”en publik och sökbar databas över samtliga kandidater som ställer upp i valet 2010, en webbtjänst där svenska väljare kan söka information om alla kandidater som ställer upp i valet i höst – i riksdag, landsting och kommun. Alla riksdagskandidater har även erbjudits att berätta om sig själva och sin politik, samt skicka in ett foto.”
Av sverigedemokraternas riksdagskandidater så har än så länge 36 stycken valt att berätta lite om sig själva, svar som sedan publicerats på sidan.
Samtidigt som sverigedemokraterna försöker tvätta bort stämpeln av partiet som ett enfrågeparti så är det tydligt var den röda tråden ligger när man ser vilka frågor dessa kandidater anser det vara viktigt att driva. Det är också tydligt att deras vurm för folkhemmet och avståndstagande från ”höger-vänsterskalan” inte har någon direkt koppling till verkligheten.
Av de 36 kandidaterna så har 29 stycken, eller över 80%, angett invandringsfrågan som en av deras tre viktigaste frågor. Svaren ges i fritext och i överväldigande majoritet handlar det om ”ansvarfull invandringspolitik”, ”minskad invandring” eller liknande. Jämför det med om 80% av alla vänsterpartister ansåg att höjd skatt vore den viktigaste frågan, eller att 80% av alla kristdemokrater ansåg att abortfrågan var en av de viktigaste.
I enkäten får man också svara på om man anser sig stå till höger eller vänster på den politiska skalan, vilket parti man skulle tillhöra om man inte tillhörde SD samt vilka politiska förebilder man har. Av naturliga skäl så svarar väldigt få på frågorna om höger/vänster då SD i första hand försöker utmåla sig själva som ett parti frikopplat från höger-vänsterskalan, och även på frågan om vilket parti man skulle tillhöra annars är det få som svarar. Man försöker ju alltid utmåla sitt eget parti som det enda alternativet.
Av de få som svarade så finns det dock ett tydligt mönster. Medan fem personer ansåg sig ligga ”klart till höger” och ännu fler ”något till höger” så svarade bara en person att denne låg ”något till vänster” medan ingen låg ”klart till vänster”. Av de åtta som uppgav annat parti så uppgav fyra att de hade tillhört moderaterna, en vardera på KD och Centerpartiet och en på okända ”Centrumdemokraterna”. Enbart en person uppgav ett parti ur det rödgröna blocket (socialdemokraterna)
Detta står i kontrast till vad vi ser när vi tittar på politiska förebilder. Där anger faktiskt fem personer att de har Tage Erlander och/eller Per-Albin Hansson som förebilder. Någon lägger till brasklappen att dessa hade varit sverigedemokrater idag. Oavsett vad dessa hade varit idag så säger nått mig att dessa SD:are knappast hade varit sossar på 30- respektive 60-talet. Kanske moderater eller fascister däremot.
Bland de mer högerinriktade favoriterna så finns den danska rasisten Pia Kjaersgaard (tre stycken), den amerikanska ultrakonservativa presidenten Ronald Reagan (två stycken) och den italienska fullblodsidioten Silvio Berlusconi (två stycken).
Efter invandringen så är ”trygghet” samt ”lag och ordning” (med olika formuleringar) de viktigaste frågorna. Även försvarspolitiken kommer väldigt högt. Återigen ser vi hur ett parti som försöker profilera sig nästan som de nya socialdemokraterna helt saknar fokus på flera saker som är oerhört viktiga för arbetare idag. Endast en person (vår ensamma ”något till vänster”) tycker att arbetslösheten är viktig att bekämpa och att pensionen ska tryggas. I övrigt lyser arbetspolitiska, fackliga och bidrags/försäkringsrelaterade frågor helt med sin frånvaro.
Så, vad är det då man får om man röstar på sverigedemokraterna? Ja, man får definitivt inget parti som tar arbetarnas sida, som garanterar schyssta löner och arbetsvilkor, fullgod försörjning vid arbetslöshet eller sjukdom, eller som ger en väg ut ur krisen. Istället får man ett rasistiskt högerparti, som så sent som 2007 i princip ville avskaffa LAS och MBL, ett parti som vill splittra arbetarklassen utifrån såväl hudfärg som kön, och i ärlighetens namn ett parti som drivs av ett gäng fårskallar.
Ingen status
