Sprickor i mycket djupa havsbottnar inom vulkaniska aktiva områden. I sprickorna värms vatten som sedanströmmar upp från botten tillsammans med svavelväte, koldioxid, ammoiak, och metalljoner.
Sid 130-131
Från en- till flercelligt liv!!
Från början fanns i princip ingen syrgas i jordens atmosfär eller i havet. De encelliga och prokaryota organismerna som utgjorde planetens första invånare var alltså anpassade till en miljö utan fritt syre. Men sedan utvecklades organismer som hade fotosyntes och därmed spred syrgas,
vilket möjliggjorde utvecklingen mot dagens mångfald av flercelligt liv.
Blågröna bakterier
De första organismerna med fotosyntes tillhörde gruppen blågröna bakterier. Finns fortfarande idag och har klorofyll likt växter. De första fria syret var säkert giftigt för dåtidens liv. Det finns fortfarande kemoautrofa bakterier som inte tål syre. De blågröna bakterierna var troligen dåtidens första miljöförstörare.
Skadeverkningarna var lindrande genom att syrgashalten först steg mycket långsamt i havet och i atmosfären. Det berodde på att dåtidens hav respektive atmosfär innehöll ämnen som förbrukade fritt syre. I havet fanns tillexempel tvårvärt järn som oxiderades och i den tidiga atmosfären ingick metan som förbrändes i närvaro av syrgas. Därför fick livet på jorden chans att anpassa sig till syret. Med tiden utvecklades prokaryoter som inte bara tolde syrgas, de kunde också utnyttja syret till cellandning. Det var effektivt sätt att utvinna energi ur organisk näring 8kohydrater).
Den eukaryota cellens utveckling
Troligen utvecklades eukrayoter genom att delar av cellmembranethos någon prokayot buktade in och avknoppades till ett kärnmembran som omslöt cellens DNA. Som sedan kan ha samarbetat med bakterier som hade cellandning. Kan vara nutida mitokondrier. Det är också även troligt wtt växtcellernas kloroplasternas ursprung i de blågröna bakterierna som flyttade in i eukaryota celler. Där levde de skyddat och bjöd sina värdceller på energirik näring från fotosyntesen. Detta får stöd idag genom att mitokondrier och kloroplaster fortfarande innehåller eget DNA som påminner om bakterie-DNA.
Flercelligt liv
Ur tidiga eukaryota celler utvecklades flercelliga alger, växter, svampar och djur. Från början slog celler sig samman till små kolonier. I dessa kunde grupper av celler specialisera sig på vissa ugp. Det var kanske denna möjlighet till specialiseringarna som gjorde flercelligheten så framgångsrik under evolutionen. Dessutom kunde flercelliga organismer bilda könsceller och därmed var den könliga förökningen uppfunnen.
Utveckling av olika organismer
Det var blågröna bakterier som började förse havet och atmosfären med syrgas. Den plötsliga ökningen av syrgashalten för ca 2.5 miljarder år sedan kan bero på att merparten av havets tvåvärda järn då var oxiderat var borta”. Den stora ökningen under urtiden kan eventuellt sättas i samband med att eukaryota celler hade fått kloroplaster (växtcellen hade uppstått). I takt med att syrgashalten ökade kunde allt större organismer utvecklas. Dessutom fick atmosfären ozon som gjorde det möjligt att leva på land. Ozon skyddar mot UV-strålning.
Sid 132-137
Livet efter urtiden
Innan urtiden tog slut förekom alger och flercelliga djur med mjuka kroppar. De liknar dagens maskar och maneter. Det fanns inget liv på land. ( För över 3 miljarder år sedan utvecklades förmodligen de blågröna bakterierna).
Efter urtiden fick evolutionen fart och det utvecklades många nya livsformer.
Forntiden
Forntiden
skal och skelett bildas. Kapprustning mellan bytesdjur och rovdjur. Växter på land började uppkomma. Mossor kom de utvecklades troligen från havets grönalger. I havet korallrev och fiskliknade djur uppkom som levde på botten. Sporväxter. Insekter. Landväxter tof fart. Tillslut fanns det stora skogar.hajar fiskar. Groddjur –> reptiler –> dinosauriernas och däggdjur. Fröväxter. I slutet av forntiden bildades jättekontinenten pangea sig. Då 90 % av alla organismer dog.
Medeltiden
Under denna period härskade reptilerna, vilket var dinosaurierna.
Fröväxter blev vanligare. Dessutom kom föregångarna till däggdjur och fåglar. I mitten av medeltiden började pangea att spricka upp. Här också en zsteroid träffade jorden. Inget soljus på kanske år –> ledde till att ekosystem kollapsade i både hav och land.
Nya tiden
människans och däggdjurens tid.
Primater och andra däggdjur uppkom. Blomväxterna tog alltmer över, (lik den det är idag).
Istiden slutade för 10000 år sedan som hade pågått i över 100 000 år.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
