So much more than just a man!
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Annons
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Det tror jag det finns de som lyckas med. Dock måste man nog ha en enorm tur/skicklighet att lyckas hitta rätt första gången och få tag i en person som man kan älska för den den är...
Det tror jag det finns de som lyckas med. Dock måste man nog ha en enorm tur/skicklighet att lyckas hitta rätt första gången och få tag i en person som man kan älska för den den är...
Feel safe at night, sleep with a nurse
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Ja det tror jag absolut utan tvekan!! dock i dagens samhälle är det svårt att hitta sig en oskuldxD men iallafall, alla i min släkt och massa jag känner är lika lyckliga ihop nu vid 40-50 osv som när dom träffades i 20-årsåldern.
Ja det tror jag absolut utan tvekan!! dock i dagens samhälle är det svårt att hitta sig en oskuldxD men iallafall, alla i min släkt och massa jag känner är lika lyckliga ihop nu vid 40-50 osv som när dom träffades i 20-årsåldern.
ja, ja..... fast nej!
Ja. Frågan är dock av vilka orsaker man stannar kvar. Är det för att man fortfarande älskar varandra eller pga ekonomiska eller t.ex religiösa orsaker? Stannar man kvar pga rädsla över att inte hitta någon annan? Varför lämna en trygghet? Ungefär.
JAG ÄR EN JORDGLOB
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Jupp! Min kompis o hans flickvän har hållt ihop i typ 2 år nu :P O ja nu ska de få barn ^_^ (eget val)
Jupp! Min kompis o hans flickvän har hållt ihop i typ 2 år nu :P O ja nu ska de få barn ^_^ (eget val)
Ouch...
Svar till Flaskbalja [Gå till post]:
Eftersom originaltexten syftar på att det är det första förhållandet i ens liv som varar tills man dör. Thus, båda måste vara oskulder(med tanke på hur TS formulerade frågan, att det är den enda man någonsin varit med)
Eftersom originaltexten syftar på att det är det första förhållandet i ens liv som varar tills man dör. Thus, båda måste vara oskulder(med tanke på hur TS formulerade frågan, att det är den enda man någonsin varit med)
Självfallet! Dessa enorma antal skilsmässor är något nytt trams som uppkommit nu bara de senaste 80 åren. Enligt vad jag tror så är det pga
* Den ökade individualismen
* Mer jämställdhet mellan könen
* Bättre kommunikations och transportmedel
* Ändrade regler
Alltså, i dagsläget skulle jag säga att livet är väldigt mycket fokuserat på en själv. Du ska ha en bra karriär, du ska lyckas och du ska ha det finaste familjelivet. Framförallt hade inte kvinnan den rollen tidigare, och kunde istället stå mer kravlöst bakom sin man. I dag kan dessa ambitioner definitivt krocka när man i ett förhållande kan finnas två mål att stäva efter. Dessutom var det din man som försörjde dig, och att klara sig ensam som kvinna var INTE lätt. Idag har vi även mycket större möjligheter till en bredare umgängeskrets, och du kan träffa människor från hela världen. Innan kanske du kunde välja på människor i din stad, eller eventuellt hitta någon på en liten resa du gör. Antalet personer du träffar var alltså mindre, och jag tror att det gjorde det lättare att vara nöjd. Idag finns det hela tiden någon som kan vara lite snyggare, lite snällare, lite bättre helt enkelt.
Om man ändå skulle vilja skilja sig förr, så var det sist men inte minst väldigt svårt och ansågs inte som anständigt. Religion kan också ha spelat in.
However, klart man kan älska någon livet ut! Och även om det är svårare idag, så finns det fortfarande många som klarar det. :)
* Den ökade individualismen
* Mer jämställdhet mellan könen
* Bättre kommunikations och transportmedel
* Ändrade regler
Alltså, i dagsläget skulle jag säga att livet är väldigt mycket fokuserat på en själv. Du ska ha en bra karriär, du ska lyckas och du ska ha det finaste familjelivet. Framförallt hade inte kvinnan den rollen tidigare, och kunde istället stå mer kravlöst bakom sin man. I dag kan dessa ambitioner definitivt krocka när man i ett förhållande kan finnas två mål att stäva efter. Dessutom var det din man som försörjde dig, och att klara sig ensam som kvinna var INTE lätt. Idag har vi även mycket större möjligheter till en bredare umgängeskrets, och du kan träffa människor från hela världen. Innan kanske du kunde välja på människor i din stad, eller eventuellt hitta någon på en liten resa du gör. Antalet personer du träffar var alltså mindre, och jag tror att det gjorde det lättare att vara nöjd. Idag finns det hela tiden någon som kan vara lite snyggare, lite snällare, lite bättre helt enkelt.
