Kommunismen dyker upp då och då i de debatter här på HP men de debatterna håller oftast ingen vidare klass.
Jag har märkt att kommunismen verkar vara fruktansvärt missförstådd eller viftas bort som "ett misslyckat experiment" med referenser till Sovjetunionen, stalinism eller "det är fint i teorin men fungerar inte i praktiken, människan är för egoistisk" eller liknande kommentarer.
Så tänkte jag att det vore intressant att gräva i ämnet och skapa en lite mer seriös debatt kring ämnet. Jag har delat upp ämnet i två delar, först om själva den kommunistiska analysen och om varför det gick åt helvete i Ryssland. Den andra delen handlar om människan och ganska mycket om psykologi men jag tänkte vänta lite med att posta den delen.
Jag ska även passa på att ge credit till de personer som har hjälpt mig med arbetet, de vet vilka de är. Vissa bitar är också översatta från engelska så om det ser konstigt ut kan det bero på det.
Varning: Inlägger är långt och iibland kan det var svårt att förstå, om du inte har något intresse av att läsa i genom allt eller ens försöka förstå så kan du lika gärna sluta läsa nu och ge fan i att skriva eller droppa one-liners kommentarer!
Sist ska jag tillägga att jag inte ser mig själv som kommunist eller att jag vet allt om kommunismen. Det är mycket möjligt att andra har helt andra uppfattningar om vad kommunismen är och då får ni gärna lämna synpunkter på det:)
Vad är kommunism egentligen?
Den genomsnittliga encyklopedin säger ungefär:
"Kommunismen är en socioekonomisk struktur och politisk ideologi som främjar inrättandet av ett jämlikt, klasslöst, statslöst samhälle som bygger på gemensamt ägande och kontroll av produktionsmedel och egendom i allmänhet."
So far so good! De flesta av er har hört talas om alla äger allt och ingen gör vinst från någon annans arbete. Det gör dock inte begreppet kommunism riktigt rättvist.
För att se var det faktiskt kommer från så får vi gå och hälsa på herr Hegel, Georg Wilhelm Friedrich Hegel för att vara exakt.
Georg presenterade oss för dialektisk idealism.
"Dialektik" är självklart mycket äldre än Georg och det användes av de antika grekiska filosoferna för att hitta inkonsistens i ett argument och bevisa att påståendet är fel.
Exempel:
Person A: "All snö är vitt."
Person B: "Se upp där hunden går, för ät inte snö som blivit gul, ät inte snö som blivit gul, snö som är gul är inte kul:)
Snö kan vara gul, så Person A: s argument är avslöjat som fel.
Nu, om vi tar Person A's ställning på snö och kalla det för tes och person B's ställning för antites, så ser vi att att de skapar friktion.
Argumenten strider emot varandra och kolliderar. Resultatet av denna kollision kallade herr Hegel för "syntes".
Så istället för att person A's tes visar sig vara fel av Person B's antites, skapar de tillsammans en ny situation.
I det här exemplet blir resultaten något i stilen: "Snö kan ha olika färger och man bör undvika gul snö."
Nu blir det lite historia...
Feodalism är namnet på styrelseskicket som rådde under medeltiden i Europa. Enkelt sagt gick det ut på att kungen gav rättigheter och skyldigheter till adeln, som i sin tur skulle ge rättigheter och skyldigheter till sina egna vasaller (personer lägre än dem).
Detta skapade så småningom ett dualistiskt system av stora markägare och personer som arbetar på dessa marker.
Förutom markägare och jordbrukare fanns det i städerna ett mästare och lärlings system, det var de som tillverkade stolar, bakade bröd, jobbade i smedjorna mm, listan kan göras lång.
Markägarna gick ofta samman i de flesta länder för att ta makten från Kungen. Detta ledde till att det bildades mera officiella strukturer, i stället för det gamla feodal systemet som baserades mycket på ära och heder.
Det ekonomiska systemet merkantilism blev vanligt i Europa.
I princip innebar detta att företag skapades för att göra ett land rikare genom att ta vad de behövde från annat håll och sälja det. Det ansågs vara bra att ha stor export och dåligt med import, finns ganska mycket att skriva om det men vi hoppar över det den här gången.
Från någonstans i mitten av 1700-talet och framåt tog teknikens utveckling ett stort språng. Jordbruket blir mer produktiva och exporten viktigare.
Merkantilismen använde dessa förändringar för att bryta sig loss från markägarna, som i princip var de som styrde.
Det privata näringslivet (industrier) föddes och så uppstod kapitalismen.
Det fanns nu mera två härskande klasser: markägare och industriägare.
Det fanns också två producerande klasser: bönder och arbetarklassen (de gamla mästare-lärling systemet började försvinna eftersom fabrikerna kunde använda den nya tekniken för att massproducera).
Tillbaka till dialektik:
Europas städer började industrialiseras och de små verkstäderna och affärerna där lärlingar lärt handeln från början till slut, med hopp om att äntligen bli mästare en dag, ersattes nu av stora fabriker med hundratals personer som arbetar på en del av produktionen.
Företagen gjorde en bomb (inte bokstavligen explosiv) och de flesta människor arbetade för att göra denna bomb för dem, när de själva knappt fick tillräckligt med pengar för att försörja sig själva.
Nu kommer vi till (trumvirvel) Herr Karl Heinrich Marx!
Karl studerade filosofi och litteratur och var mycket intresserad av historia. Hans syn på historia var rotad i att söka efter orsaker och utveckling som påverkar människors levnadsvillkor. Han drog tre olika slutsatser av detta:
- Människors levnadsvillkor bestäms av yttre faktorer: samhällsklasser, politiska strukturer, ideologier, etc.
- Människors levnadsvillkor avgörs inte av hur de ser på livet, men hur de ser på livet avgörs av deras levnadsförhållanden.
- Skillnaden mellan djur och människor är att människor tänka på något innan du skapar den.
Hegels dialektiska idealism föreslog att verkligheten skapades av hur folk tittade på världen och att denna uppfattning ändras med hjälp av tes och antites.
Karl Marx märkte hur dialektiken skapat nya situationer, men att det var verklighet som skapade det mänskliga tänkandet, inte tvärtom.
Nu föddes den dialektiska materialismen.
Industrialisering skapade en hel klass av människor som var främmande inför arbetet med att föreställa sig något och sedan skapa det. I grund och botten hade industrimän föreställt någonting och anställt andra människor att arbeta för att framställa den, inte ens "något" helt utan bara en del av den.
Så, där en gång en lärling föreställde sig en stol och sedan byggde den skapade han numera bara stolens ben.
Fabriksägarna blev rikare tack vare arbetaren arbete. Arbetaren i sig
var alienerade från sin grundläggande välfärd och stora delar av samhället hamnade i en beroende situation.
(Det finns väldigt mycket att skriva om det, den som är intresserad kan börja med att läsa http://en.wikipedia.org/wiki/Marx%27s_theory_of_alienationhela & http://en.wikipedia.org/wiki/Social_alienation)
Nu om någonsin fanns det stora friktioner i samhället.
Marx använde sig av dialektiska materialism på industrimännens modell av kapitalism och en ny form av socialism var född.
(Den nya socialismen skilde sig från t.ex. den från franska revolutionen)
Friktionen mellan arbetarna och cheferna kommer att förändra deras relation.
Så här kan man ställa upp problemet:
Chefen/ägaren vill maximera produktionen till så låg kostnad som möjligt och arbetaren vill ha så mycket pengar, kontroll och inflytande som möjligt för sina insatser.
En slutsats man kan dra är att så länge det finns olika makt nivåer med olika prioriteringar i varje nivå så kommer det alltid finnas friktion och så länge det finns friktion det kommer att ske förändringar.
Lägg till den mänskliga strävan att föreställa sig innan de skapar (bort med alienation från arbetsprocessen) och du ser på framtiden för kapitalismen.
Detta, i ett nötskal, är kommunism:)
Grundpelarna i kommunismen
Ovanstående slutsats leder vidare till olika sub-slutsatser som för enkelhetens skull kan kallas för pelare.
Nationalitet
Nationalitet har ingenting med din inre drivkraft att göra och om något bara leder till utanförskap.
Arbete
Det som skapas genom arbete är värt mer än pengar (googla "mervärde" för en utförligare förklaring på den här).
Utbildning
Skolans uppgift bör vara att lära dig att förverkliga din fulla potential.
Hälsa
Din fulla potential kan endast förverkligas när du är så frisk som möjligt.
Religion
Religion är en utopi av naturen och ändrar inte dina livsvillkor.
