Jag har skrivit liknande saker förut, jag vet det, men det är första gången jag lägger fram mina egna "fel" och inte bara de andras.
Men jag går i en klass med bara tjejer och en kille utöver mig (som i sin tur är borta mycket) känner ingen direkt respekt av tjejerna jag tycker att jag ger dem respekt för allt. Eller inte nu längre.
För det första så skäms jag för de mesta för dem... dels så ignorerar de mig när jag försöker kallprata med dem, om vad som helst, det går inte att skämta med dem, bara om nån av dem råkar vara ensam.
Det är ett stort rum utanför klassrummet, ett uppehållsrum där det finns många bord och stolar, klasserna under brukar flytta omkring stolarna så ofta de vill eller what ever, går sista året på gymnasiet men ibland så är folket på skolan rena rama högstadieklassare.
Men i alla fall så om jag sätter mig vid ett bord, så sätter sig resten av klassen vid ett annat, sätter jag där de sitter så sitter de väll kvar men om de går ut och röker, kommer tillbaka så sätter sig de på ett annat ställe... samma sak gäller matsalen, sätter jag mig vid dem så tittar de oftast inte på mig, kanske besvarar vissa saker men oftast inte, om jag sitter vid ett helt ledigt bord så sätter de sig bakom mig vid ett annat bord fast det är ledigt där jag sitter.
Frågade dem en gång men de ignorerade mig bara som vanligt, jag vet att de hörde, kände faktiskt för att skälla ut dom.
Sedan tar de bussen när det är tio minuter till ett ställe, säger man något om det så gnäller man, käns rätt bra att vara lite kaxig mot dom, de förtjänar ju det.
Eller när ena tjejen var i London och jag frågade hur det var där, så svarade hon bara "hurså" ... de andra tjejerna får väll fråga desamma och hon besvarar frågorna?
Eller i somras när jag hejade på henne och hon tittade på mig som hon inte kände mig.
Lärarna säger att jag är för olik dom, jag vet inte om det verkligen stämmer till hundra, en tjejs musiksmak pekar åt samma håll som mitt, en tjej är typ lika kaxig som mig... Annars vet jag inte.
De gnäller på allt och alla, kanske jag också gör, om det inte "smittar av sig" ... oftast så vet jag inte ens om att jag är otrevlig, gnällig, eller pratar högt (Har svårigheter men det är inte relevant) det är saker de borde veta vid det här laget.
Vid julavslutningen så sa jag god jul men de hörde inte ens på mig men pratade med en massa andra tjejer, de var otrevliga mot miog och låtsades som de inte visste vem jag var, så odrägliga var dem.
Fick ångest den dagen mådde helt enkelt piss, ville bara bort.
Det har egentligen alltid varit så, när jag till exempel ska gå förbi randoms tjejer så kan de bete sig som jag vore nå äckligt.
"Jag går på andra sidan" typ kan de säga, jag inbillar mig inte jag hör ju det.. varför är det typ nästan bara tjejer som beter sig så?
Tjejer använder sig av mer att ignorera och visa med kroppsspråket vilka de gillar eller inte.
Killar använder ord oftast, jag har stött på killar som varit idioter men då har de oftast använt ord som sagt eller retat/härmat en osv.
Det är lättare att ignorera.
Sedan ångrar jag att jag är lite otrevlig mot dem... vill ändra på den punkten.. min bild av tjejer lär nog finnas kvar ett tag.
Varje gång jag träffar en ny person så är jag rädd att bli retad, blir väldigt förvånad om nån random kommer och pratar med en.
Förvisso det händer aldrig.
Beror dock på sammanhanget...
Hur ska jag göra för att få respekt fast jag ger de respekt?
Jag tycker att man ska visa respekt för alla, men om de inte visar respekt tillbaka så visar jag inte någon, förr gjorde jag det.
I klassen är det dock så jag visar respekt för alla för att de går i min klass, för det ska man väll?
När jag skämtar så använder jag sällan sarkasm, men ironi som ibland tolkas för seriöst av dem.
Ordvitsar använder jag mig mest av, ett släktdrag kan man säga.
De är svårt att skämta med ordvitsar för de förstår oftast inte dem.
Om det är för att de är från stan' eller bara tråkiga vet jag inte.
Det finns ju bra folk från stan' såklart, men att folket i den här stan' inte är så lättsamma som jämfört med andra städer är ingen nyhet.
Sedan tillbaka till min "tråkiga" sida, är lite lillgammal av mig fast vafan, om tjejerna gör världens liv i uppehållsrummet då är det väll klart man be de lugna ned sig <.< De är mellan 17-19.
Ironiskt nog så är jag inte så mogen själv, eller ja det beror på vilket set man är mogen på, man kan vara mogen på många olika sett.
Finner mig lite mer mogen än tjejerna på vissa håll, jag lyssnar till exempel på alla fast de lyssnar sällan på mig, de börjar snacka med en annan tjej eller något när jag ska prata.
Annars är jag kanske inte så mycket mogen, om det är lite för att min omgivning är omogna (menar då skolans elever) ...
Om jag ska vara ärlig så tror jag inte att det är så många som är mogna för sin ålder. Jag orkar inte gå mer OT.
Har också en tendens att vilja säga vad jag tycker, det är självklart en del saker för min del, kanske för att jag är smått bortskämd med bra släktingar/familj/osv.. talar inte illa om en elev bara för att denne inte kan stava ordentligt till att man är löjlig om man snackar skit.
Jag undrar hur jag ska förbättra min egen attityd mot folk.
Förra året så var jag snäll mot allt o alla det är jag inte längre så länge de inte är snälla med mig.
Vad är det för "fel" man gör så man blir behandlad så?
Känner du för't, gör't