Okej.. Har alltid varit emot att komma ut med mina problem så här, då jag alltid istället velat ta tag i det och lösa det själv.
Men nu är jag i desperat behov av hjälp.
Om vi tar allt från början så att det inte sker några missförstånd. Jag (17 år) träffade världens finaste tjej (17 år) för ungefär ett år sedan och allt gick väldigt snabbt mellan oss och idag är hon min flickvän sedan snart 10 månader tillbaka. Det var lite trassligt i början som det brukar vara när man bygger upp ett förtroende för varandra. Allt blev helt plötsligt som en saga, allt var så fruktansvärt perfekt och det finns ingen annan i världen som betyder mer för mig än henne. Hon är det bästa jag har.
Men i våras så gick min mamma och köpte ett hus i Spanien då hon har slutat att jobba och vill ta det lugnt ett tag. Det har skett väldigt mycket förändringar då vi samtidigt har flyttat ifrån vårat gamla hus. Detta är inget problem nu, men för ungefär någon månad sen så var mamma och min bror nere i spanien i ungefär en månad. När dom var borta var jag ensam hemma och fick ta hand om hela hushållet inklusive 2 katter. Min flickvän var hos mig hela den månaden och det var verkligen som att bo ihop och det var en av de bästa månaderna i mitt liv. Det var även ok att hon var hemma hos oss hela den månaden.
När det börja närma sig hemfärd för mamma och min bror så upptäckte mamma att det hade blivit missförstånd med pengar, som hon inte kunde se mitt perspektiv ifrån, och sedan upptäckte mamma även att min flickvän då hade lyckats få en fläck på en matta och förstöra en handduk pga hårfärg. Det låter så fruktansvärt töntigt, men det är så det är. Min flickvän har inte vågat visa sig här då både min brorsa och min mamma säger att vi kommer göra slut för att dom båda känner igen gamla mönster från deras förhållanden som aldrig höll. Mamma skyller alla min problem på min flickvän och hon antar bara en massa grejer. Varje gång som jag vill va hos min flickvän känns det alltid som att jag måste hitta på en ursäkt för att va med henne. Hon har inte visat sig hemma hos min mamma än eftersom att hon vet vad mamma har sagt om henne. Eftersom att jag bor hos min mamma så planerar jag och min flickvän att åka hem hit så snart som möjligt för att prata ut om allt. Men detta tär på både mig och hon. Det har till och med gått så långt nu att hon snart inte klarar av allt och ingen av oss vet hur det kommer sluta. Mamma styr över vårat förhållande, och ger mig skuldkänslor när jag inte är hemma. Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har aldrig gjort något som egentligen har gjort illa mamma, har alltid var den som har varit en goodboy och aldrig bråkat med henne. Aldrig heller riktigt varit så social som jag är med människor nu. Antar att hon inte riktigt förstår att jag växer upp också, då min storebror beter sig som min lillebror, och jag får vara hans storebror då han varit svårt sjuk i flera år. Allt är kaos. Snälla.. Hjälp.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
