Nu är det så att jag har haft ett x antal förhållanden som både varit seriösa och mindre seriösa, men oavsett så har jag tröttnat på dem.
exempel 1: Jag var ihop med en tjej i 2 år under slutet av högstadiet och början på gymnasiet sedan tröttnade jag & vi var alldeles för olika tillslut.
exempel 2: Under en kort period på 5 månader höll jag ihop det med en tjej under gymnasiet men även där tröttnade jag, då jag hellre ville gå ut på krogen med polare och ragga.
exempel 3: Gjorde ganska nyligen slut med en brud jag t.o.m bodde tillsammans med då jag tröttnade på hur vardagen såg ut, se och vara med samma person resten av livet gjorde mitt (nästan) livrädd.
Då jag tycker det är helt klart roligare att vara på krogen helg efter helg och ragga på brudar man inte mött tidigare än att ha en myskväll hemma med samma brud vecka ut och vecka in så kanske förhållande inte är något för mig?
Dock kan jag ibland känna att det är skönt att ha någon att prata med då mina vänner inte är direkt sådana vänner man sitter och pratar om seriösa saker med.
VAD tror ni? någon annan som känner likadant eller känner tvärtom kanske?
dela gärna era tankar :)
Ingen status
