Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Förhållande med adhd..

Skapad av dunderdunder, 2016-12-19 20:28 i Kärlek & Relationer

4 936
7 inlägg
2 poäng
dunderdunder
Visningsbild
F Kändis 4 inlägg
2016-12-19 20:28
0
Hej. Jag är en tjej med så kallad "kill adhd", jag har svårt i vardagen (som alla med adhd har) blablala.
Har elvanse *adhd medicin* som jag tar varje dag, den hjälper utmärkt självklart. Men sen kommer vi till förhållande biten, jag blir kär, jag får känslor, jag älskar precis som alla andra. MEN det är nog en av de svåraste sakerna för mig, att ha ett förhållande. Det är otroligt jobbigt med adhd och man kan hacka upp sig på saker, bli irriterad men man vågar inte erkänna det för då tror personen att man är helt dum i huvudet som reagerar på så små saker. Eller det kanske inte personen tror men JAG tror det. Och jag tycker det. Och oftast när "jag" blir irriterad på små saker, blir ledsen, säger nåt dumt, så kan jag inte säga förlåt för det är inte jag som utför orden utan det är min adhd som gör att jag uppför mig som jag gör, så JAG kan inte säga förlåt för det är min ADHD som talar.. Förstår ni?
Så här är min fråga efter 606 rader med text, ni som har adhd eller nån erfarenhet av det, SNÄLLA!! Ge mig tips på hur jag kan hantera allt och alla sitvationer bättre. För detta är en plåga för mig och jag kokar inombords för världens minsta saker, men håller det inom mig! Ge mig alla tips ni kan komma på, tack. Mvh
Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
2016-12-19 20:44
0

Svar till dunderdunder [Gå till post]:
För det första: hur gammal är du?

För det andra: det finns tusentals lösningar, men inga direkta quickfixes.
Ett steg är att hitta vad som slappnar av dig, om det sedan är mattematik, eller onani spelar ingen direktare skillnad.

Efter det, ja, jag vet hur hycklande det låter: men tänk på din andning. Försök räkna till tio och försök slappna av.
Jag vet även att ens impulser tar över, och din ilska/besvikelse inte kommer bli mindre efter 10 sekunder men det är tanken som räknas. och i 4a fall av 10 så minskar det iallfall din känsloreaktions normala okontrollerbarhet.

Jag förstår även svidande hårt hur det är att inte anse att man hade kontrollen över vad som skedde, och att ett förlåt då känns oäkta. Du kan även se mycket väl vad andra gjorde fel(det kan vara ett plus beroende hur man ser på det).
Dock, får du den som betyder något för dig att må dåligt så bör du väll ändå känna dig ledsen över att det ledde så långt?
Och då är du ju ledsen och kan säga att du aldrig menade att såra. Att det var stundens hetta.

Men att du försöker ditt allra bästa för att lära dig av dina snedsteg.
För menar du sannerligen att du gör ditt främsta för att förstå och hantera dig själv så har du kommit långt.


Så, för att jag inte ska ge för allmänna råd: Kan du hjälpa oss igenom att mer förklara i vilka situationer du finner svårighet, samt hur gammal du är.

The leetest herperderper

Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka
dunderdunder
Visningsbild
F Kändis 4 inlägg
Trådskapare
2016-12-20 10:47
0

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Jag är 17 år. Jag fick min diagnos för inte så längesen så jag har levt med svår adhd i hela mitt liv utan att fått nån hjälp. Det som är problem är att jag blir arg och irriterad för ingenting, men jag säger ju inte att jag är arg eller irriterad till honom för jag vet inte när jag borde va irriterad eller arg. Det är väl mest det som är problemet, att jag inte kan hantera eller lägga "ord" på mina känslor. Jag vet inte när jag borde vara glad, ledsen, arg, irriterad, så det blir svårt för mig att berätta när jag väl är nåt av det. För jag vet inte vad som är rätt tillfälle att bli det. Alltså det är så svårt att förklara, men att säga att jag inte vet vilken känsla jag borde ha i olika sammanhang är väl den lättaste förklaringen, och det är det som gör mig så otroligt osäker på mig själv för jag tycker att jag aldrig gör rätt när det gäller mina känslor. Det har hänt många dramatiska saker i mitt liv, och jag vet inte riktigt om det kan va så att jag har slutat att ha kontakt med mina känslor för att jag inte kan hantera dem. Och just därför jag inte vet när och hur man ska känna de.

Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka
TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
2016-12-20 12:15
0
Svar till dunderdunder [Gå till post]:
Det är svårt för mig att förstå exakt hur du menar, du borde verkligen ta dessa funderingar med en phsykolog.

Det är dock ett bra tecken att du har börjat fundera på dessa frågeställningarna/problemen, själv började jag inte ens tänka på vad som var känslor innan jag blev 18, innan dess var jag i princip, antingen glad, eller sur/arg.

Men tills dess, varför kan du inte säga att du lätt kan missförstå vad han *din kille* menar, och kanske råkar "brusa upp"/agera utåt.
Men, då ge honom ett råd hur han lugnar ner dig bäst, kanske t.ex.: förklarar tydligare vad han menade, eller lämnar dig ifred en stund så att du kan skrika/ gråta ut alla de känslor som "bubblade upp" inom dig.

För att sedan ge dig en kram.
Men, det är bara du själv som kan veta hur du fungerar bäst.
Själv låste jag alltid in mig på toaletten så att jag inte slog till någon i min ilska.

Men, som sagt, Gå till din kontakt på BUP (då du bör ha det?), eller motsvarande phsykolog-kontakt, och visa dessa tankar för hen.

För din frågeställning går in i "jag har ingen koll på mina känslor", själv fick jag gå i gruppsamtal med några som hade rätt starka autismproblem. (Jag har en mindre punkt som heter "aspergers lite" i min journal, vilken gav mig rätten att få hjälp, men som sagt, kontakta nån).

Hoppas du får hjälp :)


The leetest herperderper

Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka
Enwo
Visningsbild
P 34 Kändis 33 inlägg
2016-12-20 20:28
0
Svar till dunderdunder [Gå till post]:
Det är som TLTGja säger, det finns sällan några snabba lösningar när det gäller lära sig förstå och hantera sig själv.
En fråga jag har direkt är om du känner att du har förändrats efter du fick din diagnos? Har ditt problem med dina känslor blivit värre efter du fick den eller är du bara mer medveten om problemet? Folk reagerar olika när de får nån form av diagnos.


Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka
Lillan5000
Visningsbild
F 28 Linköping Hjälte 95 inlägg
2016-12-20 20:47
1
jag skulle ge detta till alla som är i en relation: PRATA, förklara för din partner hur du kan reagera, säg förlåt även om du inte kunde kontrollera det eller att det beror på din adhd. Få honom att förstå att du har lätt för att misförstå eller har lätt att känslorna går överstyr ibland och att du inte menar allt du säger när det händer. Prata om vad du har för problem och vad han kan göra för att hjälpa dig eller inte.

Jag hette tidigare TjejSomSpelarPC

Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka
PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
2016-12-22 03:13
1

Svar till dunderdunder [Gå till post]:
va ihop med en tjej med ganska grav adhd. Innebar en del jobb och det som va viktigaste var kommunikation. om du inte är ärlig i din kommunikation kommer det bara att leda till missförstånd. du måste kunna va öppen med dina känslor. Och så får vi hoppas att du har en partner som är förstående, har tålamod med det och som diggar dig.

"Och oftast när "jag" blir irriterad på små saker, blir ledsen, säger nåt dumt, så kan jag inte säga förlåt för det är inte jag som utför orden utan det är min adhd som gör att jag uppför mig som jag gör, så JAG kan inte säga förlåt för det är min ADHD som talar.. Förstår ni?"

detta är förmodligen något du får jobba på. Att va ihop med nån med ahd kan va krävande för att man får stå ut med mycket känslostormar som ofta är ganska irrationella och överdrivna. För min del är det liksom okej, jag kan ha tålamod. Men det gör det väldigt mycket lättare att vara förstående om man får ett "förlåt" när det har coolat ner sig lite.

Det låter lite som att du försöker skjuta iväg ansvaret för din adhd. Att du inte kan säga förlåt för att det är din adhd som talar? Adhdn är ju en del av dig och din personlighet, så det är ju något som du måste också ta ansvar för.

möjligt att jag kan ha missförstått dig, då får du förklara hur du mena istället.

Ingen status

Direktlänk Svara på inlägg Gästbok
Skicka

Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Förhållande med adhd..

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Rubrik

Inlägg

Fet Kursiv Spoiler Bild Film Kod Undersökning

Förhandsgranska Spara

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons