Jag följde med henne hem i stort sett varje dag, även under lov o.s.v., vilket är varför det gjorde så ont när hon senare i sjuan började växa ifrån mig. Hon började vara med tjejer från parallellklassen och hängde med dem jobbiga fuckboysen i klassen, och till slut pratade vi inte ens särskilt ofta längre.
Eftersom att jag började känna mig väldigt ensam då hon var min enda kompis i den nya klassen hon fått mig att byta till så sökte jag in till en ny skola och jag kom in. Jag ville börja om på nytt helt enkelt. Och precis som innan varje skollov så säger vi till varandra att vi ska hålla kontakten, enda skillnaden den här gången är att det inte höll.
Jag tänker väldigt ofta på henne än idag, och nu är jag 17 och har pojkvän. Jag tror inte att jag insåg det förr men jag är kär i henne. Fortfarande efter dessa 3 år är jag kär i henne och jag kan ingenting göra. Jag har henne på Snapchat och ser henne lägga upp bilder när hon är med sina nya vänner och jag blir svartsjuk. Jag vill vara hennes vän och inte minst hennes flickvän, men det kommer inte att hända efter 3 år utan kontakt. Dessutom har jag pojkvän och jag har ingen aning om hon är bisexuell eller ens har tänkt på mig på det sättet så det enda alternativet jag har är att komma över henne och gå vidare.
Missförstå mig inte, jag älskar min nuvarande pojkvän men inte som jag älskar henne. Hon var speciell.
Jag behöver hjälp. Hur ska jag kunna komma över henne? Jag har försökt sluta tänka på henne i över ett år men hon finns hela tiden i mina tankar.
Tillägg av aanonym 2017-04-11 03:39
Förstår att det optimala skulle vara att umgås med min pojkvän, vänner, familj o.s.v. men jag har inte särskilt många vänner, en tjejkompis men inte alls i närheten så bra som E, och sedan två killar från min klass jag knappt känner. Min pojkvän är jag alltid med och vi spelar och sånt men det stoppar mig inte från att tänka på henne så fort jag inte är upptagen med något annat.
Förstår att det optimala skulle vara att umgås med min pojkvän, vänner, familj o.s.v. men jag har inte särskilt många vänner, en tjejkompis men inte alls i närheten så bra som E, och sedan två killar från min klass jag knappt känner. Min pojkvän är jag alltid med och vi spelar och sånt men det stoppar mig inte från att tänka på henne så fort jag inte är upptagen med något annat.
