Jag började i augusti i högskolan på en mindre ort där det inte finns så mycket studieliv men jag hittade en utbildning jag gillade. I början gillade jag allting, gillade kurskompisarna osv, men under hösten blev det mer grupperat och jag hamnade lite utanför som vanligt.. På fritiden sitter jag bara inne/går på gym och träffar typ bara mina kurskompisar i skolan/när vi går till krogen, känns som att jag inte har några riktiga vänner här och vet inte hur jag ska få det heller.
Sen är jag också jävligt blyg bland tjejer. Några killar som jag känner rätt bra i klassen vet att jag är oskuld (de var förvånade när jag berättade det), ibland har tjejer kommit och gett komplimanger om mitt utseende/min kropp osv men jag är trots det sjukt blyg, känner b.la. att jag inte har någon personlighet och att jag är sjukt tråkig fast jag har fått höra annat. Varför jag är så här beror på att jag varit mobbad i grundskolan och lite utstött i gymnasiet. Jag hoppades att högskolan skulle göra det bättre för mig men det har den inte, har ibland bara lust att dö för då skulle allting vara mycket bättre, jag skulle inte ha några problem osv (iaf känns det så).
Vad skulle ni göra i min situation? Har funderat på att hoppa av skolan och flytta hem vilket jag egentligen inte vill göra för där har jag ingen annan framtid än arbetslös...
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!