Jag blev tillsammans med min tjej Maj 2010 och vi har haft det ganska svajigt hela förhållandet. Under november 2010 va jag också otrogen mot denna tjejen. Jävligt illa.. jag träffade en annan tre dagar under november. Under denna tiden va jag och min tjej påväg att göra slut och vi pratade knappt. jag sa till den tjejen jag träffa sen att jag ville inte mer.. jag ville satsa på min flickvän, det är henne jag älskade (det gör jag fortfarande!)
Jag och min tjej började prata mer och vi fick det bra. Jag var dock rädd att berätta för henne eftersom att hon säkerligen skulle lämnat mig.
efter vår ettårsdag skulle jag träffa den här tjejen igen för att bara umgås. Det var lugnt och så men, vilket jag kommer få många synpunkter på nu, på något sätt började kyssas. jag avbröt det och sa nej, jag ville inte. det var fel mot min flickvän och jag vill verkligen bara ha min flickvän. jag bröt sedan kontakten med den tjejen.
Nu i februari fick hon reda på det genom en annan och vi har haft det jätte svårt sedan dess.
Jag började även gilla en annan tjej än en gång och pratar fortfarande med den tjejen. Min tjej skrev i forumet att jag skriver på skype och sådant med denna tjejen och ja det gör jag. Men min tjej glömde dock skriva att även hon gillar en annan och skriver med honom på skype hon med. Inte bara gillar utan faktiskt är kär i han. Och den killen kan hon inte ens låta bli när hon ska umgås med mig. Jag bad henne att försöka låta honom vara medans vi umgås, eftersom att vi har förhållande på distans, men då jag bad henne om detta blev hon bara arg och slutade inte prata med killen.
Jag har varit riktigt känslokall mot min flickvän ibland, det kan jag erkänna. men dock har jag inte varit den enda som varit känslokall. Även hon har behandlat mig illa.
Jag vill fortsätta på förhållandet även om det verkar hopplöst. vi kan knappt prata som vanligt längre utan att det blir bråk och vi är inte oss själva längre.
så jag ställer samma fråga till er
Är förhållandet praktiskt taget över, eller kan det finnas en minsta lilla chans att rädda det?
Mådde riktigt dåligt av att jag var otrogen med. jag mår inte dåligt för att hon kom på det, jag mår dåligt för att jag gjorde det och skulle verkligen aldrig göra om det. låter som något som vilken kille som helst skulle kunna säga och ja det är det. men det är nåt helt annat att verkligen mena det och bokstavligt talat spy över ångesten och illamåendet det gett
>;3