Hur långt är folk villiga att gå för att få ett jobb och ändra på sig själva?
Jag börjar med att utgå från mig själv då och mina tankar.
Jag har varit arbetslös i lite över 6 månader, söker aktivt jobb ( ett jobb i timmen cirka ) och inte bara inom min kommun och spenderar mina dagar nere på bilskolan och arbetsförmedlingen. Jag har en hyfsad jobberfarenhet för en 20åring och hyfsade betyg men blivit nekad jobb pga de är fullt eller för orimliga krav.
Dessa orimliga krav jag menar är te,x
1: Jag har blivit nekad jobb för att jag vägrade färga håret.
2:Vägrade gå ner 40 kilo ( väger 77kg och är 1,74 lång ) för ett städjobb.
3: Nekades jobb för mina tatueringar som ändå skulle döljas av arbetskläderna.
osv osv.
Det ända folk säger är, klipp dig och skaffa ett jobb eller att arbetsgivaren vill hålla sitt företag snyggt men vad är då snyggt? och vad är skillnaden på ren rasism och detta?
Fanns en artikel på 24nyheter gällande kvinnor som behövde gå omkring med sin bhstorlek på sin namnskylt vilket gjorde många arga men enligt alla som säger att man bara ska följa reglerna så borde det ju inte vara några problem?
Så min fråga är, hur långt är folk villiga att gå för att få ett jobb?
Börjar någon basha på mig eller någon annan så kommer jag faktisk för första gången att rapportera inlägg.
Att dö är inga problem, Leva är det som är svårt // Nikki Sixx