Jag är 16år, har varit depprimerad senaste 3~ åren, har även fått "Diagnosen" transexuallism. Jag bodde på behandlingshem i 1+ år men nu när jag är hemma så har allt blivit värre igen..
Jag kan ta de som har mest påverkan förutom min könsidentidet..
Enda sedan jag var liten har jag fastmat för vissa människor, på ett onormalt sett så att säga.. men nu har de börjat spåra ur.. På behandlingen jobbade det en kvinna som jag vart väldigt fast vid, det gick längre och längre och hela mitt liv kretsade kring henne.. Dom kallade mig besatt osv.. mest på skämt, men ja.
Sen hittade jag kändisen Veronica Maggio som liknade den där kvinnan, jag började lägga över mina känslor på Veronica.. Sen var Veronica hela mitt liv, har åkt på så många konsertet osv, ibland kan de "svartna" till och jag börjar skrika på folk som bara lyssnar på henne för att jag älskar henne så. Fast jag vet att de jag kännet för veronica är mestadels de jag känner för den andra kvinnan..
Det är nu 4månader sen jag flyttade hem, jag kan intr sluta tänka på henne från behandlingen, hör av mig så fort jag kan (vilket inte är så ofta) jag blir så otroligt jävla arg när jag nu vet att hon jobbar med andra ungdomar.
Men de som gjorde mig mest rädd och började inse att detta kanske var ett problem var när jag var pä den senaste Veronica konserten..
Jag stod längst fram och hade skrivit ety brev till Veronica, när hon då böjde sig ner och log mot mig.. Såg jag bata kvinnan från behandlingen i henne, de var som att de var hon och inte Veronica som var där.
Tror ni av personliga händelser att fe kan vara något seriöst fel på mig?
Jag har även fått tillbaka mina suicidtankar och självskade beteende. Är detta bara en "bieffekt" av depprwsionen?
Förlåt för lullig text, har skrivit på telefonen..
Ingen status