Jag gråter, kan inte sova och gruvar mig varenda dag över att gå till jobbet, får ingen lust att göra något roligt på min fria tid då den tiden går till att fokusera på att andas ungefär >.<
Varför känner jag såhär? Nytt jobb + ny stad på samma gång?
Jobbar dessutom i hemtjänsten så är ju att hitta och jobba ensam. Alla brukare är jätte snälla och jag hittar till alla, kollegorna är snälla så det är inte det.
Hur länge ska man behöva känna såhär och varför? :(
Norrland, Kalix, nyiflyttad