Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Jag gillar alla tjejer, något fel på mig
Skapad av Karolinen, 2019-02-26 13:14 i Kärlek & Relationer
4 874
15 inlägg
4 poäng
Tjena alla hamstrar, jag går och grubblar på en sak och skulle vilja höra era synpunkter. Jag är den sötaste killen tjejerna någonsin sett och jag går i trean nu och har vant mig vid att tjejer kvider av förtjusning och biter sig i läppen och tittar bort när de får syn på mig. Trots detta har jag aldrig haft flickvän och jag har egentligen aldrig haft några riktiga vänner heller, jag växte upp utan umgänge i en liten by och har bara haft polare på nätet att tjöta med.
Här är grejen. Jag tror att jag är desperat eller att något är fel på mig. Varje gång en tjej går förbi så måste jag titta, min blick dras som en magnet och jag tycker att många tjejer är fina och jag skulle egentligen kunna ta vilken tjej som helst som partner, känns det som. Jag älskartjejer. Förvisso skulle jag inte bli ihop med någon som jag inte klickar med, inte delar ett enda intresse med osv. men den tjej jag fantiserar att kyssa kan ha bytts ut mot en annan tjej nästa kväll t.ex. Jag får problem när jag går förbi en tjej i skolan och hon kollar in mig för jag vill vända huvet och se henne i ögonen och le, men då skulle jag ha gjort detsamma för 20 tjejer på en och samma dag. Jag kan nästan bli kär i en tjej om hon ger mig bekräftelse på något sätt och hon ser okej ut och är trevlig mot mig. Hade jag släppt mina hämningar och min blyghet hade jag flörtat med alla.
Är det här normalt? Vad ska jag göra?
Svar till TLTGja [Gå till post]:
Jag har pratat med 5-6 stycken av flera dussin. Några hejar jag bara på, en annan tjej pratar jag med lite då och då i affären hon jobbar i
Jag har pratat med 5-6 stycken av flera dussin. Några hejar jag bara på, en annan tjej pratar jag med lite då och då i affären hon jobbar i
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Alltså, du gillar väl inte alla tjejer? Om du tänker efter finns det väl några du gärna väljer bort?
Alltså, du gillar väl inte alla tjejer? Om du tänker efter finns det väl några du gärna väljer bort?
Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen konsekvens, inga skrupler, ingen lag
Svar till MandarinaDuck [Gå till post]:
Nej jag gillar inte alla, men de flesta. Det blir jobbigt när jag får blickar från nästan alla (ibland hela grupper) och inte vill göra något annat än att titta tillbaka, för då kommer de se mig som en desperat kille som flörtar med varje tjej. Jag känner heller inga tjejer.
Nej jag gillar inte alla, men de flesta. Det blir jobbigt när jag får blickar från nästan alla (ibland hela grupper) och inte vill göra något annat än att titta tillbaka, för då kommer de se mig som en desperat kille som flörtar med varje tjej. Jag känner heller inga tjejer.
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Men hur gammal är du?
Kan du inte bara lite avslappnat börja prata med flera?
Upp med hakan och snacka lite?
Men hur gammal är du?
Kan du inte bara lite avslappnat börja prata med flera?
Upp med hakan och snacka lite?
The leetest herperderper
Svar till TLTGja [Gå till post]:
Jag är 18 år och går gymnasiet. Jag suger på att vara social och det är sällan jag kan hålla en konversation vid liv. Min dag kan förstöras av att någon i förbifarten kommenterar t.ex. att jag egentligen är inget annat än en blyg pojke. Det har hänt. Jag vet inte hur jag ska göra med ögonkontakt, i början tyckte folk att jag stirrade så då slutade jag att se folk i ögonen i korridorerna. Jag känner inte många för den delen heller. Ibland har jag gjort planerade insatser för att prata med folk utan resultat
Jag är 18 år och går gymnasiet. Jag suger på att vara social och det är sällan jag kan hålla en konversation vid liv. Min dag kan förstöras av att någon i förbifarten kommenterar t.ex. att jag egentligen är inget annat än en blyg pojke. Det har hänt. Jag vet inte hur jag ska göra med ögonkontakt, i början tyckte folk att jag stirrade så då slutade jag att se folk i ögonen i korridorerna. Jag känner inte många för den delen heller. Ibland har jag gjort planerade insatser för att prata med folk utan resultat
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Leta upp den mest sociala tjej du vet, säg hej (be om hjälp med nått eller vad fasen som helst bara du bryter isen), prata lite med henne och hoppas att hennes sociala förmåga är så bra att du mer kan förlita dig på att din blyghet och utseende är tillräckligt attraktivt för att hon ska vilja fortsätta ses till sist.
Funkar inte det så försök med någon annan.
Leta upp den mest sociala tjej du vet, säg hej (be om hjälp med nått eller vad fasen som helst bara du bryter isen), prata lite med henne och hoppas att hennes sociala förmåga är så bra att du mer kan förlita dig på att din blyghet och utseende är tillräckligt attraktivt för att hon ska vilja fortsätta ses till sist.
Funkar inte det så försök med någon annan.
I feel like a cello, lost somewhere over the rainbow
Svar till Karolinen [Gå till post]:
"Planerade insatser"
Det låter som mig utan min ADHD.
Jag tar saker/misslyckande väldigt hårt.
Men vad är alternativet: att du aldrig pratar med någon och missar hela livet.
Du har inte funderat på om du har asperger?
"Planerade insatser"
Det låter som mig utan min ADHD.
Jag tar saker/misslyckande väldigt hårt.
Men vad är alternativet: att du aldrig pratar med någon och missar hela livet.
Du har inte funderat på om du har asperger?
The leetest herperderper
Svar till TLTGja [Gå till post]:
Jag har en kompis som har Asperger och jag kan direkt säga att jag inte har den diagnosen. I vissa ljusa stunder inser jag att jag inte alls är så annorlunda egentligen, bara det att jag är lite nördig, dåligt självförtroende och självkänsla och helt jäkla oerfaren och stel helt enkelt. En produkt av sorgliga omständigheter.
Jag har en kompis som har Asperger och jag kan direkt säga att jag inte har den diagnosen. I vissa ljusa stunder inser jag att jag inte alls är så annorlunda egentligen, bara det att jag är lite nördig, dåligt självförtroende och självkänsla och helt jäkla oerfaren och stel helt enkelt. En produkt av sorgliga omständigheter.
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Vad ser du i din vän med Asperger?
Jag betvivlar inte din bedömning, men jag blev nyfiken.
Men har du testat att bara ställa dig lite stelt i närheten av någon och börjat snacka?
Personligen är jag väll tacksam över min adhd, för även om den kan vara sjukligt irriterande så får man mycket erfarenhet av att "bryta isen" då varje gång man hör något intressant så är man plötsligt med i samtalet utan att tänka på det.
Vad är du intresserad av?
Politik?
Bilar?
Annat?
Mycket? Lite?
Vad ser du i din vän med Asperger?
Jag betvivlar inte din bedömning, men jag blev nyfiken.
Men har du testat att bara ställa dig lite stelt i närheten av någon och börjat snacka?
Personligen är jag väll tacksam över min adhd, för även om den kan vara sjukligt irriterande så får man mycket erfarenhet av att "bryta isen" då varje gång man hör något intressant så är man plötsligt med i samtalet utan att tänka på det.
Vad är du intresserad av?
Politik?
Bilar?
Annat?
Mycket? Lite?
The leetest herperderper
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Du låter ju som den sötaste personen ever, vem som helst skulle vilja ha dig. Är bara att köra, blir de stelt har du provat iallafall och sen är de bara att undvika personen. Prata bara me någon i klassen, ta första steget bro!
Du låter ju som den sötaste personen ever, vem som helst skulle vilja ha dig. Är bara att köra, blir de stelt har du provat iallafall och sen är de bara att undvika personen. Prata bara me någon i klassen, ta första steget bro!
Svar till TLTGja [Gå till post]:
Vad jag ser hos den här personen? För att vara ärlig så klänger jag mig fast vid honom för att han är en av de få personer jag fortfarande har. Han är inte ens en kompis egentligen och han är ingen bra vän då han skiter i mig förutom när det råkar passa honom och han inte har "något bättre för sig". Han åker runt i sin bil väldigt mycket på dagarna och öser sina studiepengar på att åka runt men sedan när jag frågar om vi kan hitta på något roligt kommer han i 9/10 fall med ursäkten "jag måste spara bensinpengar" och nästa dag ser jag på hans snapstory att han varit ute hela kvällen. Vi har egentligen inte så mycket gemensamt heller förutom att vi båda är utbölingar och gillar historia och några bra serier. Och spel.
Jag har faktiskt inte försökt bara gå fram till någon och snacka och gymnasiet är snart över nu så allt känns bara förlorat i vilket fall. Det är för sent. Jag känner att jag lika gärna kan släppa det för att inte bli alltför ledsen sedan när det är slut och jag aldrig kommer träffa dessa människor igen.
Appropå intressen finns det många olika saker jag gillar, tex politik, historia, smått intresserad av bilar och teknik och spel. Även sport och träning.
Vad jag ser hos den här personen? För att vara ärlig så klänger jag mig fast vid honom för att han är en av de få personer jag fortfarande har. Han är inte ens en kompis egentligen och han är ingen bra vän då han skiter i mig förutom när det råkar passa honom och han inte har "något bättre för sig". Han åker runt i sin bil väldigt mycket på dagarna och öser sina studiepengar på att åka runt men sedan när jag frågar om vi kan hitta på något roligt kommer han i 9/10 fall med ursäkten "jag måste spara bensinpengar" och nästa dag ser jag på hans snapstory att han varit ute hela kvällen. Vi har egentligen inte så mycket gemensamt heller förutom att vi båda är utbölingar och gillar historia och några bra serier. Och spel.