Gemensamt ägande
Tes och antites "egendom och brist på egendom" i den kapitalistiska sammanhang kan översättas som "kapital och arbete". De två skapar friktion (dialektiken) och kommer att leda till en ny situation.
När produktionsmedel, mark, luft och vatten är i händerna på ett fåtal, kommer det att vara konstant friktion. Ägandet av produktionsmedlen (och resurser i allmänhet) kommer vara gemensamt ägt.
Eftersom allting ägs av alla, har alla rätt till utbildning, hälsa, arbete etc.
Egendom
Allt produceras. Med produktionsmedel i gemensam ägo är allt som produceras gemensamt ägt också.
Privat egendom
Denna punkt skiljer sig från den ovan som handlar om vem som egentligen äger något. I grunden är det en skillnad mellan att äga ett hus och ha ensamrätt att leva i det, det gäller även för bilar och kläder mm.
Eftersom alla äger allt kan alla ha ett hus, en bil och tv med enskilda syften utan att det resulterar i en dialektisk kamp.
Ekonomi
Gemensamt ägande innebär att arbetsrätten inte används för att skapa rikedom för ett fåtal, utan till nytta för alla. Användningen av arbetskraften är därför planerad.
Regeringen
I slutändan kommer dialekter leda till en statslös situation (så länge olika auktoritets nivåer finns med olika prioriteringar i varje nivå, kommer det att finnas friktion). Detta kallas anarki, det betyder inte att det inte finns regler, ekonomin t.ex. planeras. Anarki i det här sammanhanget (och som används av anarkister vid demonstrationer och liknande) innebär att staten har ersatts av alla som arbetar eller arbetarklassen som alla som arbetar tillhör.
Övergången från kapitalism till anarki kallas "proletariatets diktatur".
Detta betyder inte att det är en diktator, utan det innebär att den härskande klassen (de rikas diktatur) är ersatt av arbetarklassen. Rent tekniskt är det en tillfällig situation där en tillfällig regering kan behövas. Regering gör vad de anställda vill ha och kör "revolutionen" framåt. För att undvika att regeringen blir korrupta bör man ha ett rullande schema och lönerna bör vara på samma nivåer som för arbetarna, det finns ganska många åtgärder man kan ta till om man vill.
En kort historia beskrivning av Ryssland under 18- och 19-talet...
Ryssland är väldigt, väldigt stort och trots att de hade en hyfsad industri i slutet av 1800-talet sysslade de flesta ryssar fortfarande med jordbruk.
De ryska härskande klasserna blev allt mer restriktiv och våldsamma efter revolten 1825. Detta, tillsammans med miljoner dör av sjukdomar, torka, hungersnöd och krig lämnades tsar Nicholas II med ett land fullt av fientlighet mot de härskande klasserna i början av 1900-talet.
1914 sköt serbiska nationalister Franz Ferdinand i Sarajevo. Franz var arvtagare till det österrikisk-ungerska tronen och Österrike-Ungern blev väldigt upprörda över mordet. Det hela ledde till att de förklarade krig!
Ryssland hade en skyddande pakt med Serbien och de förklarade krig mot Österrike-Ungern.
Tyskland hade en skyddande pakt med Österrike-Ungern och förklarade krig mot Ryssland.
Frankrike hade en skyddande pakt med Ryssland. Tyskland antog att Frankrike skulle förklara krig mot dem så de flyttade för att skydda sin västra flank genom att parkera i Belgien.
Storbritannien hade en pakt med Belgien vilket ledde till Storbritannien och Frankrike förklarar krig mot Tyskland.
Första världskriget började!
1916 hade Rysslands krigs kostnader skenat iväg och var bortom kontroll och dödssiffran var skyhög (nationen drabbats av högsta förluster för de allierade (entete) krafterna i första världskriget).
Soldater, bönder och arbetare började göra uppror i hemlandet som ledde till februarirevolutionen 1917. I oktober hade den rådande koalitionen av politiska partier misslyckats med att åstadkomma en förändring värd att nämna och annan revolution ägde rum som leddes av Lenin.
Inbördeskrig bröt ut och på de två sidorna var uppdelade av röda och vita. De röda var kommunister och de vita pro-kapitalister som finansierades till stor del av resten av Europa och USA.
Detta inbördeskrig påverkas i hög grad vad som hände med revolutionen.