Om man ändå skulle vilja skilja sig förr, så var det sist men inte minst väldigt svårt och ansågs inte som anständigt. Religion kan också ha spelat in.
However, klart man kan älska någon livet ut! Och även om det är svårare idag, så finns det fortfarande många som klarar det. :)
What doesn't kill you fucks you up mentally.
Svar till Flaskbalja [Gå till post]:
Jag ska inte hitta en oskuld för det är för sent (har pojkvän) men det hade varit nice att vara den första ens partner hade sex med^^
Jag ska inte hitta en oskuld för det är för sent (har pojkvän) men det hade varit nice att vara den första ens partner hade sex med^^
ja, ja..... fast nej!
Klart det går.
Frågan är hur mycket av livet man upplever.
Frågan är hur mycket av livet man upplever.
Med en enda flytande rörelse, visade han vem som bestämde. SWOOSH
Jag tycker det är rätt lustigt att många berättar om förhållanden som hållit under många år såsom deras släktingar. Jag vet även jag med väldigt många sådana fall. Men jag tycker fortfarande att frågan om man kan älska en person livet ut är viktigare. Visserligen kan alla människor ha ett förhållande livet ut. Men det behöver tyvärr inte alltid betyder att dem varit och fortfarande är förälskade. Många känner att det är en trygghet med att ha någon vid sin sida, att dem har barn tillsammans eller andra anledningar som gör att dem fortfarande är tillsammans utan att kanske fortfarande älska varandra. Tror knappast i alla fall att alla förhållanden som finns i vår tid enbart går ut på kärlek fastän dem skulle gå livet ut.
www.idanoren.devote.se
nej helt omöjligt knulla bitches är bäst
hejdå
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Det kan man ju uppenbarligen vara då många är det.
Däremot så tror jag att det kommer att vara betydligt mer ovanligt i framtiden då framtidens gamlingar kommer att vara uppväxta utan mentaliteten att skilsmässa, singelliv osv är något skamligt.
Jag tror att det är därför många äldre idag har hållit ihop i 50+ år.
Det kan man ju uppenbarligen vara då många är det.
Däremot så tror jag att det kommer att vara betydligt mer ovanligt i framtiden då framtidens gamlingar kommer att vara uppväxta utan mentaliteten att skilsmässa, singelliv osv är något skamligt.
Jag tror att det är därför många äldre idag har hållit ihop i 50+ år.
Ingen status
Jag är helt och hållet säker på att detta är möjligt, pga att jag känner flera sådana par. Men jag tror inte att det är nyttigt att vara tillsammans för länge om jag ska vara ärlig.
En man som jag känner var väldigt tillbaka dragen och allmänt tråkig, men efter att hans fru dog och han skaffade en ny så verkade han ha mycket mer roligt, han gjorde mer saker och så. Tror att det var hans fru han hade blivit för bekväm med och bara inåtriktad av förhållandet.
Men vad vet jag...
En man som jag känner var väldigt tillbaka dragen och allmänt tråkig, men efter att hans fru dog och han skaffade en ny så verkade han ha mycket mer roligt, han gjorde mer saker och så. Tror att det var hans fru han hade blivit för bekväm med och bara inåtriktad av förhållandet.
Men vad vet jag...
Svar till qwearty [Gå till post]:
Är skillnad på att älska någon och att vara förälskad. Förälskelse har en väldigt extrem påverkan på hjärnan och brukar sägas försvinner efter 3 år. Detta av ett flertal olika anledningar. Bl.a. för att hjärnan behöver ännu mer stimuli för att uppnå samma effekt. Precis som vid alkohol och droger. I längden är inte förälskelse så optimalt eftersom den mesta tiden går åt till att tänka på sin älskade och man får inte särskilt mycket gjort, så det är en annan anledning till att förälskelsen lägger sig.
Att älska någon är när känslorna går ännu djupare, som ett barn som älskar sin förälder eller en förälder som älskar sitt barn. Det är inte något som försvinner bara helt plötsligt.