Jag har faktiskt inte försökt bara gå fram till någon och snacka och gymnasiet är snart över nu så allt känns bara förlorat i vilket fall. Det är för sent. Jag känner att jag lika gärna kan släppa det för att inte bli alltför ledsen sedan när det är slut och jag aldrig kommer träffa dessa människor igen.
Appropå intressen finns det många olika saker jag gillar, tex politik, historia, smått intresserad av bilar och teknik och spel. Även sport och träning.
Svar till Helper [Gå till post]:
Jag önskar att jag bara kört på faktiskt. Tänk om man hade kunnat byta ut utseendet mot social kompetens och bekvämlighet? Det hade varit ett lätt val för mig. Det har bara varit frustrerande att veta att vem som helst hade velat ha mig men det spelar ändå ingen roll när jag inte känner några tjejer. Eller andra oavsett kön överhuvudtaget.
Jag önskar att jag bara kört på faktiskt. Tänk om man hade kunnat byta ut utseendet mot social kompetens och bekvämlighet? Det hade varit ett lätt val för mig. Det har bara varit frustrerande att veta att vem som helst hade velat ha mig men det spelar ändå ingen roll när jag inte känner några tjejer. Eller andra oavsett kön överhuvudtaget.
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Jag ser inte hur det skulle betyda att han har autism?
Autister ljuger snarare aldrig.
Jag ser inte hur det skulle betyda att han har autism?
Autister ljuger snarare aldrig.
Svar till Karolinen [Gå till post]:
Jag kom i helgen på att typ 5 tjejer raggade på mig, men jag visste inte hur jag skulle svara då jag varken var sugen på förhållande eller ligg.
Men varför såg jag de inte bara som vänner som talade om intressanta saker?
Alltså jag hade inte ont om samtalsutbyte, men bara olikt mig att inte komma med genfrågor, mer likt mig för 3-5 år sedan än den jag är idag.
Så mitt tips: Fråga alla om exakt allt, du lär dig (jag skulle säga att jag var helt autistisk innan jag fyllde 21, och då är jag fortfarande emellanåt sjukt autistisk (varierar med självkänslan)).
Lär känna igen på utseende de som verkar ha samma intressen.
Och om du bor på en större ort, starta en samtalsstuga för att diskutera historia.
Eller om du har tid/pengar, hyr ett garage, köp en hyffsat skruttig men rolig och funktionell bil.
OSV osv.
Och vänligen, även om det är om fem år från nu.
Om du någonsin hittar en tjej med de intressen du nämnde, berätta för mig, jag behöver motbevis för mina sista fördommar.
Jag kom i helgen på att typ 5 tjejer raggade på mig, men jag visste inte hur jag skulle svara då jag varken var sugen på förhållande eller ligg.
Men varför såg jag de inte bara som vänner som talade om intressanta saker?
Alltså jag hade inte ont om samtalsutbyte, men bara olikt mig att inte komma med genfrågor, mer likt mig för 3-5 år sedan än den jag är idag.
Så mitt tips: Fråga alla om exakt allt, du lär dig (jag skulle säga att jag var helt autistisk innan jag fyllde 21, och då är jag fortfarande emellanåt sjukt autistisk (varierar med självkänslan)).
Lär känna igen på utseende de som verkar ha samma intressen.
Och om du bor på en större ort, starta en samtalsstuga för att diskutera historia.
Eller om du har tid/pengar, hyr ett garage, köp en hyffsat skruttig men rolig och funktionell bil.
OSV osv.
Och vänligen, även om det är om fem år från nu.
Om du någonsin hittar en tjej med de intressen du nämnde, berätta för mig, jag behöver motbevis för mina sista fördommar.
Tillägg av TLTGja 2019-05-14 17:09
PS:
Det enda hjälpsamma tipset:
Det är bättre att fråga om folk kan lägga till sig själva via ens facebook om man vill ha vidare kontakt.
Särskillt om man är så dålig på namn att man inte hör stavelserna som bygger upp ett namn och man måste säga "vad sade du" 5 gånger.
Särskillt på fyllan.
Det är så jag fått de vänner jag har.
PS:
Det enda hjälpsamma tipset:
Det är bättre att fråga om folk kan lägga till sig själva via ens facebook om man vill ha vidare kontakt.
Särskillt om man är så dålig på namn att man inte hör stavelserna som bygger upp ett namn och man måste säga "vad sade du" 5 gånger.
Särskillt på fyllan.
Det är så jag fått de vänner jag har.
The leetest herperderper
Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Jag gillar alla tjejer, något fel på mig
Ansvariga ordningsvakter:
RoadGunner
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!