Ett exempel är rättegången mot tsaren. Nicholas var redo för rättegång, men de vita arméerna såg ut att kunna befria honom. Stället för att låta honom fly, sköts han och hans familj. Ett annat exempel är den paranoia som väckts inom den bolsjevikiska regimen.
Trotskij var i stort sett kontroll över armén och Stalin motsatte sig många av hans taktiker. Stalin gick omkring och gjorde sig av med allt och alla som han inte tyckte om, var emot honom eller som han trodde skulle vara anti-revolutionärt.
I slutet av 1920 ville Trotskij att partiet skulle ta kontroll över industrin (effektivt socialisera dem), Lenin ansåg det för tidigt och samarbetade med Stalin för att omintetgöra Trotskij.
När Lenin blev allt sjukare, lyckades Stalin att säkra sin position och marginalisera Trotskij.
Bolsjevikernas paranoia leder till alltför stora befogenheter inom underrättelsetjänsten och kontrollen av stora delar av armén ledde till att Stalin kunde ta makten.
Paranoian var motiverat, eftersom de vita arméerna var ute efter att förstöra den bolsjevikiska revolutionen, det visar än en gång att bara för att du är paranoid betyder inte att de inte är ute efter dig.
Varför ryska kommunismen misslyckades
Kommunismen är inte ett alternativ till kapitalismen. Som dialektiken visar så är det en utveckling av kapitalismen. Denna utveckling behöver en arbetarklass, en härskande klass och tillräckligt med människor att förstå att deras sätt att se livet styrs av sin omgivning.
Majoriteten av ryssarna hade liten eller ingen utbildning.
De flesta ryssar var lantbrukare.
En stor del av de arbetande klasserna utplånades i första världskriget och inbördeskriget mot de vita arméerna.
Konsekvenserna för en revolution med en bakgrund av denna omfattning kan klargöras genom att göra det den bolsjevikiska ledarna misslyckats med att göra, nämligen använda sig av dialetisk materialism.
Bönderna ville ha marken för sig själva, ide var emot nationaliseringen av sin mark.
Alla ville nytt ledarskap.
Extremt långa avstånd i landets interna konflikter inom industrin.
Detta kan läsas i dialektiska termer som:
Ledarskap utan tillräckligt med folk förstå den dialektiska situationen.
Inte tillräckligt många med förståelse för revolutionen för att kunna backa upp den.
Friktion från början mellan livsmedelsproduktion och tillfälliga ledarskap.
Antingen kommer ledningen inte att genomföras av tillräckligt många människor och de som leder revolutionen kommer att ta fullständig kontroll (personkult eller oligarki). Som vi vet kunde Stalin ta makten.
Utan tillräckligt med folk för att backa upp en revolution så kommer den antingen misslyckas eller så måste den stärkas av en liten grupp människor. Underrättelsetjänsten skapades och kontrolleras av Stalin.
Absolut kontroll och användning av våld/underrättelsetjänster för att säkra livsmedelsproduktion kommer att skapa ständig friktion som så småningom kommer att leda till en ny situation (syntes).
Stalin kallade sig för kommunist och resten av världen var mer än ivriga att kalla Sovjetunionen en kommunistisk stat.
Däremot hade Sovjetunionen en stor kommunistisk minoritet som motsatte sig den stalinistiska regimen. De flesta av dem deporteras eller skickades till Goulag för att ruttna.
Stalins regim tog över tsarens roll i Ryssland och man även hävda att den sovjetiska regimen tog på sig det ansvar som företag i väst fick under andra halvan av det 1900-talet.
Om man tittar på den västerländska kapitalismen och kalla det företagskapitalism (företag bestämmer vad som ska hända), kan man kalla Sovjetunionen statskapitalism.
De allra flesta hade inget inflytande eller möjlighet att säga vad de tyckte var bäst för landet. Det fanns inget gemensamt ägande av produktionsmedel eller resurser. Det fanns inte heller några planer eller åtgärder för att gå vidare från det tillfälliga styret till anarki.
Sovjetunionen hade ingen chans att bli kommunistiskt, det var kört redan från början på grund av de omständigheter man befann sig i.
Förklaringen till kommunismen var omständligt, långt och ganska komplicerat men som vi ändå nu har sett är det viktigt att förstå dialektiken (och historia), eftersom det utgör grunden för politiska, sociala och ekonomiska system.
Det finns väldigt mycket mer att skriva men det här bör räcka för tillfället.
Hoppas att ni lärde er något nytt:)
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
