Du kan kika på min text men glöm inte att den är Urkund och upphovsrättsskyddad.
Skrev den i början av läsåret så inte mitt starkaste arbete i några aspekter men du kommer hitta mycket fakta om olikheter.
En jämförelse mellan romanen Ondskan och filmen med samma namn
Inledning
”Könsdriften sätter omdömet ur spel skulle man kunna säga” från filmen ”det är en drift så stark att den sätter omdömet ur spel” från sidan 202. Citaten här visar på något av det jag gillar mest med ondskan både filmen och boken. Genom att lägga fram till synes oviktiga kommentarer eller fördröjningar i bildrutor så spelar man på att väldigt subtil ge ledtrådar om vad som kommer att hända. När dessa kommentarer lades fram så var det biologiläraren som pratade om tjädertuppar. I filmen gjorde han det i ett klassrum och i boken gjorde han det utomhus men detta spelade ingen roll eftersom budskapet blev detsamma. Senare i handlingen hände exakt detta, Erik ”Fraterniserade” eller snarare hade intimt umgänge med en ur kökspersonalen. Detta omdömeslösa beteende fick han nästan att bli reglerad från skolan. Ett annat bra exempel på det subtila spel filmen spelar på tittaren är när han får en lagbok i julklapp av Pierre. Även om detta exempel är lite mer rättfram är det ändå ganska fascinerande. Allt går ut på att Pierre och Erik diskuterar att skolans lagar inte borde stå över rikets lagar efter Erik fått lagboken. Senare i filmen efter Erik blir relegerad så ligger han och tänker och helt plötsligt ser han lagboken ligga tydligt på bordet. Efter Erik sett lagboken blir alla kort utspelade fort då han snabbt springer och hämtar visitkortet från Ekengren och tittaren förstår vad som kommer att hända. I min jämförelse har jag valt att undersöka och visa hur miljön är beskriven. Jag har också valt att gå in på handlingen delvis rent generellt hur skaparna har valt att prioritera och bygga upp filmen. Jag har även undersökt mer enskilda händelser som spelar en storbetydelse. Jag har även begränsat om man bortser från det ovantill valt att beskriva mer subtila saker som citatet om ondska av rektorn. Som avslutning har jag gått in mer detaljerat och kliniskt på den politiska aspekten av Stjärnsberg något som fascinerat mig. Den politiska disciplinen går ut på att ta upp klasskildringar och vissa bakomliggande motiv.
Miljön
Läroverkets miljöer beskrivs utförligt i boken men väldigt begränsat i filmen. På sidan 12 i boken kan vi hitta citat som beskriver hur byggnadens yttre dvs. fasaden såg ut. Fasaden beskrevs som en jugendbygnad som enligt
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jugend kan beskrivas som en byggnadsstil som använder sig av ornamentik, speciellt med växt och djurmönster. Byggnaden var även grå enligt boken och kunde beskrivas som en ”ruvande borg”. Att byggnaden beskrivs som en borg med jugendstil drar tankarna till att det var en mäktig ganska fritt liggande byggnad med fina utsirningar och enligt boken hade byggnaden även skulpturer som den av Ikaros vid entrén. Byggnaden hade även stora valv och en mäktig ekport. På sidan 17 får läsaren veta att det finns höga friser med förgylld text skrivet på latin som sträcker sig runt aulan och förkunnar kristna läror. På sidan 51 beskrivs läroverket ytligare läsaren får då veta