Jag skulle vilja berätta lite om min pappa och vad han har offrat för familjens bästa.
Det började för 4 år sedan då min mamma (som alltid bråkade med pappa och gifte sig bara med han för att komma hit till Sverige) sa åt mig att gå till skolan och säga att min pappa slog mig. Jag var liten så jag gick till skolan och sa det. Då blev det kurator och varje kväll sa mamma igen att jag ska gå till skolan och säga att pappa slog mig. Självklart gjorde han inte det. Tiden gick och jag hörde mer och mer hur mamma pratade med sina vänner om att ta pappas pengar och bilen och göra han utan hem. Jag blev lite äldre (7år) då jag enligt Socialen byter side för att min pappa hotade mig. Nej jag "bytte" sida pga att jag förstod att mamma var dum i huvudet och att jag älskade min pappa så inne helskotta mycket. Tiden gick och det blev BUP och barnhem, men pappa räddade mig från alla. Mamma började ge upp på mig och började hjärntvätta min syster istället. När hon skulle gå till jobbet sa hon bara hej då till mig men inte till min lilla syster, vilket gjorde henne väldigt ledsen. Om vi hoppar fram lite till, så slutar det med att 3 Poliser kommer in och drar mig ut. Min pappa kunde inte göra motstånd men han hade en kompis som filmade vilket jag tror hjälpte han i rätten. Nu skulle jag till det sista barnhemmet och det värst. Jag placerades på Vassbo Behandlingshem. Det fanns bara störda 15-16 åringar där och de slog mig. jag ringde till pappa varje dag och grät medans han försökte få ut mig. Vassbo tvingade mig att städa huset och bilarna och skolan och om man inte gjorde det så drog de ut dig med våld eller så fick du inte mat. Min pappa kämpade dag och natt, ringde till alla politiker och mailade social med nya bevis klagomål och inspelningar från samtalen med mig. Min pappa fick ut mig från vassbo innan min födelsedag. Det visade sig också att mina farföräldrar bad till en apostel dagen innan. Men jag tror mer på att det var min pappas hårda slit. När jag kom hem började ett nytt liv. ingen mamma men ingen syster heller. Jag saknar henne fortfarande min hon har ansökt om ett besöksförbud och hon fick det. Hon kallade pappa en pedofil och mentaltstörd idiot. Min pappa har älskat mig och min syster mer än vad hon kommer göra under 3 livstider. När hon var ute och festade var pappa hemma och lagade mat lekte med oss hjälpte mig med läxan osv. Vi har inte varit rika. Min pappa är hos Kronofogden med cirka 1 miljon kr, pga huset och advokater. Men ända har min pappa gjort allt för att jag ska ha det bra. Vi har åkt till rumänien varja sommar och till bulgarien med all inclusive, Kanarieöarna och USA, Danmark, Österike m.m.
Nu har jag fått reda på att min pappa kanske ska få cancer. Medecinerna hjälper inte och nu ska de testa en ny medicen som reducerar imunförsvaret så svullnaden går bort. Cancern kanske bildar sig i columen, tjocktarmen. Han blöder redan mycket från tjocktarmen.
Jag är orolig, för min pappa tycker jag är den bästa pappan som någonsin finns. Självklart tycker alla det. Jag vill tacka han för allt han har gjort och för att han har motiverat mig/disciplinerat mig, gett mig tips om livet/bilar/kvinnor/arbete.
Jag postar detta för jag vill höra vad ni tycker.
Ni måste också förstå att historien är VÄLDIGT förkortad.
MVH
En stolt son.
CHICKHEINZ!
