Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Annons
Satans tonårsproblem
Skapad av Borttagen, 2010-03-01 18:12 i Hälsa, kropp & pubertet
2 679
25 inlägg
0 poäng
Jo, det är såhär att jag har en fråga. Jag har kommit in i puberteten nu och har såklart märkt av förändringar på min kropp. Men något som jag inte kan förklara är att även mitt psyke har förändrats. Förr när jag gick upp till sexan hade jag aldrig några problem med att prata med folk eller skaffa vänner. Men när jag började sjuan (och vi slog ihop klasserna) förändrades allt. I sjuan och i åttan har jag börjat att hålla mig undan, inte tagit intsiativen och blivit nervös när jag pratar med vissa människor. Jag brukade vara den som alla tyckte om och tyckte var rolig, men nu känner jag mig "talträngd" och är så less på detta. Vet någon vad som händer, vad ska jag ta mig till? Jag orkar inte ha det så här mer. Tacksam för svar!
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
1. Rök/drick/ta Cannabis/alkohol/dampmedicin.
2. Gå till skolan.
3. ?????
4. Profit.
1. Rök/drick/ta Cannabis/alkohol/dampmedicin.
2. Gå till skolan.
3. ?????
4. Profit.
Ingen status
Svar till EnFisk [Gå till post]:
Har inte med det att göra. kommer helt enkelt aldrig på något att säga när jag inte umgås med mina kompisar, extremt frustrerande men det går helt enkelt inte..
Har inte med det att göra. kommer helt enkelt aldrig på något att säga när jag inte umgås med mina kompisar, extremt frustrerande men det går helt enkelt inte..
i sexan (går i sjuan nu :P) var jag lite fake elr vad man nu ska säga, jag skrattade högt bara för att jag ville ha uppmärksamhet och typ ville vara kompis med typ alla. sen i sjuan blev jag mer och mer mig själv. nu har jag så många mer kompisar och framför allt bättre för jag vågar visa min riktiga sida, och det är en rätt så flummig sida och jag bara älskar att skämma ut mig XD
var dig själv och våga vara flum :D
var dig själv och våga vara flum :D
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Då failar du helt enkelt? Hur fan ska vi veta hur du ska lösa det? Punda/Sup!
Oh, I know, MAN UP!
Self-five, yeah!
Då failar du helt enkelt? Hur fan ska vi veta hur du ska lösa det? Punda/Sup!
Oh, I know, MAN UP!
Self-five, yeah!
Ingen status
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Man oroar sig mer för status, att göra bort sig, kanske någon tjej man gillar som "inte får" se en göra bort sig?
Jag hade typ lite av alla dom problemen, minns bara inte riktigt om det var runt 14. Men jag tröttnade på det å släppte allt det :D kanske inte så lätt men om du har tur så hamna du på samma att du tröttnar på tillståndet å försöker ta tag i det ordentligt.
Man oroar sig mer för status, att göra bort sig, kanske någon tjej man gillar som "inte får" se en göra bort sig?
Jag hade typ lite av alla dom problemen, minns bara inte riktigt om det var runt 14. Men jag tröttnade på det å släppte allt det :D kanske inte så lätt men om du har tur så hamna du på samma att du tröttnar på tillståndet å försöker ta tag i det ordentligt.
Hamsterpaj, spännisbildernas hemtrakt :)
Svar till presidenten [Gå till post]:
Exakt så där var det för mig,i sjuan var jag annorlunda och gjorde saker som kändes fel när jag gjorde det men jag gjorde det för att jag skulle synas, jag förändrades kraftigt i åttan men jag vill inte komma tillbaks till det tillfället då folk ignorerade vad jag sa och tyckte jag var rätt jobbig.. Det var inte alls mig..
Exakt så där var det för mig,i sjuan var jag annorlunda och gjorde saker som kändes fel när jag gjorde det men jag gjorde det för att jag skulle synas, jag förändrades kraftigt i åttan men jag vill inte komma tillbaks till det tillfället då folk ignorerade vad jag sa och tyckte jag var rätt jobbig.. Det var inte alls mig..
Svar till EnFisk [Gå till post]:
Folk som har haft samma problem såklart? Du verkar inte alltför smart du..
Folk som har haft samma problem såklart? Du verkar inte alltför smart du..
det är bara att visa sin positiva och glada sida, man lever bara en gång :D jag ångrar så min "fakeperiod" när jag kunde ha haft kul med mina "riktiga" kompisar, och om nån inte gillar dig - so? man kan inte vara kompis med alla, själv har jag alldeles för kul som det är för att ändra mig för några pers skull :)
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Tillräckligt smart för att ha lite social kompetens och kunna prata med folk, istället för att sitta och wajna om dina jäättestora problem.
