Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Vägrar känna mig nöjd?

Skapad av TLTGja, 2016-05-28 23:41 i Kärlek & Relationer

3 136
13 inlägg
1 poäng
TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
0
Även om jag har upplevt glädje så slutar det i nån form av besvikelse?

Fast sånt är väl livet?
Och man måste bara se att man går starkare och gladare ur det hela?

"Possitivt tänkande"?

Men det är så trist.
Eller. Jag antar att man måste välja emellan att leva ett meningslöst liv där man ständigt söker efter nästa topp eller ett liv där man försöker bilda sig och inte söka nästa topp, för det lär väl sluta i droger?

The leetest herperderper

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

FantaaZtique
Visningsbild
P 26 Östersund Skrotlyftande Motormekare 2 031 inlägg
0

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Det låter som en form av depression, har du inte uppsökt hjälp så gör det. Har du redan gjort det så är det fel hjälp du fått, testa igen med någon annan som hjälper dig.

/mute keinanen

elinny
Visningsbild
F 30 Kändis 5 inlägg
0
Jag tror att det är ganska normalt att känna så.
Det som däremot inte är "normalt" är att känna så under en längre tid. Det är då du ska söka hjälp, när de dåliga dagarna är fler än de bättre dagarna.
TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
Trådskapare
0

Svar till elinny [Gå till post]:
Redan sökt hjälp. Men det är inte som att hamsterpaj inte hjälper.

Förutom kommentarer som är ''sök hjälp'' Det är ju mindre hjälpsamma än ''googla det'', Visst jag förstår att man måste flika in det någonstans, ifall någon skulle hitta tråden senare. Men hur många gånger har jag inte hört detta råd?

Snälla, jag bjuder ut mitt psyke för gratis hobbylobotomeri, Finns det verkligen inga som är intresserade?

The leetest herperderper

imnotree
Visningsbild
P 33 Kändis 267 inlägg
1
Skulle nästan säga att det, oavsett vad new age-are och annat flum försöker påstå, ligger i människans natur att aldrig vara riktigt nöjd (och då menar jag under en längre tid). Förmodligen någon slags överlevnadsinstinkt som finns kvar, det är ju lite samma "drift" som gör att man gärna försöker vara bättre än båda sig själv och andra.

Det jag vill komma fram till är att man får lära sig leva med att långvarig lycka bara är ett fantasifoster. Med det förstås inte sagt att livet suger i allmänhet, det kommer alltid komma nya glädjemoment, man kanske bara inte behöver göra för stor grej av "missnöjet" utan bara acceptera det. Att gnälla till någon (som du gör nu) eller ta ut det fysiskt (då inte via slagsmål! :D) brukar funka helt okej.

But we missed the point the whole way along. It was a musical thing and you were supposed to sing and dance while the music was being played.

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
Trådskapare
0

Svar till imnotree [Gå till post]:
Fast samtidigt så är det ju något som ligger i samhällets strukturer.

Men, jag antar man får försöka jobba på vardagarna och ''njuta'' på helgerna, som flera skrev i en annan tråd.

Men, abstinensen av lyckan gör mer ont än att gå deprimerad en längre stund.

The leetest herperderper

imnotree
Visningsbild
P 33 Kändis 267 inlägg
0

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Samhällsstrukturer bestämmer väl mest vad det är man söker efter (alltså typ pengar, status, sexuella partners osv), men jag tänker att själva sökandet skulle ske ändå.

Det är nog den lösningen flest människor kör på, men det känns som det skulle vara mer optimalt att kombinera den med att även ha ett jobb som man tycker är kul (alternativt jävligt roliga arbetskamrater som väger upp ett tråkigt jobb).

Det sista har jag inget bra svar på, mer än att man (inom rimliga gränser förstås, någonstans blir ju det där "sök hjälp" ett relevant tips) får lära sig leva med det. En vacker dag lär det vara någonting som klickar och man hittar någon sysselsättning eller person som gör dalarna lite mer hanterliga.

But we missed the point the whole way along. It was a musical thing and you were supposed to sing and dance while the music was being played.

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
Trådskapare
0

Svar till imnotree [Gå till post]:
Fast sökandet kanske hade varit mindre och lättare att uppnå?


Jag tror jag vet vad jag vill arbeta med, och jag lär uppnå det och få en stabil grund, för vidare sökande....

Det sista tror jag med.. och jag tror att det är en person. För jag har testat så många sysselsättningar, men det som ger mig stabilast ''nöjdhet'' är en äkta vän, kanske till och med mer än en.

Men. det blir nog lättare med åldern. Jag har kanske en tonnårskris.

