Tack för att du/ni klickade på min tråd, för jag behöver verkligen tips och råd!
Jo jag är en tjej som fyller 17 nästa år. För två år sedan hade jag ätstörningar och gick ner väldigt mycket i vikt, jag var då runt 175 och vägde som minst 52 kilo, jag var väldigt tunn.
Men jag har faktiskt inga som helst problem med att jag såg så smal ut, för jag såg verkligen inte ut som ett sklett utan jag var bara lite undernärd. Jag är helt medveten om vad anorexi innebär, för jag själv var påväg in i det och min bästa vän har diagnosen sen två år tillbaka.
Nu väger jag 79-80 kilo och är 179,5 cm lång. Jag kan inte titta mig i spegeln utan att se massa överflödigt fett som sitter på fel ställen, som dallrar och bara gör så jag ser tjock ut. Mina vänner, familj och andra runt omkring säger att jag ser helt normal ut, inte för tjock och inte för smal. Men när jag hör det där, "du är inte smal, du är normal" för mig är det "du är tjock men inte överviktig" Detta kan låta väldigt konstigt kankse, men för mig är det något som jag själv vet om att jag alltid kommer tycka.
Jag vill verkligen gå ner till och väga som max 60 kilo för jag klarar verkligen inte av att se mig så här som jag är nu. Att bara se bilder på mig själv för två år sen får mig deprimerad och ibland känner jag bara för att prova på att inte äta. Men jag själv vet att det avsolut inte är bästa sättet eftersom jag sett konsekvencerna för det med egna ögon och jag har provat flera gånger men inte klarat av det mer än tre dagar. När jag vägde som minst ville min mamma att jag skulle börja med p-piller vilket jag inte förstod kunde öka min vikt, men det va precis vad min mamma va ute efter antagligen, så nu har jag gått upp mer än 20 kilo på två år, och att gå upp 20 kilo sådär är inget en tjej vill göra, och jag har också fått äckliga bristningar på mina höfter och början på insidan av låren, och hur snyggt är det?
Jag tränar minst 3 gånger i veckan, spinning, gymma, och magdans, Men jag ser absolut ingen skillnad på mitt överflödiga fett..jag har tränat i över två månader såhär, Jag äter bara godis samt annat onyttigt på helgen, händer att jag tar en kaka på något subwaymål nån dag i veckan, men en kaka ska väl inte sätta sig direkt på magen heller?!
Det enda sättet jag funderat ut är att sluta äta, för min del fungerar ingenting annat. Alla biverkningar är jag medveten om, men jag har funderat ut sett att komma undan dem, okej jag kommer inte komma undan en enda egentligen men att försöka undgå dem är ett bra försök iallafall. Vad alla säger i andra forum och andra länkar om att svälta sig själv, är att musklerna bränns först, och det är jag väl medveten om, men jag kommer att träna minst varannan dag för att samtidigt träna muskler och få bort fett, och sen samtidigt svälta mig med mat. Och ja, mina muskler kommer ta skada som in i, men det får jag ta.
I skolan har vi sådant här matkort, och jag vet inte alls hur jag ska kunna undgå att köpa mat för jag käkar alltid med mina vänner, så någon ursäkt för att inte äta lunch..behöver jag tips med !
Middagen hemma blir nog ingen konst för jag jobbar mycket kvällar så det är bara att slänga när jag kommer hem.
Alla som säger att detta inte är bra, det vet jag redan, men skulle endå behöva tips med hur man ska stå ut utan att äta, alla småtips blir jag glad över.
Bristningar är något man får eftersom man växer fort, men hur kan man handskas med bristningar, för man blir ju aldrig av med dem, så några tips på hur man kan göra dem mer osynliga eller kankse dölja dem när man är på stranden?
Tack för tiden du/ni tog att läsa detta långa inlägget, men jag är tacksam för exakt alla tips som du/ni kan ge mig ! kramar Linnéa
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