att skolan har vita höga fönster och gråa slitna marmorgolv. Även att läroverket bara visas i några minuter under filmens början har filmskaparna lyckats fånga bilden av skolan som beskrivs i boken. I filmen kan du se en stor grå byggnad i jugendstil som har en hög stenmur runt sig så att den ligger precis som en borg. Skolan har på insidan marmorgolv höga vita fönster och valv i jugendstil. På insidan hittar vi även en staty och väggmålningar, allt detta bevisar att filmens beskrivning av läroverkets miljö är extremt trogen boken. I boken beskrivs det på sidan 53 att Eriks mor spelar på en svart flygel medans i filmen spelar hon på ett piano. Hon var även mycket vackrare klädd i boken än i filmen då hon i boken hade en ljusblå klänning medan i filmen hade hon en blus. Man valde även att ändra på handlingen för att ge mer kraft åt advokat Ekengren längre fram i filmen och för att mamman beskrivs på ett mer självständigt och inte lika förtryckt vis i filmen. Händelseförloppet innan Erik kom till Stjärnsberg är helt uppenbart också förändrat detta ger Eriks tidigare liv en mer mörk karaktär och hans karaktär tolkas som mer hänsynslös. Resultatet av detta är att i filmen får vi se Eriks som en riktigt brottslig person som utövar tillsynes omotiverat våld i sitt liv innan han kom till Stjärnsberg. En av anledningen att man ger Erik ett mörkare och grovare förflutet är så att det bli lättare att förstå hur Erik kan sätta sig in våldscener och diskutera våld så naturligt utan att behöva ta upp halva filmen med att beskriva vad han tänker på hela tiden. Stjärnsbergs miljö beskrivs grundläggande ungefär likadant även om det vore praktiskt svårt att fixa en miljö exakt som den som beskrivs i boken. Huvuddelarna som Olympen och den fina utomhusmiljön beskrivs nästan lika. På sidan 57 står det ”De flesta husen var vita med rött tegeltak; en stor eklund i centrum, grusgångar, kortklippta gräsmattor, rosenrabatter.”. I filmen när han anländer till Stjärnsberg får vi tydlig se många hus med tegeltag dock mer gul fasad än vit detta som jag nämnde av rent praktiska skäl. Gräsmattor, grusgångar allt detta visas precis som det beskrivs i boken. Cassiopejas fasad visas upp vid endast ett tillfälle då under klosternatten, byggnaden är då en vitbyggnad med putsfasad och ingen text som Olympen har. I boken omnämns Cassiopeja i slutet på sidan 57 och beskrivs som en trist grå barackliknande byggnad. Att bygga upp en avlång barack inför filmspelningarna ansåg skaparna troligtvis vore praktiskt omöjligt eller för kostsamt. Insidan på Cassiopeja ser dock ut som en barack med enhetlighet och symmetri och en relativt spartanskt miljö. I boken beskrivs matsalen ha burdusa väggmålningar ”Tänk bara på hur dom där väggmålningarna i matsalen ser ut.” ”Javafan . . . stora bamsiga blonda kvinnor med jättepattar som har flätor i håret” s74. Matsalen har i boken tjugo långbord med tjugo elever vid varje bord enligt sidan 60. I filmen finns det dock bara sju bord och vid varje bort sitter bara 9 elever och matsalen ser väldigt spartansk och tråkig ut. Varför man valde att göra så kan ha med att man ville göra interaktionerna mellan Marja och Erik lättare eller att man inte kunde hitta 400 statister vilket skulle förändra tonläget i filmen totalt.
Handlingen
Förutom att förändra tonläget genom att minska antal statister grovt så har skaparna som jag tidigare visade när jag nämnde advokat Ekengren, ändrat handlingen flertal gånger. I filmen valde man att inte filmatisera delarna som handlade om Eriks liv på läroverket och hemma. I boken kan vi på sidan 8 och framåt se exempel på hur hans liv på läroverket fungerade. Exempel på detta är maktkonflikterna i hans gäng mellan Erik och Göran som då fick hjälp av fyrtornet. Man väljer också bort de invecklade förklaringarna om hur allt fungerade på skolan. Något som om dem valt att ta med skulle tagit extremt lång tid då man skulle behöva skapa naturliga okonstlade scener för att visa upp dem och få Erik och andra att prata om dem. Med dem syftar jag på regler, vanor och allmänt traditionerna och hur saker fungerade på läroverket. Genom att ta bort fokus från Eriks tidigare liv så kan man lägga mycket mer fokus på Stjärnsberg och därmed lyckas skapa en övergripande och tillstor del exakt bild av hur det fungerade där. Man valde att visa Eriks pappa på ett gentemot boken udda vis då han i boken framstår som en psykopat ”Farsan skrattade nästan hela tiden åt det som hände och han hejade på Romulus och Remus med såja såja duktiga hundar”. Även om han i filmen framställs som en hemsk människa så får man även se hur han tävlar med Erik om att visa sig duktig. I filmen så ser man tydligare hur han blir tvungen att avbryta och säga nedvärderande saker när Eriks mor berömmer han över hans betyg. Detta gör att man tydligare kan få en bild av hur familjesituationen fungerar och varför det går till som det gör. Man väljer att ta med när han är på rektorns kontor men lägger fram en mer allmän förklaring om varför han är där. Detta gör man för att som jag tidigare nämnde kunna lägga fokus i filmen på Stjärnsberg. Man väljer att ta med rektorns ”Du är ondskan själv och sådana som du måste förgöras” detta är en viktig stöttpelare i vissa av dem mer djupliggande teorierna som tas upp i boken. I filmen spelar uttalandet en viss roll då man i slutscenen som tillexempel kan höra han säga ”sådana som du måste förgöras” till sin styvfar. Dock säger rektorn inte likadant i filmen då säger han ”Det finns bara ett ord för sådana som du och det är ondska”. Vi hittar även referenser till uttalet i filmen efter Erik har blivit bränd med en cigarett då säger han till Pierre ”Jag vet bara att sådana som Silverhielm måste bekämpas”. I filmen säger Eriks mor ”vi har bara ett år kvar till gymnasiet” medan i boken säger hon ”Men dom här två åren kvar till gymnasiet ska vi i alla fall klara av”. Dessa grova olikheter är viktiga stöttepelare för hur filmen fungerar då man väljer att ha nästan alla andra repliker före och efter uttalandet likadana. Inga försök att dölja att man gör på detta viset görs, utan man visar tydligt att här har vi valt att förändra händelseförloppet. Varför man gör på det viset är självklart för att kunna skapa en spännande och kompakt film som kan följas mycket lättare utan att bryta mot normen att filmer ska vara runt en och en halv timme. När Erik anländer till Stjärnsberg får vi se nästa revolterande förändring. Filmskaparna väljer att introducera Otto von Silverhielm från början istället för Bernhard von Schrantz. Silverhielm tar därmed rollen som ordförande i rådet från början och gör det möjligt att undvika att ta upp valkampanjen som omnämns för första gången på sidan 156. Valkampanjen är inte det enda man slipper att ta upp genom att ha positionerna glasklara genom hela filmen blir det enklare att inte ta upp facket. Anledningen att man inte vill ta upp dem är för att filmen inte ska tappa fokus och glida från handlingen det blir mer svårtolkat om man måste byta en av huvudkaraktärerna. Filmens tidsram är självklart också en faktor då att ta upp facket skulle bara skapa 5-10 minuter tråkig byråkrati att fylla filmen med. Man väljer även att ge Silverhielm en mer personlig och mänsklig sida vilket känns okonventionellt men intressant om man läst boken. Du kan i filmen se att Erik till och med omnämner Otto som trevlig. I samma högtrycks anda som resten av filmen väljer man att visa Marja redan vid första måltiden i kontrast med boken. I boken skapar hon istället ett substitut till Pierre och introduceras ungefär tio sidor efter Tanguy lämnade skolan. Även Johan visas upp vid första måltid, en person som i filmen får en helt annan roll som en i gänget med Pierre och Erik. Johan skapar en bra kontrast till dem andra och det kan vara anledningen att han fick en större roll. För att göra en lång lista längre så väljer man även att visa upp en peppis vis första måltiden och berätta om den direkt efter. I boken spelar Johan bara en biroll som pådrivande kraft mot rådet. Peppisar omnämndes inte alls vid första måltiden i boken utan omnämns inte fören på sidan 66 efter han blivit medlem i skollaget i simning och varit med på idrottsdagen. Sådana mindre förändringar är ett genomgående tema dels för att undvika att det blir för långdragna diskussioner dvs. att hålla en viss nivå av action och spänning uppe i filmen. Förändringarna tillåter också filmskaparna att hålla filmens längd på en kontrollerad nivå. Förutom att förändra den kronologiska ordnigen så väljer dem att linka samman två eller flera viktiga punkter i filmen, genomgående ofta tre tillsammans. När Erik vägrar sin första peppis dras samman på ett bra sätt med att han blir medlem i simlaget och avslutas med att han vägrar putsa skorna på Olympen. På Olympen när han kommer dit nämns både att han är käftig och att han är en ”badpojke” detta ger en bra sammanfattning av de tre huvudpunkterna. I boken blir han istället kallad till Olympen pga. att han gjort bra prestationer på idrottsdagen något som är ganska skönt att dem inte tar upp i filmen. Anledningen att saker som idrottsdagen tas bort är precis som med rådet att det förflyttar fokus och gör handlingen ytligare komplicerad. Eriks relation med andra elever skulle bli mer svårtolkad om han dels gick till final i tävlingen men sedan blev kallad råtta. I filmen blev han kallad råtta för att han vägrade ställa upp i rutan, detta var till en viss del en nödvändighet för att ge han en mer pacifistisk sida. Erik ringde även hem efter detta och pratade med sin mamma och på så vis fick han ännu djupare karaktär rent emotionellt. Dessa händelser bygger tillsammans med att han säger till Pierre att han inte vill slåss upp hans karaktär till en liknande som den i boken. En ännu tydligare sammanlänkning av händelser är när han gräver en grop, observera att gropen i boken är två kubikmeter och i filmen är den bara en kubikmeter. Sammanlänkningen är när Tosse joggar förbi och berättar rent spontant att amerikanska simmare har börjat med simträning. Sammanlänkningen tillåter handlingen att flyta snabbare samtidigt som att man inte behöver förklara för tittaren att han har kontakt med sin gamla simklubb. Sådana förklaringar skulle vara ointressanta och dra ut på tiden i en film. I scenen efter han grävt sin grop och ska fylla igen den står det i boken ”Erik såg liksom på film hur han höjde spaden och drämde till snett över örat och nacken på viceprefekten”. I filmen använder dem ett extremt subtilt språk nästintill o tolkbart för någon som inte läst boken. Erik höjer sakta spaden så att den nästan ligger vinkelrätt i handen och stirrar på Dahlén samtidigt som Gustav sneglar på spaden. Att vara så här subtil ger ett djup i filmen men kan göra den tråkig om man bara kollar på den av rent nöjes syfte som lekman. Marja introducerades redan vid första måltiden som jag nämnde tidigare. I filmen har skaparna valt att ta med Marja tidigt och i många scener för att inte göra slutet på filmen för långt. Marja är istället med konstant under större delen av filmens mitt. Detta ger förutom en mer spännande historia också det ända praktiska alternativet att ha med henne i filmen och utan hon skulle det bli svårt att fixa till ett trovärdigt slut då det var hon som skrev brevet. Marja linkas ihop med scenerna som har med straffarbete och arrest och göra och kan på så vis få en naturlig del i filmen tidigt. Marjas karaktär tas också upp i samband med att Erik blir misshandlad i matsalen av Silverhielm. Det är väldigt bra gjort att kunna få in hon väldigt ofta i filmen tillsammans med andra situationer och på så vis bygga upp hennes karaktär utan att det tar för stor del av filmen. I boken där Marja inte omnämns fören på sidan 257 blir det mer utfyllnad i misshandelscenen i matsalen ”Det var rektor som inte längre kunde sitta och låtsas om ingenting eftersom det stänkt blod i hans mat”. Ytligare fyra händelser som man i filmen tydligt väljer att linka samman även att de i boken inte hör i hopp. När Pierre hamnar i rutan väljer man att Erik ska bli skållad dagen efter och för att göra trycket och action ännu mer intensiv väljer man att Erik ska ha intimt umgänge och att Pierre lämnar skolan precis efter. Alla dessa fyra händelser länkas samman och händer inom förloppet av två dygn. Anledningen att man gör så istället för att göra som i boken att hålla dem fristående är dels tidsramen men också för att det ska bli bra film av det hela. Att hålla en sådan hög press i förloppet gör det roligt och intressant att kolla på. Efter att Pierre lämnat skolan så behövs det självklart en motprestation av Erik för att hålla handlingen realistisk men också spännande. I boken tog man den komplicerade vägen med utfrysning av höken och förtroenderöstning om facket detta visas på sidan 249 och 250. I boken valde man också att lägga in Eriks gerillakrig med maskering och att introducera Marja. Kortfattat gick man ganska intensivt framåt. I filmen så skulle detta inte gå av anledningar tidigare förklarade istället blir detta den perfekta platsen att lägga in när Erik går upp i rutan. Efter Erik varit i rutan får han veta att Marja blivit avskedad något som i boken fungerar mer som ett straff från rådet för Eriks misshandel av rådsmedlemmar. Filmen rundas sedan av ganska kliniskt med att han får brevet från Marja och blir relegerad. I filmen väljer man dock att låta advokat Ekengren komma till skolan personligen detta ur rent underhållningssyfte. Intressant är att man väljer att ta med scenen där Erik hotar att misshandla Silverhielm även att den inte har någon betydelse i förloppet. Filmen avslutas sedan lite mer blygsamt med en ganska liten skolavslutning där Erik inte åstadkommer några revolutionstankar genom att visa sin mössa med hål i som han gör i boken. Filmen avslutas dock med att Erik konfronterar sin styvfar precis som i boken.
Politiska aspekter
Jag valde att ta upp lite politiska jämförelser som jag sa tidigare för att jag anser Stjärnsberg vara ett intressant objekt. Huvuddelen ur de politiska aspekterna på skolan handlar om föraktet för sossar, gympalärarens strid mot systemet och adelsstatusen. I filmen ser man att idrottsläraren har tydligare motiv än vad som visas i boken Erik märker av dessa motiv också och säger intressant nog ”Ingen heder bara olika sätt att jävlas”. Citatet är en faktiskt en ganska tung pik mot idrottsläraren. Idrottsläraren säger även ”visa dem jävlarna” och utnyttjar Erik som ett redskap mot ett system han ogillar. I filmen omnämns också att han har rykte att vara socialdemokrat om sig något som är ganska självklart då han skär sig mot det extrema högerklimatet som råder på skolan. ”Han säger även visa dem att man inte behöver heta Lewenheusen för att vinna pokalen” detta säger han i filmen och det visar på hans förakt mot adelssystemet. Vi kan se tendenser till Nazism ibland de adliga då de anser mindre om Judar i boken ”samt att det efter 1956 icke var korrekt att bedöma judar som dåliga soldater”. Vi ser även högertendenser då dem benämner Sveriges regering som ”rödgardister” dvs. väpnade kommunistiska styrkor bifogad källa
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rödgardister. Stjärnsberg är grundläggande ett våldsamt system med starka patriotiska och högervanor som elitism. Ytligare exempel på elitismen som råder på skolan är självklart att man måste tävla mot gymnasisterna i boken och att det är meningen att dem svaga ska få stryk av dem starka. Politiska aspekter angående elitismen och adelsstatusen visas även i filmen när dem pratar om bordsplaceringen som utgår ifrån adelskalendern. Ytligare ett sätt man kan se att dem ser sig som en överklass är hur lättvindigt dem avskedade Marja och hur dem ser ner på både kvinnor och invandrare. System är därmed också rasistiskt och Patriarkiskt. Den rasistiska sidan av Stjärnsberg förstärks bara ytligare av de gamla nazist vanor som finns kvar.
Jag hette tidigare RosaGlitterPonny
