Jag trivdes framför faktakanaler och populär vetenskap.
Men allt eftersom tiden gick, och människor blev mer och mer begripliga för mig så började jag lägga allt mer tid med att prokastinera med människor och i chatter.
Nu känner jag att jag får abstinens om jag inte chattar med någon och jag har svårt för att bara säga till mig själv "nä nu tar jag en 10 minuter till att svara mina vänner sen får det vara nog för idag/denna veckan".
Istället säger jag "nämen jag tar 2 minuter, det bör inte ens ta så lång tid", sen slutar det 50 minuter senare med att jag har författat en mindre uppsats.
Jag har vissa teorier kring varför jag inte vill lämmna saker osagda.
Att jag är rädd för att bli dömd.
Dock känns det som att det är påväg att förbättras.
Jag har det inte under kontroll, men mina hypoteser bör kunna förenkla för mitt och mina vänners liv i förhållande till mig inom, ca ett halvår, 9 månader.
Men till diskussionen: Är mina tankar om bristande självdiciplin orsakar stor stress i mitt liv vanlig?
Hur har ni hanterat det?
Jag brukar lyckas ge mig så mycket ångest att meningarna med mitt liv blir kristallklara, (det blir liksom kristallklart vad som tömmer mig på energi).
The leetest herperderper