Är skillnad på att älska någon och att vara förälskad. Förälskelse har en väldigt extrem påverkan på hjärnan och brukar sägas försvinner efter 3 år. Detta av ett flertal olika anledningar. Bl.a. för att hjärnan behöver ännu mer stimuli för att uppnå samma effekt. Precis som vid alkohol och droger. I längden är inte förälskelse så optimalt eftersom den mesta tiden går åt till att tänka på sin älskade och man får inte särskilt mycket gjort, så det är en annan anledning till att förälskelsen lägger sig.
Att älska någon är när känslorna går ännu djupare, som ett barn som älskar sin förälder eller en förälder som älskar sitt barn. Det är inte något som försvinner bara helt plötsligt.
Hade en diskussion med mormor och morfar när de firade diamantbröllop om vad det var som gjorde att de fortfarande höll ihop. Mycket intressant men tänkte inte ta upp vad de sa här. Dock såg båda två nästan nykära ut när de pratade om gamla minnen och de känslor de fortfarande har för varandra. Och även om mormor är ekonomiskt beroende av morfar så är det inte det som fortfarande håller ihop dem.
Ibland önskar jag att jag hade tillgång till ett minnessåll...
Svar till Ayame [Gå till post]:
Ja självklart! Detta är jag fullt medveten om och tvekade en stund då jag skrev mitt inlägg om jag skulle ta upp det men kände att det var för uppenbart. Tänkte snarare på de fallen då föräldrarna bråkar varenda dag känner absolut ingenting för varandra, och därmed att känna att dem älskar varandra. Men ändå håller ihop! Fast dem behöver ju inte ens bråka bara ingenting alls känner för varandra men fortfarande har ett förhållande. Det var snarare mer dem fallen jag syftade på!
Ja självklart! Detta är jag fullt medveten om och tvekade en stund då jag skrev mitt inlägg om jag skulle ta upp det men kände att det var för uppenbart. Tänkte snarare på de fallen då föräldrarna bråkar varenda dag känner absolut ingenting för varandra, och därmed att känna att dem älskar varandra. Men ändå håller ihop! Fast dem behöver ju inte ens bråka bara ingenting alls känner för varandra men fortfarande har ett förhållande. Det var snarare mer dem fallen jag syftade på!
www.idanoren.devote.se
Dagens skitungar kan inte ha ett förhållande livet ut.
Det är skillnad på "kärlek" nu och på kärlek för 50 år sedan.
Det är skillnad på "kärlek" nu och på kärlek för 50 år sedan.
I TOOK A SIP FROM A CUP OF MERCURY
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Mina föräldrar träffades i början av högstadiet, de har varit tillsammans och det är minst sagt osannolikt att de skulle skilja sig nu, efter över 40 år, så ja, det tror jag.
Mina föräldrar träffades i början av högstadiet, de har varit tillsammans och det är minst sagt osannolikt att de skulle skilja sig nu, efter över 40 år, så ja, det tror jag.
Ingen status
Svar till Lobax [Gå till post]:
Man har ändå lite bättre odds än 1 på 7 miljarder att hitta "den rätte".
Är du heterosexuell man så kan du räkna bort alla andra män och då har du genast förbättra dina odds. Du kan sedan antagligen räkna bort alla barn och alla gamlingar. För att kunna hitta "den rätte" krävs det också att man kan kommunicera på något sätt, förslagsvis genom språket så då kan man ta bort alla som inte kan någon engelska eller något språk som ligger nära sitt/sina egna. Visserligen kan man kommunicera på andra sätt så man kanske inte bör låta språket vara i vägen.
Hur som helst bör vi iaf vara nere någonstans på 1 på 1 miljard, så ge inte upp hoppet för våra odds blev just mycket bättre :D
Man har ändå lite bättre odds än 1 på 7 miljarder att hitta "den rätte".
Är du heterosexuell man så kan du räkna bort alla andra män och då har du genast förbättra dina odds. Du kan sedan antagligen räkna bort alla barn och alla gamlingar. För att kunna hitta "den rätte" krävs det också att man kan kommunicera på något sätt, förslagsvis genom språket så då kan man ta bort alla som inte kan någon engelska eller något språk som ligger nära sitt/sina egna. Visserligen kan man kommunicera på andra sätt så man kanske inte bör låta språket vara i vägen.
Hur som helst bör vi iaf vara nere någonstans på 1 på 1 miljard, så ge inte upp hoppet för våra odds blev just mycket bättre :D
Svar till guessmyname [Gå till post]:
Kärlek behöver inte alltid dö, det händer bara så oftast för att folk inte är riktigt nöjda eller inte riktigt fattar att dom har allt dom egentligen vill ha. Om man bara tänker efter så vet man längst inne om man har en person som man egentligen vill ha. Den känslan kan bara ändras om personen man älskar förändras.
Kärlek behöver inte alltid dö, det händer bara så oftast för att folk inte är riktigt nöjda eller inte riktigt fattar att dom har allt dom egentligen vill ha. Om man bara tänker efter så vet man längst inne om man har en person som man egentligen vill ha. Den känslan kan bara ändras om personen man älskar förändras.
So much more than just a man!
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
Ja, de kan man. Men de är knappast ett lyckligt förhållande.
Ja, de kan man. Men de är knappast ett lyckligt förhållande.
Ingen status
Ja det tror jag verkligen.
Two words, one finger
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
absolut, utan tvekan.
det planerar jag att göra! har bara varit med en person i mitt liv, och planerar att fortsätta vara med honom resten av mitt liv också. kan inte tänka mig annat :)
absolut, utan tvekan.
det planerar jag att göra! har bara varit med en person i mitt liv, och planerar att fortsätta vara med honom resten av mitt liv också. kan inte tänka mig annat :)
i ain't your friend, palooka
Självklart! Om allt känns rätt.
http://vet.hut.nu/?id=8
Svar till guessmyname [Gå till post]:
Fast även om så var fallet skulle det finnas undantag som bekräftade "regeln".
Fast även om så var fallet skulle det finnas undantag som bekräftade "regeln".
Tror dock att det är galet svårt och kräver väldigt mycket av båda parter. Jag skulle aldrig någonsin klara av det.
Did I say that?
Svar till Forumskrivaren [Gå till post]:
ja. min farmor och farfar har varit tillsammans sedan för evigt utan någon emellan vilket är helfint men visst blir det ovanligare nu för tiden bla. pga. all stress och "ut med det gamla in med det nya"-livsstilen
ja. min farmor och farfar har varit tillsammans sedan för evigt utan någon emellan vilket är helfint men visst blir det ovanligare nu för tiden bla. pga. all stress och "ut med det gamla in med det nya"-livsstilen
Jag har inte höga krav, jag gillar bara dyr whiskey och söta flickor
Ptja, min farmor och farfar har varit tillsammans sen tidiga 20-års åldern och dom är nu 76-77 år nu. Enligt dom är det äkta evig kärlek, vilket jag tror på när dom säger det. Även fast dom har stått ut med varandra dag in och dag ut i många år, så lyser dom fortfarande i dess varandras närvaro. Izz supahqute.
Mormor och morfar har också varit tillsammans sen 20-års ålder och dom är 65-67 år nu. Och deras förhållande är allt annat än lyckligt. Dom liksom bara härdar ut med varandra pga ekonomiska skäl.
Min moster är fortfarande tillsammans med hennes första kärlek som hon fann vid 17-års ålder. Hon är nu 34 och dom fick sitt tredje barn för inte så längesen. Visst, dom är inte direkt vid livets slut än men nog vågar jag påstå att det dom har är äkta och det kan med möjlighet hålla livet ut.
Såehja, beror helt på av vilka anledningar man stannar för. Mormor och morfars är bara sorgligt dock, men finns det bestående kärlek är det helt klart möjligt att leva livet med en enda person trots mindre glada stunder. :)
Mormor och morfar har också varit tillsammans sen 20-års ålder och dom är 65-67 år nu. Och deras förhållande är allt annat än lyckligt. Dom liksom bara härdar ut med varandra pga ekonomiska skäl.
Min moster är fortfarande tillsammans med hennes första kärlek som hon fann vid 17-års ålder. Hon är nu 34 och dom fick sitt tredje barn för inte så längesen. Visst, dom är inte direkt vid livets slut än men nog vågar jag påstå att det dom har är äkta och det kan med möjlighet hålla livet ut.
Såehja, beror helt på av vilka anledningar man stannar för. Mormor och morfars är bara sorgligt dock, men finns det bestående kärlek är det helt klart möjligt att leva livet med en enda person trots mindre glada stunder. :)
Håll käften och kramas.
Ja, men någon gång blir man väl lite uttråkad. Sedan kan de bråka mycket men blir sams igen.
Ingen status
Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Ett förhållande, livet ut?
Ansvariga ordningsvakter:
RoadGunner
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!