Som sagt, man up, get some balls etc. är det bästa tipset som någon här kan ge dig. För även om dom har varit i samma sits, så är dom inte du.
Tillräckligt smart för att ha lite social kompetens och kunna prata med folk, istället för att sitta och wajna om dina jäättestora problem.
Som sagt, man up, get some balls etc. är det bästa tipset som någon här kan ge dig. För även om dom har varit i samma sits, så är dom inte du.
Ingen status
Jag upplevde PRECIS samma sak vid början av sjuan!
Jag var bland de roligare och fräckare i sexan, det spelade ingen roll att jag var "nörd" eller vad man nu i dagens läge vill kalla folk med högre intelligens (ursäkta min påfallande brist på blygsamhet).
Jag fick helt enkelt ingen kontakt med människor - ett problem som bottnade i osäkerhet, en osäkerhet som doldes effektivt genom att utveckla pokeransikte och liknande sociala åtgärder.
Med tiden växte självförtroendet till sig, och jag tog kontakt med folk igen. Numera är jag så gott som dyrkad (återigen ber jag om ursäkt för mitt uppblåsta ego) av de yngre klasserna, och allt löste sig väl till slut.
Det ordnar sig, det kan jag lova! Klarade jag det, klarar alla av det.
P.S Man bör dock inte underskatta värdet i att vara ensam. Ibland är det ingen dum idé att avnjuta något i ensamhet - personligen föreslår jag en skiva med din favoritmusik, alternativt en ask choklad.
MVH,
Temperance
På färjan...
Svar till Temperance [Gå till post]:
Tack för svaret, det värmer att höra att man inte är den enda, bra svar;)
Tack för svaret, det värmer att höra att man inte är den enda, bra svar;)
Trodde det här skulle vara en tråd om den Ondes problem i tonåren! :(
Svar till Fetafisken [Gå till post]:
Jag vet det lät som om djävulen skulle ha nån sorts tonårsproblem, ledsen att jag gjorde dig besviken ;)
Jag vet det lät som om djävulen skulle ha nån sorts tonårsproblem, ledsen att jag gjorde dig besviken ;)
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Ingen fara. Men nästa gång vill jag ha en allegorisk berättelse om djävulen, vilken egentligen behandlar dina egna problem! :O
Ingen fara. Men nästa gång vill jag ha en allegorisk berättelse om djävulen, vilken egentligen behandlar dina egna problem! :O
Du förändras, deal with it.
Hatar allt.
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Många skriver dumma saker här vilket man ska strunta i..
Det du upplever är jobbigt och det är lika för många...alla hanterar det olika..en del hanterar det genom att försöka låta och synas mest och andra genom att gömma sig...jag tror det släpper med tiden och under perioden det känns hopplöst fortsätt tro på dig själv och påminn dessutom dig om hur du var tidigare ...det är dit du vill nå igen .
Många skriver dumma saker här vilket man ska strunta i..
Det du upplever är jobbigt och det är lika för många...alla hanterar det olika..en del hanterar det genom att försöka låta och synas mest och andra genom att gömma sig...jag tror det släpper med tiden och under perioden det känns hopplöst fortsätt tro på dig själv och påminn dessutom dig om hur du var tidigare ...det är dit du vill nå igen .
Svar till Kraftpaj [Gå till post]:
Välkommen till min värld. Jag känner mig hatad av alla fast jag inte är det, det är bara en del av tonåren. Bit ihop och gilla läget det är allt som jag kan säga.
Välkommen till min värld. Jag känner mig hatad av alla fast jag inte är det, det är bara en del av tonåren. Bit ihop och gilla läget det är allt som jag kan säga.
Jag är killen som din morsa varnade dig för
Ingen orsak ;) Självfallet är jag tillgänglig för vidare diskussioner - liksom jag antar att de flesta andra här är *spänner ögonen i alla på ett extremt Bones-aktigt sätt* (xD).
På färjan...
Jo, alltså det är såhär, man skulle kunna säga att jag ahr varit både och, men nu är jag lite lugnare av mig dock.. Det märkliga är att jag känner mig talträngd när jag är med folk som jag inte känner mig så bekväm med.. Men ändå försöker jag snacka på och då blir det mest en massa \"dösnack\" som ingen vill höra på :/ Jag vet inte varför det blir såhär.. Jag måste väl säga att jag har en del humor (:D) att förmedla, men som sagt, jag känner mig talträngd med vissa personer, och har svårt att skaffa nya vänner.. Någon som har upplevt/upplever samma sak?
Forum » Livet » Hälsa, kropp & pubertet » Satans tonårsproblem
Ansvariga ordningsvakter:
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!