The leetest herperderper

Tvillingen
Visningsbild
P 31 Hjälte 3 117 inlägg
0
Du kanske skulle testa att läsa lite filosofi? Då kan du nog hitta lite nya sätt att se på världen och på samma gång bli lite mer allmänbildad. Den här tråden på flashback kan nog vara till din hjälp för lite lästips, läste den för någon dag sedan och la en beställning av boken Främlingen för lite sommarläsning :)

https://www.flashback.org/t2701949

Jag är ond!

PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
0

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Vad är det du blir besviken på? Att glädjen inte håller i sig, eller hur tänker du?

Att humöret - med och motvind - går i dalar är en del av livet. Jag tror genom att inse och acceptera detta så kommer du ha lättare att hantera det.

Ett användbart koncept som är sprunget från den östasiatiska filosofin är acceptansens motpol - motstånd. Istället för att se och acceptera saker och ting som de är så gör man motstånd, vilket leder till ångest och oro. Ibland då jag mår dåligt så säger jag helt enkelt till mig själv "ok, jag mår dåligt nu." Så låter jag mig själv få vara det en stund. Övergången blir mycket snabbare och smoothare än om jag hade gjort en massa motstånd och forcera något. Ett litet vardagsknep, utan att behöva go hardcore Buddhist.

Över lag TLTgja, tror jag du är en person som behöver mycket stimuli i ditt liv för att må väl. Att hålla dig aktiv och ägna din energi åt saker som engagerar dig så du kan rikta den på något konstruktivt. Lägg filosofin och grubblandet på hyllan. Överlag så är övertänkande inte särskilt hjälpsamt alls. Jag får lite känslan av att det är som om du gärna vill tänka dig till någon slags lösning på allt - när i själva verket så tror jag en bättre väg är att faktiskt släppa tankarna och distrahera dig från dem genom saker som får dig att må väl.

Ingen status

PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
0
Svar till Tvillingen [Gå till post]:
Haha jag tror inte att Främlingen (Med Albert Camus?) är så munter läsning att ägna sig åt. Bra bok, absolut. Men om man redan känner att saker och ting är meningslösa kanske man gör bäst i att inte umgås mer med den sinnesstämningen ;P Tänkte på TS då.

Filosofi överlag tror jag inte ger några direkta svar. Det kan vara ett intressant ämne att läsa om. Men i slutet av dagen, vem mår bäst: den grubblande filosofen eller den lättsamma dåren?
Vet iaf vem jag hade bjudit på fest!

Ingen status

Tvillingen
Visningsbild
P 31 Hjälte 3 117 inlägg
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Haha nej den verkar inte vara så munter, så där gör man nog bäst i att välja någon annan gubbe som har grubblat^^ Tänkte mest att filosofi skulle kunna hjälpa till att ge lite nya perspektiv på tillvaron och att det skulle hjälpa till att få livet att kännas mindre meningslöst.

Håller i alla fall helt med om att den lättsamma dåren hamnar högre upp på gästlistan!

Jag är ond!

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:



Jag vill inte vara den lättsamma dåren utan skäl, det slutar bara med att jag skäms.

Visst ska man skita i om andra skäms å ens vägnar. Men jag är inte fullt så socialt omöjlig.

Jag har varit där, jag har fyllt min tid med enklare sysslor, som är roliga, och stimulerande. Men det känns inte längre lika givande. Jag vill fylla mitt liv med något större än att gå hemma på gården utan större mening eller tankar än vad som är framför min näsa.

Jag antar att jag kommer må bättre när jag har ett sommarjobb att anstränga mig för och får bara en kort stund för mig själv om dagarna.

Men samtidigt har jag försökt få ro att göra mina skolarbeten igenom att försöka att inte fysiskt fly ifrån dem, men min hjärna har istället valt att de inte var tillräckligt stimulerande och helt enkelt flugit iväg.



För övrigt anser jag inte att man måste vara en depressiv Filosof för att räknas som filosof. Man kan vara en lättsammare, även om jag själv knappt förstår vad det skulle innebära så borde det vara sant.

Jag identifierar mig inte som filosof, kanske ska läsa någon bok i ämnet. Men jag gillar att tänka. Jag känner mig bara så ensam och vilsen att det är min enda tröst.
Samtidigt försöker jag finna mig själv någonstans längs med vägen.

Jag vill väl bara bli sedd. Jag kanske kunde tänka mig vara tillräckligt stark i mig själv för att klara ett liv i evig ensamhet. Men det finns inget meningslösare än totalt ensamhet.

The leetest herperderper


Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Vägrar känna mig nöjd?

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons